No description available.

Bakgrund: Invandring till Sverige har medfört till att en stor del av Sveriges befolkning har ett annat modersmål än svenska. Kommunikation är sjuksköterskans främsta verktyg för att kunna utföra en god och personcentrerad omvårdnad. Tidigare studier har påvisat att språklig mångfald har skapat språkbarriärer i vården vilket har påverkat sjuksköterskans yrkesroll.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tolv studier användes i föreliggande uppsasts som granskades utifrån SBU:s granskningsmall. Studierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. De två databaserna som användes var Pubmed och Cinahl.  Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterades utifrån två huvudkategorier: Sjuksköterskans känslor och resurser som kommunikationshjälpmedel. Underkategorierna mynnade ut i totalt två huvudkategorier.  Konslusion: Vid språkbarriärer begränsas kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter, vilket påverkar särekheten, omvårdnaden och de lagar som skall upprätthållas. Vården begränsas vid en bristande kommunikation och skapar både oro och frustration för sjuksköterskorna i arbetet. / Background: Immigration to Sweden has led to a large population of Sweden having another native language other than Swedish. Communication is the nurse's main tool to be able to provide good and personcentered nursing. Previous studies have shown that linguistic diversity has created language barriers in care, which has affected the nurse's professional role. Aim: The aim of this study was to compile nurses experience of language barriers in care. Method: The study is based on a literature study with a qualitative approach. Twelve scientific studies were used which were reviewed on the basis of SBU's review template. The studies were analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis. The two databases used were Pubmed and Cinahl.  Findings: The findings of the literature study were presented on two main categories, the nurses feelings and resources as communication tools. All main categoriers had a total of four subcategoriers.  Conclusion: Language barriers limit communication between nurse and patient, which affects safety, care and the laws that need to be fulfilled. Care is affected by a deficiency of communication and creates both concern and frustration for nurses.

Bakgrund: Ensamheten är ett komplext fenomen som förekommer i olika former och samtliga människor kommer troligen att uppleva någon form av ensamhet under livet. Med den stigande åldern följer olika livsförändringar som kan påverkar förekomsten av ensamhet. Närmare 60% av de äldre personerna i Sverige uppger att de känner sig ensamma. Eftersom ensamhet är en personlig upplevelse är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat för att kunna identifiera patientens enskilda behov och främja hälsan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa äldre personers upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts, där tio kvalitativa studier från Cinahl och PubMed analyserats med en innehållsanalys. De inkluderade studierna har kvalitetsgranskas för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Från innehållsanalysen framträdde fem huvudkategorier; ensamhet ur olika synvinklar, förluster i livet, vikten av sociala relationer, en känsla av utanförskap och existentiella frågor. Ensamheten påverkades av olika livshändelser såsom efter ens partner avlidit, när det sociala nätverket minskades, efter pensionen och när familjemedlemmar prioriterade annat framför de äldre personerna. Resultatet visade på svårigheter med att sätta ord på ensamheten och berätta om den. Konklusion: De äldre personerna upplevde att fenomenet ensamhet både hade en positiv men framförallt en negativ inverkan på välbefinnandet. Det framkom att ensamhet var något mer än att vara ensam, utan den kan förstås som ett mångfacetterat fenomen med högst individuella upplevelser. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om ensamhet för att få en djupare förståelse för patientens upplevelser och behov. / Background: Loneliness is a complex phenomenon that occurs in different forms and all humans are likely to experience some form of loneliness during their lifetime. Life changing events can affect the appearance of loneliness and nearly 60% of the older people in Sweden have described themselves as lonely. Since loneliness is a personal experience it is important that nurses work person-centred to identify the patient’s individual needs and encourage health. Aim: The aim of this literature review was to summarize older peoples experiences of loneliness. Method: A literature review with qualitative approach has been made and 10 studies from Cinahl and PubMed have been analysed using a content analysis. The quality of the included studies has been reviewed and then compiled in a result. Results: From the content analysis five main categories appeared; different point of views of loneliness, losses in life, the importance of social relations, a feeling of abandonment and existential questions. The experience of loneliness was affected by life changing events such as the death of a spousal, decreasing social network, after retirement and at times when family members prioritized otherwise than the older people. The result shows the difficulties in describing loneliness and tell others about it. Conclusion: The older people experienced that the phenomenon of loneliness impacted on the well-being, both in a positive way but especially in a negative way. Loneliness emerged to be more than just being alone, it can be understood as a multifaced phenomenon with individual experiences. Therefore it´s important that the nurses have knowledge about loneliness to gain a deeper understanding for the patients experiences and needs.

The topic of transparency in CSR reporting provides several opportunities for research. This dissertation contributes to three of them, over the course of three research manuscripts. Research on CSR reporting has produced an extensive literature. Scholars have reviewed this literature with varying extensiveness and points of view. However, the question whether CSR reports overall provide decision-useful information to capital markets has received little attention. Thus, the first manuscript provides such a review of the empirical literature and its major findings. One potential influence on the quality of CSR reports may be the fact whether a report is externally assured by an independent party. The second manuscript thus investigates how external assurance is associated with principles of CSR reporting quality at the firm level. The third manuscript is concerned with the practical implementation of transparency in CSR.