Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk autoimmun sjukdom som leder till inflammation i det centrala nervsystemet (Hjärnan och ryggmärgen). Nästan 1000 personer insjuknar i MS varje år i Sverige och det är dubbelt så vanligt bland kvinnor än män. Det finns inget botemedel till sjukdomen idag men bromsande mediciner finns att få tillgång till. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Studien hade en deskriptiv design och baserades på 10 studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. PubMed och Chinal var de databaser som användes i studien för att hitta relevanta artiklar. Resultat: Tre olika teman framkom i resultatet; sjukdomens påverkan på arbetslivet, sjukdomens påverkan på fysisk och psykisk hälsa samt strategier för att hantera MS. Under de första två teman framkom det hur personer upplever att deras vardagsliv och arbete påverkas vid MS. Under det tredje temat framkom det vilka olika strategier personer med MS använde sig av för att lättare kunna hantera livssituationen. Slutsats: Personer med MS upplever en mängd fysiska och psykiska förändringar på grund av deras sjukdom. Sjukdomen medför svårigheter i både vardagslivet och arbetslivet. Samtidigt beskrivs många olika strategier som man kan använda sig av för att hantera de problem som man får i samband med sjukdomen. För att på bästa möjliga sätt kunna stödja och vårda dessa patienter som sjuksköterska, behöver kunskapen om sjukdomen ökas.

Bakgrund: Cirka 250 000 kvinnor lever med sjukdomen endometrios i Sverige. Sjukdomen är kronisk och är i ständig förändring. Sjukdomen kan antas leda till att menstruationsblod och livmoderslemhinna läcker ut via äggledarna och får fäste i omkringliggande organ. Vanliga symptom för endometrios är smärta vid menstruation, smärta i magen, smärta i bäckenet, tarmbesvär, infertilitet och smärta vid samlag. Smärtan som uppstår vid sjukdomen endometrios kan leda till ett lidande i det vardagliga livet, som kan kopplas samman med Katie Erikssons teori om livslidande och kärnkompetensen personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur smärtan vid sjukdomen endometrios inverkar i det vardagliga livet.Metod: Studien är skriven efter Friberg (2017a) mall om allmän litteraturöversikt som bygger på studier med kvalitativ design.Resultat: Resultatet baseras på sex vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman och tre subteman där kvinnornas upplevelse av hur smärtan inverkar på levnadsvanor, relationer och daglig sysselsättning framkommer. Slutsats: Sjukdomen endometrios är en sjukdom som inverkar på drabbade kvinnors liv utifrån flera olika aspekter. Många av kvinnorna upplevde en begränsning i det vardagliga livet som berodde på smärtan som sjukdomen medförde. I studiens resultat framkom det att smärtan inverkade på levnadsvanorna, dagliga sysselsättningen samt de sociala och sexuella relationerna.

