När jag letade efter inspiration att skriva om äldreomsorgen hittade jag efter en tids sökande en kunskapslucka. Jag fann begreppet personcentrerad vård väldigt brett och omfattande, och blev förvånad när jag insåg att det inte fanns forskning som innefattar hemtjänsten inom äldreomsorgen. All kunskap jag hittade gällande äldre och personcentrerad vård handlade om äldre som bor i särskilda boenden eller äldre som har en demenssjukdom. Jag kunde inte hitta något som berörde äldre som inte har en demenssjukdom och som bor i ordinärt boende. Därför valde jag att med min uppsats belysa just detta område. För att genomföra min undersökning använde jag mig av en kvalitativ metod. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som arbetar i hemtjänst med personer som inte är har en demenssjukdom och bor i ordinärt boende. Den insamlade empirin analyserades sedan med hjälp av analysmetoden tematisering. I min undersökning kom jag fram till att det finns en hel del fördelar med att sträva efter en personcentrerad vård även i äldreomsorgens hemtjänst som berör personer som inte har en demenssjukdom och som bor i sitt ordinära boende. En personcentrerad vård möjliggör bland annat att de äldre i större utsträckning får behålla sitt självbestämmande, omsorgspersonalen upplever att de äldre är nöjda med den omvårdnad och service som ges vilket även innebär att omsorgspersonalen upplever tillfredsställelse i sitt arbete. Genomförandeplanerna som upprättas utifrån individens behov och önskemål är till stor hjälp vid strävan mot ett personcentrerat arbete då behov och önskemål konkretiseras. Det framkom även i min undersökning att det finns en del hinder för att möjliggöra genomförandet av en personcentrerad omvårdnad. Bland annat uttryckte mina respondenter att tidsaspekten är avgörande för arbetet, men även kollegornas värdegrunder och stöd från chefer kan vara ett hinder. Förutom detta är det även viktigt att organisationen styrs utifrån liknande mål och värderingar genom organisationens alla nivåer för att det ska vara möjligt att sträva mot en vård som är personcentrerad. / While I was searching for inspiration to write about the elderly care, I after a while found a gap of knowledge. I considered the concept ‘person-centered care’ to be comprehensive and ample, and therefore I was surprise to find an absence of research that involved the home care within the elderly care. All of the knowledge I found considering elderly people and person-centered care, involved elderly people who live in residential homes or elderly people diagnosed with dementia. I had trouble finding research that referred to elderly people who are not diagnosed with dementia and that live in ordinary accommodation. Therefore I decided to illustrate this area in my essay. To accomplish my investigation I utilized a qualitative method. I implemented semi structured interviews with caregivers that are working in home care with elders who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. I later on analyzed my empirical material using the analysis thematization. During my investigation I concluded that there are benefits regarding the aspiration for a person-centered care even within the home care of the elderly care that refer to people who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. A person-centered care creates possibilities for the elders to in a greater extent keep their self-determination, the caregivers experience a greater satisfaction among the elders regarding the care and service they are provided, which also means that the caregivers experience a greater satisfaction with the care and service they provide. The implementation plans that are prepared for the elders needs and requests, function as an instrument to concretize the needs and request, which enable an aspiration for person-centered care. As well as I found that there are benefits with a person-centered care, some obstacles emerged concerning the implementation of a person-centered care. Inter alia some of my respondents expressed that the aspect of time was crucial, but also the values among colleagues and the support from the manager can have an impact and be seen as an obstacle regarding the implementation of a person-centered care. Except for these obstacles it is also important that the layers of the organization strive for resembling goals and values to enable an aspiration for a person-centered care.

