Tidigare forskning indikerar att icke-funktionella krav är åsidosatta i agila utvecklingsprocesser. De involveras sent i projektet eller ad hoc. Detta är negativt då det kan leda till försenad leverans, ökade kostnader och produkter med bristande kvalitet. Inom konsumenthandeln är icke-funktionella domäner såsom användbarhet en tydlig konkurrensfördel. Syftet med denna litteraturgranskning är att undersöka hur icke- funktionella krav kan involveras i kravhanteringsprocessen för agila systemutvecklingsprojekt. Litteraturgranskningen ämnar även att kategorisera de identifierade metoderna. Via sökning i databaserna Web of Science och Scopus fann författarna 152 studier. Efter screening och kvalitetsgranskning inkluderades 19 studier i den slutgiltiga granskningen. Dessa analyserades och kategoriserades efter vilka steg i kravhanteringsprocessen de berörde. Resultatet visade att framför allt insamling av icke- funktionella krav var mer frekvent förekommande i materialet, 11 studier behandlade detta. Validering av krav var minst förekommande, enbart en studie redogjorde för denna del. Mer forskning behövs inom ämnet, framför allt kopplat till utvecklingsprojekt i praktiken.

Bakgrund: Antalet personer med multisjuklighet och polyfarmaci ökar i samhället. Läkemedelsrelaterade vårdskador och problem är vanligt förekommande i vården och polyfarmaci ökar risken. Läkemedelsgenomgångar är viktiga för att främja en säker läkemedelsanvändning och förebygga vårdskador. WHO beskriver läkemedelsgenomgångar som ett interprofessionellt teamarbete där ansvaret är delat mellan yrkesutövarna. Sjuksköterskor beskrivs kunna ha en egen och viktig roll i arbetet med läkemedelsgenomgångar. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturgranskning är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att utföra läkemedelsgenomgångar.  Metod: Studien är en systematisk litteraturgranskning och bygger på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes genom strukturerade databassökningar i Cinahl, Pubmed och Web of Science. Dataanalysen genomfördes enligt tematisk syntes av Thomas & Harden. Tillförlitligheten av sammanvägningen bedömdes enligt CERQual. Resultat: Två tredje nivå teman utgör resultatet med underliggande andra nivå teman. Utmaningar och brister vid läkemedelsgenomgångar: resursbrister vid genomförande av läkemedelsgenomgångar, brist på kompetens hos sjuksköterskor vid genomförande av läkemedelsgenomgångar, utmaningar i det professionella samarbetet vid läkemedelsgenomgångar, utmaningar vid läkemedelsgenomgångar i vårdens övergångar, organisatoriska utmaningar och brister vid läkemedelsgenomgångar, bristande delaktighet och kunskap hos patienter vid läkemedelsgenomgångar. Underlättande faktorer vid läkemedelsgenomgångar: fördelar med samarbete vid läkemedelsgenomgångar samt fördelaktiga utfall och gynnsamma faktorer vid läkemedelsgenomgångar.   Konklusion: Förekomsten av utmaningar och fördelaktiga utfall vid läkemedelsgenomgångar bland sjuksköterskors erfarenheter belyser behovet av patientens delaktighet, kompetensutvecklingen hos sjuksköterskor och att utveckla riktlinjer och den organisatoriska strukturen kring arbetet med läkemedelsgenomgångar. Genom att studera sjuksköterskors bidragande roll vid läkemedelsgenomgångar kan sjuksköterskans roll i arbetet formaliseras. / Background: The number of people living with multimorbidity and polypharmacy increases in society. Drug-related health care misses and problems are common and the risk increases with polypharmacy. Medication reviews are important to facilitate safe drug use and to prevent medical errors. WHO describes medication reviews as a multiprofessional teamwork where response is shared between the professionals. Nurses are described to be able to have their own important role within the work of medication reviews.    Aim: The aim of this systematic literature review is to illustrate nurses experiences of performing medication reviews. Method: The study is a systematic literature review and is constructed of 16 qualitative scientific articles. Data collection was made through structured database searches in Cinahl, Pubmed and Web of Science. For the data analysis a thematic synthesis of Thomas and Harden was performed. To evaluate the confidence in the evidence CERQual was performed. Result: Two third level themes constitute the result with underlying second level themes. Barriers and deficits in medication reviews: resource shortages while performing medication reviews, lack of competence among nurses performing medication reviews, barriers within the interprofessional teamwork while performing medication reviews, barriers in medication reviews at care transitions, organizational barriers and deficits in medication reviews and lack of participation and knowledge in patintens while performing medication reviews. Facilitators in medication reviews: apportioning with teamwork in medication reviews and facilitating outcomes and factors of medication reviews.   Conclusion: The presence of challenges and beneficial outcomes in medication reviews among nurses' experiences highlights the need for patient involvement, the development of nurses' skills, and the development of guidelines and the organizational structure around the work of medication reviews. By studying the contributing role of nurses in medication reviews, the role of the nurse can be clarified and formalized.