Bakgrund Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som medför fysiska och psykiska symtom som påverkar livskvaliteten och det dagliga livet. I Sverige finns det omkring 20 000 personer som lever med multipel skleros. Sjukdomen debuteras oftast i 20 till 45-års åldern och drabbar kvinnor ungefär två gånger så ofta som män. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som upplevs påverka livskvalitet av personer med multipel skleros. Metod Denna studie har genomförts i form av en litteraturöversikt och baserades på fjorton vetenskapliga artiklar publicerade under tidsperioden 2016 till 2022. Sökning av artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat I resultatet framkom det att symtomen från multipel skleros påverkade livskvaliteten mestadels negativt. Även vikten av copingstrategier och en stärkt självkänsla visade sig vara av stor vikt för att främja en god livskvalitet hos personer med multipel skleros. Slutsats I detta arbete undersöktes livskvaliteten i det dagliga livet hos personer med multipel skleros. Resultatet visade att livskvaliteten och det dagliga livet påverkades negativt på grund av symtom som sjukdomen medförde, däremot visade copingstrategier och deltagande i sociala sammanhang påverka livskvaliteten positivt. Med anledning av resultatet kan det antas att symtomlindring och personlig anpassad stöttning till personer med multipel skleros är av stor vikt för att främja livskvaliteten i det dagliga livet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige, med 21,765 insjuknande i hjärtinfarkt 2018. Det är vanligare att män drabbas jämfört med kvinnor vilket har lett till att det gjorts färre studier på kvinnor och hjärtinfarkt, framförallt angående kvinnors återhämtning och rehabilitering. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter hjärtinfarkt. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att kvinnorna hade erfarenheter av att deras identitet förändrats, både i hemmet, i det sociala och i arbetslivet efter hjärtinfarkten. Kvinnorna kämpade med att hitta tillbaka till sig själv igen efter hjärtinfarkten och att hitta tillbaka till sin roll i familjen som mamma eller partner. I resultatet framkom att kvinnorna var medveten om vikten av livsstilsförändringar och fysisk aktivitet i det dagliga livet efter hjärtinfarkten. Dock framkom att flera av kvinnorna beskrev bristande motivation och trötthet och det kunde därför vara svårt att hitta orken till livsstilsförändringar. Resultatet visade också att kvinnorna kände rädsla över få en till hjärtinfarkt eller drabbas av annan sjukdom. Resultatet visade även att stöd från sjukvården var en viktig aspekt för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Vidare framkom betydelsen av  stödet från familj och vänner  för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Slutsats: Kvinnorna behövde stöd från närstående och vården för att klara av att återgå till sitt normala dagliga liv. Sjuksköterskan behöver lyssna på patienten och ge stöd vid livsstilsförändringar samt tillhandahålla den information som patienten efterfrågar.   Nyckelord: Dagligt liv, Erfarenhet, Hjärtinfarkt, Kvinnor         Abstract Background: Cardiovascular disease is today one of the most common public diseases in Sweden, with 21,765 cases of myocardial infarction in 2018. It is more common for men to be affected compared to women, which has led to fewer studies on women and myocardial infarction, especially regarding womens recovey and rehabilitation. Aim: To describe womens experiences of daily life after a myocardial infarktion. Method: A literature review with a descriptive approach based on 12 scientific articles from the databases PudMed and Cinahl. Main results: The results showed that the women had experiences of their identity changing, both at home and in their social and working life, after the myocardial infarction. The women struggled to find their way back to themselfes after the infarction and to find their way back to their role in the family as a mother or as a partner. The results showed that the women were aware of the importance of lifestyle changes and physical activity in the daily life after the infarction. However, it turned out that several of the women describer a lack of motivation and fatique and it could therefore be difficult to find the energy for lifestyle changes. The results also showed that the women felt fear of having another infarction or of having another disease. The results also showed that support from healthcare was an important aspect for the women in their daily life after the infarction. The women also described the importance of the support from family and friends. The women saw the psychological support as important, but just as important was that the women received support in the practical activities in everyday life. Conclusion: The women needed support from family, friends and healthcare  to be able to return to their normal daily lives. The nurse needs to listen to the patient and provide support in the event of lifestyle chanfes and provide the information that the patient requests.   Keywords:  Daily life, Experience, Myocardial infarction, Women

Bakgrund: Bensår är ett växande och alltmer vanligt förekommande problem. Upp till 5 procent av den äldre befolkningen kommer få ett bensår. Venösa bensår är den vanligaste bensårsdiagnosen. Bensår kan ha en läkningsprocess från månader till år. Sjuksköterskan är den som har huvudansvar för personer med bensår. Kompressionsbehandling är en vanlig behandlingsform vid bensår.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av bensår i det dagliga livet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes som baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån Fribergs analysmetod.Resultat: Ett huvudtema identifierades; En förändrad livssituation, samt två kategorier: Fysiska besvär och Psykosociala påfrestningar med vardera fem respektive fyra subkategorier som beskriver personernas upplevelser av bensår i det dagliga livet.Slutsats: Personer med bensår upplever en förändrad livssituation, som effekt av de symtom som kan uppstå vid bensår. De upplever flera fysiska besvär som begränsande smärta, störd sömn och obehaglig lukt. Även psykosociala påfrestningar så som en påverkad självbild, känslor av skam, psykisk ohälsa samt social isolering. Personerna med bensår upplevde att de inte längre kan upprätthålla sitt normala dagliga liv. Den förändrade livssituationen mynnar ut i ett lidande på flera plan för personerna med bensår. Genom att sjuksköterskan erhåller mer kunskap om personers upplevelser av bensår i det dagliga livet, finns bättre förutsättningar att stötta personerna utefter deras individuella behov.