Bakgrund: Schizofreni är en svår kronisk psykossjukdom, vilket kan medföra stora svårigheter i det dagliga livet. Antipsykosmedel som stabiliserar sjukdomen, är livräddande och erbjuds alltid till patienter med schizofreni. Antipsykosmedel är ofta förknippat med en rad svåra biverkningar som påverkar patienternas livskvalitet. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse kring behandlingen så skulle detta kunna stärka sjuksköterskans professionella roll.  Syfte: Att belysa hur patienter med schizofrenisjukdom upplever att deras dagliga liv påverkas av behandling med antipsykosmedel. Metod: Denna kvalitativa litteraturöversikt bygger på 13 artiklar med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier: (1) när behandlingen begränsar det dagliga livet (negativa upplevelser kring relationer och aktivitetsförmåga; negativa känslor), (2) när behandlingen både stödjer och ger ambivalens (upplevelser av att leva ett normalt liv; upplevelser av ambivalens) och (3) bristande autonomi (avsaknad av sjukdomsinsikt; upplevelser av tvång).  Slutsats: Patienterna behöver få mer stöttning och förståelse i det lidande behandlingen orsakar. Som sjuksköterska är det viktigt att vårda med livsvärlden som grund. Därför blir den vårdande relationen mellan patienten och sjuksköterskan extra betydelsefull och viktig.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig sjukdom som utvecklas långsamt och som beräknas bli den tredje dödligast sjukdomen i världen 2030. Sjukdomen är komplex svårtolkad med stor risk att dö i förtid. I Sverige är det uppemot 700 000 personer som lever med KOL. Sjukdomen leder till sämre livskvalitet och ökat lidande som följd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom i det dagliga livet. Metod: Studiedesignen var litteraturstudie. En strukturerad databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed därefter en kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar som svarade upp mot syftet och avslutningsvis gjordes en integrerad analys av de valda artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta underrubriker. Livet i förändring: andningen i fokus, dagligen utmanande, socialt påfrestande och emotionellt utmanande. Välmående som strategi: fysiskt aktiv för välmående, egenvård som strategi, kunskapsutbyte och nätverk, livsstil och acceptans. Slutsats: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med KOL innebar utmaningar dagligen på grund av dyspné. Aktiviteter behövde noga övervägas och socialt umgänge begränsades till de närmaste. Det fanns ett behov av att utveckla egenvården för att kunna hantera sjukdomen och förbättra den egna livskvaliteten. När sjukvårdspersonalen kunde möta upp med kunskap och stödjande omvårdnadsåtgärder gav det förutsättningar för ökat välmående.

Syftet med studien är att undersöka hur Läsutveckling i Varberg, LiV, praktiseras på kommunens olika skolor samt att undersöka hur LiV-handledare arbetar för att träna elevers avkodningsförmåga. Studien syftar också till att undersöka om Läsutveckling i Varberg, LiV, bidrar till en mer likvärdig utbildning. Läsutveckling i Varberg, LiV, är ett långsiktigt utvecklingsarbete som startade år 2010. LiV syftar till att alla elever ska ges förutsättningar att utveckla en god läsförmåga i grundskolans årskurs 2, där fokus speciellt är riktat på avkodningsförmågan. Studiens tre grundläggande frågeställningar är ”Vilka förutsättningar har LiV-handledare för att föra vidare sin kunskap om läsutveckling till kollegiet?”, ”Hur ser språk-, läs- och skrivutvecklarna samt LiV-handledarna på de metoder som förespråkas och används för att öka elevers läsutveckling?” och ”Vilka konsekvenser får en kommunstyrd satsning som LiV på elevers läsutveckling?”. Studien är utformad utefter en kvalitativ metod där totalt sex informanter har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fyra verksamma lärare från olika skolor i Varbergs kommun samt kommunens två språk-, läs- och skrivutvecklare. Strukturen för analysen i studien följer ett fenomenografiskt tillvägagångssätt som syftar till att undersöka och beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av läsutvecklingsarbetet LiV. Resultatet visar att lästräning, med Rydaholmsmetoden, under korta och intensiva arbetspass, främjar elevernas läsutveckling. Det framkommer att läsutvecklingsarbetet LiV är beroende av rektorerna som är viktiga nyckelpersoner för att föra arbetet vidare på respektive skola. Resultatet visar att fortbildningen som ges är värdefull men att LiV-handledarna ser det som problematiskt att finna tid till att handleda övriga kollegor. Studien visar också att läsutvecklingsarbetet LiV bidrar till positiva erfarenheter och upplevelser för lärare i Varbergs kommun. Genom resultatet går det också att utläsa att LiV är effektfullt och att det har genererat i goda resultat för elever i årskurs 2. Det framkommer också att resultatet påverkas av olika faktorer. Sådana faktorer kan vara upptagningsområde, lärmiljöer, rektorbyten, lärarbyten samt socioekonomiska faktorer vilket är viktigt att ha i beaktning.