<p>Syftet är att genom en litteraturgranskning av vetenskapligt publicerade forskningsartiklarundersöka vad peer-tutoring som en form av kooperativt lärande kan innebära för möjlighetentill social interaktion och lärande när elever med funktionsnedsättning inkluderas i enidrottsundervisningssituation. Många elever med funktionsnedsättning är inte inkluderade iidrottsundervisningen som de skulle önska, detta begränsar deras påverkansmöjlighet till godhälsa genom fysisk aktivitet. Kooperativt lärande och peer-tutoring har visat sig gemöjligheter till ökad social interaktion och lärande. Sökmetod: Tio vetenskapligt publiceradeartiklar granskades och tre återkommande områden kunde skönjas. Dessa var socialinteraktion, lärande hos eleverna och lärarens roll i undervisningssituationen. Fem artiklarbaserades på särskild interventionsstudie, fem baserades på tidigare forskning.Artikelsökningen gjordes under våren år 2010 i vetenskapliga databaser: Science direct,SAGE journals, Academic search elite, PsycINFO och ERIC under med kompletterandehandsökning. Krav var att artiklarna skulle handla om kooperativt lärande eller peer-tutoring iinkluderad idrottsundervisning, gälla grundskoleelever och vara engelskspråkig. Resultat: Treområden kunde skönjas i artiklarna, dessa var den sociala interaktionen effekter, lärandegenom peer-tutoring och lärarens roll. Sammanfattning: kooperativt lärande och peertutoringökar möjligheterna till social interaktion mellan eleverna då uppgifternas lösning ärberoende av social interaktion. Kooperativt lärande främjar social interaktion mellan elevermed och utan funktionsnedsättning. Kooperativt lärande och peer-tutoring ökar ävenmöjligheterna för lärandet då den sociala interaktionen gynnar lärande hos elever. Lärarensroll inför och under undervisningen är viktig för utfallet. Inkludering innebär heterogenaklasser vilket är positivt för kooperativt lärande.</p>

Syftet är att genom en litteraturgranskning av vetenskapligt publicerade forskningsartiklarundersöka vad peer-tutoring som en form av kooperativt lärande kan innebära för möjlighetentill social interaktion och lärande när elever med funktionsnedsättning inkluderas i enidrottsundervisningssituation. Många elever med funktionsnedsättning är inte inkluderade iidrottsundervisningen som de skulle önska, detta begränsar deras påverkansmöjlighet till godhälsa genom fysisk aktivitet. Kooperativt lärande och peer-tutoring har visat sig gemöjligheter till ökad social interaktion och lärande. Sökmetod: Tio vetenskapligt publiceradeartiklar granskades och tre återkommande områden kunde skönjas. Dessa var socialinteraktion, lärande hos eleverna och lärarens roll i undervisningssituationen. Fem artiklarbaserades på särskild interventionsstudie, fem baserades på tidigare forskning.Artikelsökningen gjordes under våren år 2010 i vetenskapliga databaser: Science direct,SAGE journals, Academic search elite, PsycINFO och ERIC under med kompletterandehandsökning. Krav var att artiklarna skulle handla om kooperativt lärande eller peer-tutoring iinkluderad idrottsundervisning, gälla grundskoleelever och vara engelskspråkig. Resultat: Treområden kunde skönjas i artiklarna, dessa var den sociala interaktionen effekter, lärandegenom peer-tutoring och lärarens roll. Sammanfattning: kooperativt lärande och peertutoringökar möjligheterna till social interaktion mellan eleverna då uppgifternas lösning ärberoende av social interaktion. Kooperativt lärande främjar social interaktion mellan elevermed och utan funktionsnedsättning. Kooperativt lärande och peer-tutoring ökar ävenmöjligheterna för lärandet då den sociala interaktionen gynnar lärande hos elever. Lärarensroll inför och under undervisningen är viktig för utfallet. Inkludering innebär heterogenaklasser vilket är positivt för kooperativt lärande.

