Denna studie undersöker åtta lärares beskrivningar av literacyutvecklande arbetssätt i relation till övergångsprocessen. Syftet med vår studie är att få en djupare inblick i förskoleklasslärares och lärares arbete med tillvaratagandet av barns literacyerfarenheter i svenskundervisningen inför och efter övergången från förskoleklass till årskurs 1. Arbetet utgår från Hirshs (2021), Rubins (2021) och Säljös (2022) tolkningar av Lev Vygotskijs beskrivning av det sociokulturella perspektivet på språkutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna utfördes på fyra förskoleklasslärare och fyra lärare i årskurs 1-3. För att identifiera, analysera samt beskriva studiens teman analyserades det empiriska materialet utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Analysen av resultatet resulterade i tre huvudkategorier: möta barnen i deras literacyutveckling, arbetet med språkliga aktiviteter och språklig progression genom kontinuitet i övergångar. Resultatet visar att arbetet med tillvaratagandet av barnens literacyerfarenheter ser olika ut beroende på skola och informant. En av våra slutsatser är därför att förskoleklasslärares och lärares olika tolkningar av den didaktiska frågan hur många gånger ligger till grund för hur det språkutvecklande arbetet i svenskundervisningen ser ut.