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna i Sverige är bröstcancer där majoriteten som drabbas är kvinnor. Sjukdomsförloppet debuterar ofta genom någon typ av förändring i bröstet likt en knöl eller apelsinliknande hud. Utifrån sjukdomsbild anpassas behandlingen där de vanligaste alternativen är cytostatika samt strålning som antingen kan ges med kurativt eller palliativt ändamål. Syfte: Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie utgick från tio kvalitativa artiklar som söktes fram via databasen Medline via PubMed. Sökorden som användes var erfarenheter, patient, ”brösttumörer”, liv och kvalitativ. Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) dataanalysmetod. Huvudresultat: Utmanande biverkningar hörde till kvinnornas vardag där fatigue och smärta upplevdes jobbigast för de flesta av kvinnorna. Självbilden försämrades i samband med sjukdomen och påverkade kvinnorna både psykiskt och socialt. Stödet från anhöriga och vänner var för många kvinnor viktigt för att orka med vardagen. Slutsats: För att hantera de jobbigaste biverkningarna fatigue och smärta visade sig sjuksköterskorna ha en viktig roll för många av kvinnorna. Djupare förståelse kring kvinnornas egen syn på sin sjukdomssituation kan vara viktigt vid relationsskapande mellan sjuksköterskan och patienten vilket även kan inverka positivt på den personcentrerade vården. / Background: One of the most common forms of cancer in Sweden is breast cancer where the majority of those who has it are women. The disease progression often begins with a change in the breast, such as a lump or that the skin feels like an orange. Based on the disease progression the most common treatment alternatives are chemotherapy and radiotherapy that either can be given in curative or palliative purpose. Aim: The aim of this descriptive literature study was to examine women´s experiences of living with breast cancer. Method: This literature study was based on ten qualitative articles that were search through the Medline database PubMed. The keywords that were used was experience, patient,” breast neoplasms” life and qualitative. The articles were analyzed according to Evans (2002) analysis method. Mainresult: The challenging side effects were a part of the women´s everyday life, fatigue and pain were experienced most difficult. The women´s self-esteem got worse when they went through the disease and affected them both mentally and socially. The support from relatives and friends was important for many of the women so they could cope with their everyday life. Conclusion: To deal with the challenging fatigue and pain nurses became an important role for many women. Deeper understanding of the women´s own views on their disease could be an important task to create a deeper relationship between the nurse and the patient which also could have a positive effect on the person-centered care.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) drabbar den äldre populationen med motoriska och kognitiva nedsättningar. Behandlingen är dränering av likvorvätska via shuntoperation och patientens symptom förväntas då gå i regress. Det saknas dock studier om förändring på iNPH-skalan stämmer överens med patientens subjektiva skattade förändring. Syftet var att studera om patientens subjektiva upplevda förändring stämmer överens med skattningsskalor och hur en förändring av förmågor påverkar livskvalitet. Syftet var även att undersöka vilken betydelse som förändring av förmågor har för patienten och anhöriga. Studien var en mixad observativ tvärsnittsstudie där 52 deltagare (26 patienter och 26 anhöriga) inkluderades och fick svara på en enkät framtaget för studien. Patienterna graderades enligt iNPH-skalan mellan diagnos och 3 månader efter shuntoperation. Resultatet visade att 76,9 % av patienterna förbättrades på iNPH-skalan efter operation. Det förelåg en signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av gångförmåga (rs=0,42) och förändring av rörelseförmåga (rs=0,49), samt subjektiv skattad förändring mätt med VAS-skala (rs=0,43). Det förelåg ingen signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av livskvalitet. Gång- och rörelseförmåga skattades som de förmågor som förbättrats mest postoperativt. Förbättring av dessa förmågor samt förbättrad vardagsaktivitet hade störst betydelse för deltagarna. Fler studier behövs för att närmare studera vilka förmågor som kan korrelera med förbättrad livskvalitet.