The field of Enterprise Architecture (EA) emerged as an answer to the increasing complexity in managing and aligning the business-IT relationship within enterprises. Both practitioners and academics have expressed interest in the field, with a growing number of publicized works related to EA. In an attempt to provide an outlook of the current research landscape of EA, a systematic literature review was conducted. Citation data from the Scopus (Elsevier) API were automatically extracted and analyzed. By applying the Louvain method on the collected data, 8 research communities and their topic were identified: (1) Enterprise Engineering (I &amp; II), (2) Enterprise Architecture Management, (3) Enterprise Modelling, (4) IT Architecture, (5) Enterprise Integration, (6) Digital Transformation, and (7) Smart Cities. For each community, a summarized description with sub-community graphs as well as tables (describing the top authors, articles, and affiliation countries) are presented. Lastly, a comparison of the results and the EA trends identified by Gampfer et al. are presented. / Fältet Enterprise Architecture (EA) framkom som ett svar på den ökande komplexiteten i att hantera och anpassa affärs-IT-relationen inom företag. Både utövare och akademiker har uttryckt intresse för området, då antal publicerade verk relaterade till EA fortsätter att växa. I ett försök att ge en syn på det aktuella forskningslandskapet inom EA genomfördes ett systematisk litteraturöversikt. Citeringsdata från Scopus (Elsevier) API extraherades och analyserades automatiskt. Genom att tillämpa Louvain-metoden på insamlade datan identifierades 8 forskarsamhällen och deras ämnen: (1) Enterprise Engineering (I &amp; II), (2) Enterprise Architecture Management, (3) Enterprise Modelling, (4) IT Architecture, (5) Enterprise Integration, (6) Digital Transformation och (7) Smart Cities. För varje gemenskap gavs en sammanfattad beskrivning med undergruppsdiagram samt tabeller (över t.ex. de främsta författarna, artiklarna, och anslutningsländerna). Slutligen så gjordes en jämförelse av resultaten och de EA trender som identifierats av Gampfer et al.

DevSecOps emerged to mitigate the challenges of integrating security into DevOps. DevOps have grown tremendously, leading to difficulties in integrating security tools in its development process while maintaining speed and agility. This study aims to investigate the security tools in DevSecOps and how they have been reported in previous literature. The main objective of this study is to provide a knowledge base concerning security tools in DevSecOps that can be used to mitigate challenges regarding the selection and use of security tools in the context of DevSecOps. A systematic literature review was adopted for the research. The study collected a total of  228 studies published between 2015 and 2022; fourteen of these papers were selected to be used for data extraction after conducting a thorough review protocol. This study has identified thirteen security tool categories used or recommended to be used in DevSecOps. These tools have been structured into seven phases of the development process and five security practices. Additionally, this study has identified twelve drawbacks and sixteen recommendations concerning the use of these security tools in DevSecOps.  The security tools categories, recommendations, and drawbacks identified in this study could potentially be used to facilitate the challenges of selecting and using security tools in DevSecOps and similar methodologies that rely on automation and delivering software frequently.