<p>Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ”individuationsprocessen” med handlingen i Alkemisten och</p><ul><li>kunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva.</li><li>Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?</li></ul>

Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ”individuationsprocessen” med handlingen i Alkemisten och kunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva. Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?

<p>Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R. Tolkiens <em>Härskarringen, </em>undersöka förekomsten av kristusgestaltning i nämnda litteratur. Genom att studera nämnda verk var avsikten även att undersöka de eventuella kristna influenser som återspeglar författarnas egen tro och närmare studera de tänkbara paralleller med Bibelns Kristus som förekommer. Utifrån de analyser som görs av texterna i arbetet blir slutsatsen att även om det finns klara influenser från Bibelns Kristusgestalt kan man inte i båda böckerna se en klar kristusgestalt. När det gäller <em>Härskarringen </em>finns där inte en klart framträdande Kristus även om de kristna influenserna är många. När det gäller Narnia är de kristna influenserna tydligare och parallellerna med Kristus framträder klarare.</p>

Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R. Tolkiens Härskarringen, undersöka förekomsten av kristusgestaltning i nämnda litteratur. Genom att studera nämnda verk var avsikten även att undersöka de eventuella kristna influenser som återspeglar författarnas egen tro och närmare studera de tänkbara paralleller med Bibelns Kristus som förekommer. Utifrån de analyser som görs av texterna i arbetet blir slutsatsen att även om det finns klara influenser från Bibelns Kristusgestalt kan man inte i båda böckerna se en klar kristusgestalt. När det gäller Härskarringen finns där inte en klart framträdande Kristus även om de kristna influenserna är många. När det gäller Narnia är de kristna influenserna tydligare och parallellerna med Kristus framträder klarare.

Den populära bokserien om den föräldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har väckt stor uppmärksamhet i medier och inom diverse forskningsfält. De religiösa budskap som serien sänder ut till läsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det är denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie är att, utifrån de motstridiga uppfattningarna angående Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de två karaktärerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger på olika symbolteorier inom. Vidare är olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys. Sammanfattningsvis går att säga att hos karaktären Harry Potter skildras både symboliska uttryck för ondska och godhet medan det hos karaktären Lord Voldemort finns starkt uttalade symboliska uttryck för ondska i boken Harry Potter och Halvblodsprinsen. Då det kommer till den kritik bokserien har mottagit från diverse kristna samfund så blandar författaren av dessa böcker symboler och deras innebörd i samband med många av karaktärerna och inte minst i skildringen av Harry Potter. Trots detta så framkommer det inte att detta sänder ut ett budskap om att typiskt onda egenskaper kan tolkas som goda utan, precis som i dessa böcker så är det varje människas egna val i avgörande situationer som definierar en människas karaktärsdrag.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att undersöka vad som tyder på att C.S. Lewis har influerats av den bibliska Djävulen i hans skildrande av två ondskefulla gestalter i Narnia. Dessa två karaktärer är den vita häxan och den vita häxan. I studien har jag valt att göra en komparativ undersökning av vilka kopplingar och likheter som finns mellan den bibliska djävulen och Lewis framställningar av den gröna respektive den vita häxan. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös grund med en hermeneutisk utgångspunkt där Bibeln och Holms djävulssymboler har fungerat som jämförelseunderlag. Fokus i denna granskning har legat på vilka samband skildringarna av Djävulen och häxorna förmedlar i form av symboler, handlingar och händelser. Sammanfattningsvis går att säga att parallellerna och likheterna är många och konkreta men att dessa influenser tar sig uttryck på olika sätt hos den gröna häxan respektive den vita häxan. Det framgår att den gröna häxan har fler kopplingar till djävulen genom symboler medan den vita häxan skildras mer sparsamt med symboliska uttryck. Den vita häxan tilldelas dock fler paralleller och samband med djävulen i form av handlingar och händelser. Samtidigt blir det tydligt att Lewis förmedlar kristna strukturer till kommande generationer genom sina karaktärer och berättelser om landet Narnia. Det bibliska jämförandet visar i detta fall på hur människor i en social konstruktion även införlivar nya medlemmar i kulturella inlärningssystem genom litteratur.