Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja.

<p>Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling.</p><p>Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats.</p><p>Resultat & slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken.</p> / <p>Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development.</p><p>Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion.</p><p>Result & Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training.</p><p>Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change.</p><p>Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.</p>

Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling. Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem. Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken. / Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development. Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion. Result &amp; Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training. Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change. Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag. Vi har valt att genomföra undersökningen med hjälp av 30 enkäter och 3 intervjuer. Urvalsgruppen består av pedagoger som arbetar med barn från förskoleklass till årskurs 6. Trots olika villkor genom avtal och dylikt är de flesta av pedagogerna i vår undersökning nöjda med sin arbetssituation.Vi har utgått ifrån följande problemprecisering: Vilka arbetsuppgifter har förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare i klassrummet? Finns det någon samverkan och hur ser den i så fall ut?

Befolkningen i Sverige består till cirka 17 procent av äldre individer över 65 år. Att åldras med hälsa är en central byggsten inom det hälsofrämjande arbetet. Vid kartläggning och undersökning av de äldstas hälsa, levnadsvanor och livsstil kan hälsofrämjande insatser tillämpas, riktade mot dess behov. Goda levnadsvanor kan främja hälsa och förbygga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Syftet för uppsatsen var att redogöra för skillnader mellan levnadsvanor, kön och att vara ensamboende i förhållande till hälsa i den äldsta befolkningen 85-99 år. Detta är en epidemiologisk studie med en kvantitativ ansats som baseras på ett slumpmässigt urval på 480 personer över 85 år i Västmanlands län, varav 249 (52 %) personer svarade på enkäten. Materialet utgår från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor med tilläggsfrågor från enkäten Liv och hälsa. Kvinnor har ett sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med män och de äldsta som är fysiskt aktiva har i större utsträckning ett bättre allmänt hälsotillstånd jämfört med de som är fysiskt inaktiva. Det allmänna hälsotillståndet påverkades inte om de var ensamboende eller av deras alkoholvanor. Det allmänna hälsotillståndet och levnadsvanorna påverkas av många faktorer som samvarierar. Resultaten ur denna studie kan användas genom att öka kunskapen om de äldstas hälsa och levnadsvanor. / The population of Sweden consists of about 17 percent of elderly individuals over 65. Aging with health is an important area in health promotion. By getting new information about the conditions of older peoples health, improved health promotion programs can be created, that are focusing on the elderly’s needs. Healthy lifestyles can prevent people to get diseases or disabilities. The purpose of this paper was to describe the differences between lifestyles, living alone and the general health in the oldest population 85-99 years. This is an epidemiological study with a quantitative approach based on a random sample of 480 people aged over 85 in Västmanland County, of which 249 (52%) people responded to the survey. The material is based on the national population survey Hälsa på lika villkor with additional questions from the survey, Liv och Hälsa. Women have a poorer general health compared to men. Physically active people have a better general health compared with individuals who are physical inactive. The general health was not affected if they were living alone or of theirs drinking habits. The general health and lifestyle habits are not affected by only one factor but several factors that correlates with each other. The results from this study can be used by increasing the knowledge of the oldest people’s health and lifestyles.

Befolkningen i Sverige består till cirka 17 procent av äldre individer över 65 år. Att åldras med hälsa är en central byggsten inom det hälsofrämjande arbetet. Vid kartläggning och undersökning av de äldstas hälsa, levnadsvanor och livsstil kan hälsofrämjande insatser tillämpas, riktade mot dess behov. Goda levnadsvanor kan främja hälsa och förbygga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Syftet för uppsatsen var att redogöra för skillnader mellan levnadsvanor, kön och att vara ensamboende i förhållande till hälsa i den äldsta befolkningen 85-99 år. Detta är en epidemiologisk studie med en kvantitativ ansats som baseras på ett slumpmässigt urval på 480 personer över 85 år i Västmanlands län, varav 249 (52 %) personer svarade på enkäten. Materialet utgår från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor med tilläggsfrågor från enkäten Liv och hälsa. Kvinnor har ett sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med män och de äldsta som är fysiskt aktiva har i större utsträckning ett bättre allmänt hälsotillstånd jämfört med de som är fysiskt inaktiva. Det allmänna hälsotillståndet påverkades inte om de var ensamboende eller av deras alkoholvanor. Det allmänna hälsotillståndet och levnadsvanorna påverkas av många faktorer som samvarierar. Resultaten ur denna studie kan användas genom att öka kunskapen om de äldstas hälsa och levnadsvanor. / The population of Sweden consists of about 17 percent of elderly individuals over 65. Aging with health is an important area in health promotion. By getting new information about the conditions of older peoples health, improved health promotion programs can be created, that are focusing on the elderly’s needs. Healthy lifestyles can prevent people to get diseases or disabilities. The purpose of this paper was to describe the differences between lifestyles, living alone and the general health in the oldest population 85-99 years. This is an epidemiological study with a quantitative approach based on a random sample of 480 people aged over 85 in Västmanland County, of which 249 (52%) people responded to the survey. The material is based on the national population survey Hälsa på lika villkor with additional questions from the survey, Liv och Hälsa. Women have a poorer general health compared to men. Physically active people have a better general health compared with individuals who are physical inactive. The general health was not affected if they were living alone or of theirs drinking habits. The general health and lifestyle habits are not affected by only one factor but several factors that correlates with each other. The results from this study can be used by increasing the knowledge of the oldest people’s health and lifestyles.

