No description available.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja.

<p>Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling.</p><p>Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats.</p><p>Resultat & slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken.</p> / <p>Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development.</p><p>Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion.</p><p>Result & Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training.</p><p>Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change.</p><p>Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.</p>

Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling. Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem. Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken. / Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development. Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion. Result &amp; Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training. Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change. Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder. Fritidspedagogerna behöver utbildas mer i hur styrdokumenten ska tolkas, för att skapa ett enat synsätt och en interkulturell kompetens samt för att kunna möta barnen och sig själva i svåra situationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument. Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie är att se vad för matematiska resonemang elever i årskurs 4 för inom området ”likheter” och ”lika med”. Undersökningen visade att eleverna använde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgår ifrån. De resterande 12 problemsituationerna var rent imitativa resonemang. Det visade sig att elever använde sig av kreativt matematiska resonemang i större utsträckning än de imitativa resonemangen. Vid de problemsituationer som var av kreativt resonerande löste eleverna problemsituationerna på ett korrekt sätt medan de situationer som eleverna löste uppgifterna med ett imitativt resonemang blev samtliga slutsatser felaktiga.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med. Resultaten visar på en ovanligt stor mängd kreativa resonemang. Tidigare studier avseende elevers matematiska resonemang har gjorts på äldre elever, vilket kan vara en av förklaringarna till detta avvikande resultat.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts. Detta har medfört att de analyserade läroböckerna överlag kan anses ha ett kristocentriskt förhållningssätt där främst Islam och Hinduism andrafieras.

In 2018 the average pay for female workers were 89,3 percent of the average pay for the male workers in Sweden. There are explanations for some of these differences, such as age, level of education and former experiences. Regardless, there is an unexplained pay difference at 4,4 percent. Since 1995, there has only been one win out of eight cases for the plaintiff regarding pay discrimination from the Swedish labor court. The aim of this essay is to highlight the differences in pay between men and women in Sweden and to clarify what the principle of equal pay for male and female workers for equal work or work of equal value is. In order to achieve this, the treaties, directives and preliminary rulings from the EU are studied. The rulings from the Swedish Labor Court are then critically reviewed in relation to the principle of equal pay. The study shows that the principle of equal pay aims to eliminate all types of discrimination based on gender regarding pay. Furthermore, the study shows that the Swedish Labor Court addresses to the EU law in cases regarding pay discrimination. However, the court fails to use the principle of proportionality when deciding whether the difference in pay is objectively founded. Also, the court fails to determine whether it is part of or all of the pay difference that is factually founded.