Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska

No description available.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I litteraturstudien ingick 11 artiklar som genomförts med en kvalitativ design. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck granskningsmodell. Efter bearbetning i en analysprocess framträdde tre huvudkategorier; fysik påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Det framkom i resultatet att fibromyalgi kunde innebära många stora förändringar i livet, både kroppsligt och psykiskt, då trötthet och smärta påverkade det vardagliga liv för individer med fibromyalgi. Fibromyalgi kunde även innebära stora begränsningar, både i det sociala livet och i arbetslivet. Det framkom upplevda känslor som förändrad identitet, frustration och depression.

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov. Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärta Metod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström. Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades. Män har mer inverkan på sociala aspekter. I inverkan på fysiska aspekter visade det sig att män har mer inverkan på dagliga aktiviteter medan kvinnor har mer påverkan på hushållsarbete. Ingen större könsskillnad fanns i psykiska aspekter. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha insikt om att det finns könsskillnader i den långvariga smärtans inverkan på det dagliga livet. Varje aspekt som inverkas hos patienterna påverkar varandra och detta kan leda till att en ond spiral bildas som kan vara svår att bryta.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Bakgrund: Afasi innebär en begränsad förmåga att förstå eller uttrycka sig språkligt. Afasin uppstår som ett resultat av en hjärnskada, ex. stroke. Kommunikationssvårigheterna skapar svårigheter i livet för de drabbade. En orsak anses vara bristande kunskap bland befolkningen, vilket kan skapa oförståelse för de drabbades situation och därmed påverka delaktigheten. Bristande delaktighet kan orsaka ohälsa. Därmed är det viktigt att ha kunskap om vad kommunikationssvårigheter kan innebära för den som drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva med afasi Metod: Studien baseras på tio kvalitativa originalartiklar och har genomförts med en induktiv ansats. En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudkategorier med kommunikationsproblem som det övergripande temat. I resultatet framkom olika faktorer i samband med att leva med afasi, såsom rutiner och aktiviter, det sociala livet samt erfarenheter från sjukvården. Slutsats(er): Afasi påverkar livet på olika sätt och skapar flera konsekvenser för de som drabbas. Kunskap inom detta område är därmed viktigt för stödjandet av deras hälsoprocesser. Problematiken kring afasi är stor och behöver uppmärksammas. Mer forskning kring hur dessa individer upplever sin vardag samt vilka känslor de uttrycker bör därmed utföras för att kunna tillgodose deras individuella behov.

Bakgrund: I Sverige är det cirka 53 000 personer som lever med pacemaker. Att vara beroende av pacemaker kan ha stor inverkan på personens liv. Sjuksköterskan har som roll att ge personcentrerad omvårdnad genom att se till varje individs egna upplevelser av hälsa och ohälsa. Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) är ett omfattande begrepp som beskriver upplevt välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Var att beskriva om och på vilket sätt det dagliga livet påverkas av att leva med pacemaker. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar har sammanställts utifrån deduktiv ansats. Begreppet HRQoL har använts som teoretisk referensram. Det har gjorts artikelsökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Det resulterade i åtta artiklar som analyserades utifrån Elo och Kyngäs innehållsanalys. Resultat: HRQoL förbättrades efter att personer fått pacemaker inopererad. Personer mötte fysiska, psykiska och sociala utmaningar, men pacemakern upplevdes som något positivt då de fått en livsräddande behandling. Slutsats: Att leva med pacemaker är en komplex och individuell upplevelse som kan påverka det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att informera, undervisa, stötta och bemöta dessa personers upplevelser.

Bakgrund: Varje år dör miljoner människor i världen av hjärtinfarkt, men i Sverige har överlevnaden ökat. För de som överlever följer en fysisk och psykisk anpassning i vardagen.Vårdtiderna på sjukhus har kortats. Sjuksköterskans möjlighet att förbereda personen på livet efter hemgången är därmed tidsmässigt begränsad och sker när personen är starkt känslomässigt påverkad. Symtom som följer med sjukdomen riskerar att sänka livskvaliteten och stödet är avgörande för återhämtningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna genomfördes med en analysmetod inspirerad av Elo och Kyngäs. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna hjärtinfarkten en omvälvande insikt, förändrad syn på sin existens, begränsningar i vardagen, sårbar utan stöd samt fysisk hälsa och intimitet påverkade livskvaliteten. Hjärtinfarkten innebar att attityden till livet förändrades, existentiella frågor väcktes och tankar på framtiden kunde vara svåra. Rädsla och extrem trötthet skapade oöverkomliga hinder i vardagen. Livsstilsförändringar som var nödvändiga kunde väcka negativa känslor och vara svåra att genomföra. Utan stöd, privat och professionellt, blev individerna sårbara och en del vände sig till högre makter för hjälp. För en del förbättrades den fysiska hälsan. Med överlevnaden blev samlivet förändrat, intimiteten ökade och tillfredsställelsen blev högre. Slutsats: Livet efter hjärtinfarkten präglades för många av en vardag fylld av existentiella tankar, rädsla och trötthet som skapade svåröverkomliga hinder. För att inte tappa fotfästet, isolera sig socialt och aldrig komma tillbaka i arbetslivet, och för att klara nödvändiga livsstilsförändringar, krävs ett omfattande stöd från sjuksköterskan och närstående.En del överlevande kände en stark livslust och upplevde att de fått en andra chans, som gav dem möjlighet att omprioritera i livet.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen. Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan bör få ökad kunskap om patienters upplevelser av sin sjukdom och hur de upplever sitt liv med sjukdomen för att kunna utföra den omvårdnad den enskilde patienten behöver.