Bakgrund: Av alla personer som lever i Sverige idag kommer minst en av tre att någon gång drabbas av cancer. Lungcancer tillhör en av de cancersjukdomar som har sämst prognos och palliativ behandling blir vanligtvis aktuell redan då diagnosen ställs. Att erhålla ett besked om livshotande sjukdom får stor påverkan på det dagliga livet. Sjuksköterskan spelar här en avgörande roll för den sjuke och närstående genom att förmå dem att se till livets glädjeämnen och möjligheter samt att ta tillvara det friska hos den som vårdas. Syfte: Att belysa hur inre och yttre resurser i ett dagligt liv kan påverka personer som mottagit besked om icke kurativ lungcancer. Metod: Vald metod var litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: dagligt liv, inre resurser och yttre resurser. Det framkom att det var betydelsefullt att fortsätta leva ett normalt liv trots sjukdom. Oavsett tid kvar i livet var det viktigt att göra det bästa av kvarvarande tid. Symtomens inverkan innebar dock begränsningar i det dagliga livet, men med stöd från närstående, vänner och vårdpersonal kunde ändå balans uppnås. Slutsats: Trots att resultatet visade att såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkade personer med icke kurativ lungcancer fanns en övergripande önskan om att leva som vanligt. Det uttrycktes en vilja att kunna upprätthålla ett fortsatt oberoende i dagliga livet samt leva i nuet, snarare än i dåtid eller framtid.

Bakgrund Idag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma. Pacemakerns funktion är att känna av hjärtrytmen och skicka elektriska impulser som initierar hjärtslag med syftet att upprätthålla en adekvat slagfrekvens. Det är vid omvårdnaden av personer med pacemaker viktigt att sjukvårdspersonalen inte endast fokuserar på teknologin eftersom personens emotionella behov då inte möts. Vilket behov av stöd och information som finns hos personer med pacemaker kan belysas genom en ökad kunskap om hur livsstilen och livskvaliteten påverkas efter pacemakerinsättningen. Syfte Syfet var att beskriva hur personer med pacemaker upplever sin livskvalitet i det dagliga livet samt beskriva vilka livsstilsförändringar som kan uppkomma efter pacemakerinsättning. Metod En forskningsöversikt har använts för genomförandet av denna studie. Forskning inom området samlades in via databaserna PubMed och Cinahl under Mars 2011. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en integrerad analys. Resultat Personer genomgick livsstilsförändringar efter pacemakerinsättning på grund av rädsla för att skada eller störa pacemakern. Att ha en pacemaker upplevdes inte som något onormalt av personerna och pacemakern sågs som en förutsättning för att kunna leva ett lika aktivt liv som innan sjukdomen. Förbättringar av energi, vitalitet, symtom, social funktion, fysisk funktionsförmåga, fysisk livskvalitet, mental hälsa och emotionell livskvalitet skedde efter pacemakerinsättningen. Även rollbegränsningar relaterade till fysisk funktionsförmåga och emotionella rollbegränsningar minskade. Slutsats Livskvaliteten förbättrades signifikant efter pacemakerinsättning. Den största ökningen i livskvalitet skedde mellan den första och tredje månaden efter pacemakerinsättningen. Därefter minskade den fysiska livskvaliteten sakta medans den mentala livskvaliteten fortsatte att förbättras. Personer som fått en pacemaker genomgick både positiva och negativa förändringar av livsstilen på grund av förbättringen av hälsa samt rädslor och osäkerhet kring pacemakern.