Trying to accommodate all the needs that different users may have is an ongoing task for those who work in the library field. This means a constant search for knowledge and information that supports that work. But how versatile is the information that is available when librarians need to, for example, broaden their knowledge of a specific user group? And how can that information potentially affect library staff? Despite laws and regulations, the issues of accessibility, inclusion and equal conditions are constantly relevant. This study examines more closely how library journals use texts and language when describing people with disabilities, with a particular focus on accessibility, inclusion, and equal opportunities. Through a qualitative thematic content analysis, using the theoretical framework social constructionism and van Dijk's theory of categorical framework, two Swedish library journals have been examined in this study. The results and the analysis show that although the journals to some extent writes about accessibility and inclusion, in many cases there is a lack of how they can be seen from a broader perspective. The conclusions are, among other things, that the journals have a certain potential when it comes to influencing the libraries and their staff, but that there is a need for more research in this area and that there is a need for a larger and broader debate from different perspectives when it comes to accessibility, inclusion, and equal conditions. The libraries need to consider all perspectives when it comes to people with disabilities if the libraries are to achieve accessibility on equal terms.

This study explores how the participants from Livet Bitch performing arts business experience how others view people from Södertälje with a focus on media representation. How do the participants respond to the media image within the framework of Livetbitch's performing arts activities? The consequences of the mediaimage for the participants performing arts practice are also problematized. In order to explore the study's initial questions, a postcolonial feminist perspective is applied. The study shows that the participants' experiences of how others view those who come from Södertälje are complex. Partly the participants oppose the media image and partly they also agree with the media image based on certain aspects. When it comes to the participants' performing arts, participants believe that people with a foreign background from the suburbs often have to act as deputies to break norms, which according to several of the participants means that they become unfree in art. Within the framework of Livetbitch, however, several different aspects of resistance can be found. These strategies are linked to Livetbitch's various film and performing arts productions as well as to the design of the business, i.e. to its similarities with the community theatre.

The purpose of this study is to examine how women with genital pain experience health care in terms of information, availability, treatment and resources. Through interviews with women with vulvovaginal pain these experiences are further compared to the Swedish guidelines and criteria’s regarding equal health care. Applying critical theories of gender and power to the material enables to examine if discourses of female bodies and diseases affect women’s right to health and health care. The analysis shows that women with genital pain are in general dissatisfied with the quality of the health care given to them. Discourses about women's bodies, pain and diseases contribute to the normalization and elimination of female genital pain in the health care system and in the society as whole. The conclusions are that a more fundamental and accurate effort on gender equality is needed to determine how gender and normative male standards in medicine affect women's access to a satisfactory health care on equal terms.

Detta är en kvalitativ empirisk undersökning där fem förskollärare tillfrågas kring sina synsätt på begreppen rättvisa, likvärdighet och likabehandling i förskolekontext, samt hur de upplever att barn som agerar utanför förskolans normer kan påverka deras möjligheter att ge stöd till resterande barngrupp. Studien rör sig inom forskningsområdena barndomssociologi, specialpedagogik och omsorgspedagogik. Som perspektiv används ett relationellt pedagogiskt perspektiv ihop med Noddings (2015) omsorgsetiska teorier, samt Hultman och Lenz Taguchis (2010 &amp; Lenz Taguchi, 2011) relationellt materiellt perspektiv där barns eventuella problematik skapas och omskapas i relation med sin omgivning. Förskollärarna delade synen på rättvisa som situationsbundet och att man behövde utgå från barnens individuella behov i bemötandet – lika för alla är inte lika för alla. De var även ense om att “skötsamma” barn kan riskera att hamna i skymundan till förmån för att lösa konflikter eller andra situationer, och att pedagoger behöver ha detta i åtanke i sitt dagliga arbete. Dialoger togs även upp som ett lämpligt arbetssätt för att ge barngruppen förståelse för varför olika situationer ser ut som de gör.