No description available.

The title of this essay is Blood, Life and Spirit - The Function of Blood in the Relationship Between God and Man in John 6. The purpose is to investigate the function of blood in the relationship between God and man in Jesus' speech in John 6. The thesis is a literature study, and the material is treated from both a hermeneutic and comparative perspective. To answer the main thesis, five questions have been used and these have shown in what way the motive historical development shaped the motif, how blood relates to life and spirit, what connotations for blood are found in John 6 and what blood relates to in New Testament texts. In order to clarify what functions blood has in the relationship between God and man in the Old Testament, the motif study was carried out based on a motive historical method. The motive study forms the basis for the analysis that is done on Jesus' talk of blood in John 6:53-63. The study has also observed a synergy between blood life and spirit which is evident in Jesus' speech. The analyses carried out indicate that the understanding of blood in the OT rests on a fundamental idea of blood as the life of a being, which is explicitly expressed in both Genesis 9:4 and Leviticus 17:11. This perception of blood as a carrier of life also seems to be fundamental to a johanneic understanding of blood. The functions identified in the OT assume that blood has life in it and that it is therefore an effective agent in several different aspects. Blood in the OT has important functions, not least when it comes to different sacrificial rituals. Blood can both purify and impure, protect, sanctify, mark an identity, strengthen covenant unity, and demonstrate the reciprocity of the covenant. The functions of the blood in the OT also include a significant importance; It is used to seal the covenant between God and men. The analyses carried out to clarify the function of blood in the relationship between God and man in Jesus' speech in John 6 show that the function of blood can also be considered here to seal the covenant that Jesus makes with those who eat His flesh and drink His blood.

Professionen av grundutbildad sjuksköterska innefattar arbetet att vårda patientermed olika sorters sjukdomstillstånd på ett adekvat sätt. Den långvariga smärtan ärett sjukdomstillstånd som har en betydande utbredning i Sveriges befolkning. Detta är en av de vanligaste orsakerna patienter uppsöker sjukvården, eftersom be-hovet av vård för det sjukdomstillståndet är stort. Patienter som lider av den lång-variga smärtan finns i alla vårdenheter och är i behov av personalens stöd. Syfte: Att belysa patientens upplevelser av långvarig smärta i det dagliga livet. Metod:Litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Databaser CINAHL och PubMed söktes igenom där totalt tio relevanta artiklar hittades och användes i lit-teraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar var av kvalitativ metod och analyse-rades enligt Friberg (2017). Resultat: Två teman med två kategorier för respek-tive tema har framkommit. Det första temat är: det förändrade dagliga livet, där kategorierna är: fysisk och psykisk påverkan, samt förändrade sociala relationer.Det andra temat är: att hantera smärtan, där kategorierna är: olika copingstrategieroch behov av vårdkontakter. Slutsats: Den långvariga smärtan är ett brett ämne,där alla aspekter i dagligt liv påverkas. Patienters upplevelser är en värdefull källatill fenomenet därför att det ger en fördjupad kunskap av den långvariga smärtan. / The profession of basic trained nurses includes the work of taking care of patientswith different types of states of ill-health on an adequate way. The chronic pain isa state of ill-health that has a wide spreading in the Swedish population. This isone of the most common reasons that patients search medical care, because theneed of care for this state of ill-health is great. Patients that suffer of chronic painexist in all the health-care units and need support from the nursing staff. Aim: To shed light on the patients' experiences of chronic pain in daily life. Method: A lit-erature review with a qualitative approach was implemented. The data bases CI-NAHL and PubMed were searched through, where totally ten articles were found and used in the results of the literature review. All the articles were of qualitativemethod and analysed according to Friberg (2017). Results: Two themes alongwith two categories for respective theme have emerged. The first theme is: thechanged daily life, where the categories are: physical and psychological influence.The second theme is: to handle the pain, where the categories are: various copingstrategies and the need of contacting a health centre. Conclusion: The chronic pain is a broad subject, where all the aspects of daily life are affected. The pa-tients' experiences are a valuable source of knowledge because it offers an in-depth understanding of the chronic pain.