Bakgrund  Förmaksflimmer är en arytmirubbning som orsakar många problem för patienter i deras dagliga liv. Detta påverkar patienter negativt, både mentalt och fysiskt. Egenvård ses som en stor hjälpåtgärd för dessa patienter genom att de kan hantera sin sjukdom bättre. En del i sjuksköterskans professionella ansvar är att ge stöd till patienten utifrån fem inriktningsstrategier.  Syfte  Syftet var att belysa strategier för egenvård i det dagliga livet hos patienter med förmaksflimmer.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades genom relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL mellan februari och april 2021. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets kvalitetsgranskningsformulär. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre kategorier med underkategorier.  Resultat  Resultatet sammanställdes av 16 vetenskapliga artiklar och presenterades under 3 huvudkategorier med totalt 8 underkategorier. Resultatet påvisade att patienter som lever med förmaksflimmer känner sig hindrade i sin vardag vilket kunde leda till att de applicerade negativa anpassningar och strategier för sitt förmaksflimmer, vilket i sin tur ledde till sämre psykiskt mående. Det visade även hanteringsstrategier som applicerades för att förbättra patienternas dagliga liv. Strategierna förbättrade patienternas fysiska och psykiska mående samt minskade deras flimmerepisoder.  Slutsats  Resultatet lyfte fram de strategier för egenvård som patienterna använde sig av i det dagliga livet. Här framkom det även hur begränsningarna i vardagen påverkade patienterna negativt, vilket ledde till att de ibland kunde applicera negativa strategier mot sitt förmaksflimmer. De positiva strategier som patienterna applicerade i sin vardag gjorde att de mådde signifikant bättre. Dessa förändringar var ett sätt för dem att hantera och kontrollera sin sjukdom och det kunde vara strategier som till exempel avslappningsövningar, yoga och livsstilsförändringar. God implementerad kunskap hos vårdpersonalen ledde till bättre information om strategier för patienterna vilket leder till en bättre vård för dem. / Background  Atrial fibrillation is an arrhythmia disorder that causes many problems for patients in their daily lives. This affects patients negatively, both mentally and physically. Self-care is seen as a great help measure for these patients in that they can manage their illness better. Part of the nurse's professional responsibility is to provide support to the patient based on five specialization strategies.  Aim  The aim was to shed light on strategies for self-care in daily life on patients with atrial fibrillation.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles of qualitative and quantitative design. The articles were identified through relevant keywords in the databases PubMed and CINAHL from February to April 2021. The included articles were quality checked with Sophiahemmet University's assessment template. The articles were then analyzed using an integrated analysis method that resulted in a compilation, sorted into three categories with associated subcategories.  Results  The result was compiled from 16 scientific articles. The result was presented by 3 main categories and 8 subcategories. The result showed that patients living with atrial fibrillation felt impeded in their daily lives which led them to adapt negative strategies for their atrial fibrillation, and that had a negative impact on their psychological health. The results showed strategies were applied to improve the daily life for the patients. These strategies improved the patients physical and psychological health and also decreased their palpation episodes.  Conclusions  The result shed light on strategies for the patients self-care which they have been using in their daily life. It was also revealed how the limitations had a negative effect in their everyday life which led to them to apply negative strategies on their atrial fibrillation. On the other hand, the positive strategies that the patients applied in their everyday lives made them feel significantly better. These changes were a way for them to manage and control their illness and it could be strategies such as relaxation exercises, yoga and multiple lifestyle changes. Good implemented knowledge for the healthcare workers led to better information about strategies for the patients and the healthcare workers were able to give a better care.

Bakgrund: Hjärttransplantationen är ett kirurgiskt ingrep som kan leda till ett förändrat dagligt liv för personer. De personer som genomgår en hjärttransplantation har många och olika känslomässiga upplevelser angående fysiska förutsättningar förekomst av eventuella biverkningar och infektionskänslighet. Sjuksköterskan har en centraliserad roll i hela omvårdnadsprocessen för att kunna stödja, informera och följa patienten till en förbättrad chans för överlevnad och livskvalité.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av dagligt liv efter genomgången hjärttransplantation.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009-2020 inkluderades och analyserades till ett resultat. Databassökningen genomfördes i PubMed och Cinahl för perioden 2009-2020.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna är: Donerat hjärta är lika med nytt liv, Livslång läkemedelsbehandling och Transplantationens påverkan vidare i livet. Personernas dagliga liv präglades av positiva och negativa upplevelser. Den första kategorin baserades på underkategorierna Blandade känslomässiga upplevelser och Existentiella upplevelser. Den andra kategorin baserades på underkategorierna Läkemedelsbiverkan påverkar vardagen och Att inte acceptera situationen. Den tredje kategorin baserades på underkategorierna Förändrad fysisk förmåga och Livet efter transplantationen.  Slutsats: En genomförd hjärttransplantation leder inte alltid till en ökad livskvalitet i personens dagliga liv. Sjuksköterskan bör därför stödja patienten under hela processen så att han eller hon återfår kontrollen över sin livssituation och därmed det dagliga livet.

Bakgrund: hjärtstopp är orsaken till hälften av alla dödsfall relaterade till hjärt-kärlsjukdomar. Svensk forskning visar att under det senaste decenniet överlevde fler personer hjärtstopp än tidigare. Sjuksköterskan behöver därför ha kunskaper om hur vården och omvårdnaden utformas på bästa sätt för att främja hälsa och hjälpa personerna som överlevt hjärtstopp tillbaka till ett tillfredställande dagligt liv. Syfte: syftet med studien var att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design användes. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Friberg (2022a) analysmodell. Resultat: tre huvudkategorier identifierades efter analys, upplevelser av emotionella förändringar, upplevelser av fysiska förändringar och upplevelser av förändrat behov av stöd. Slutsats: att överleva ett hjärtstopp betyder en stor upplevd förändring i det dagliga livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att stötta personen i denna förändring och bör agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att bidra till bästa möjliga omvårdnad.