Bakgrund och problemformulering: Tjänsten SMS-livräddnings syfte är att i händelse av hjärtstopp ta hjälp av frivilliga personer som kan påbörja livräddande insatser innan ambulansens ankomst. SMS-livräddning fyller en viktig funktion i samhället då tidig hjärt-lungräddning och tidig defibrillering ökar överlevnaden för patienten. SMS-livräddaren kan ses som en ny partner till ambulanssjuksköterskan och därför är det av stor vikt att undersöka hur samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren fungerar samt hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS- livräddarens roll. Syfte: Att undersöka hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS-livräddarens roll samt hur samarbetet mellan dessa fungerar vid misstanke om hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en elektronisk enkät. Enkäten skickades ut till 166 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svarsfrekvensen var 43 % varpå 44 respondenter hade varit på ett ärende med SMS-livräddare vid misstanke om hjärtstopp. Resultatet baseras på dessa 44 respondenter. Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde SMS-livräddarens roll som positiv och ansågs vara en stor tillgång i samband med hjärtstopp. Respondenterna ansåg att SMS-livräddaren kunde bidra med viktig information om hjärtstoppet och hjälpa till med kompressioner samt övriga praktiska saker. Oftast fungerade samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren bra. De flesta respondenter trodde att patientens överlevnad kunde öka genom ett bra samarbete. Diskussion: Ett väl fungerande samarbete mellan SMS-livräddaren och ambulanssjuksköterskan ligger till grund för att förbättra utgången i händelse av hjärtstopp. Att utveckla samarbetet kan förbättra omhändertagandet av patienten.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation. Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet. Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter. Insamlad data registrerades i en modifierad version av mätinstrumentet Cardiff Test. I testet bedömdes 13 variabler med total poängsumma 12-48 poäng. Primärt effektmått var den totala poängen med enskilda variabler som sekundär endpoints. En hypotes är att det inte är någon skillnad mellan utbildningsmetoderna gällande elevernas totalpoäng, vilket medför att den filmbaserade metoden är effektivare då den utförts i helklass. Semistrukturerade intervjuer genomfördes direkt efter utbildningstillfället för att undersöka elevers motivation till att göra en livräddande insats. Resultat: Ingen signifikant skillnad ses mellan utbildningsgrupperna beträffande kvalitetstestets totalpoäng, vare sig vid mätning direkt efter utbildningstillfället; instruktörsledd 33 poäng, DVD-baserad 34 poäng, eller vid tre månaders uppföljning; instruktörsledd 31 poäng, DVD-baserad 30 poäng. Vid tremånaders test utförde majoriteten av eleverna bröstkompressioner med handplacering för långt ned mot bröstbensspetsen, DVD-baserad 20 %, instruktörsledd 48 %. I den instruktörsledda gruppen sågs vid tre månaders uppföljning en signifikant ökning av andelen elever som utförde kompressioner med korrekt kompressionsdjup (5-6 cm), 7,5 % vs 32,5 %, DVD-baserad 10 % vs 25 %. Flertalet elever ansåg spontant att de hade tillräckliga kunskaper för att göra en livräddande insats. Vid följdfrågor framkom dock att flertalet av de intervjuade kände oro och rädsla för bristande kunskaper, dels för att skada den drabbade, dels för att göra fel vid en livräddande insats i verkligheten. Några elever beskrev att bekräftelse och återkoppling bidrog till att stärka elevens självkänsla till att våga ingripa i en verklig situation, vilket kan vara svårt att hinna med vid utbildning i stora grupper. En möjlig slutsats är att den filmbaserade metoden är effektivare sätt till antal utbildade deltagare, men med stöd av sociokulturell teori bör det i framtida utbildningar avsättas mer tid för gemensamt lärande, tillvaratagande av frågeställningar samt avsättning av tid för individuell och gemensam reflektion. / Aim: To compare students’ practical CPR skills and attitude to perform bystander CPR after instructor-led versus DVD-based training. Method:  Data was collected through a combination of quantitative and qualitative methods. CPR skills were assessed of 80 seventh grade students during a three minutes practical test, directly after training and at three months follow up by using a PC Skill Reporting System. For CPR skills a total score, 12-48 points, was calculated.  A hypothesis is that there is no difference between training methods regarding students' total score, which means that the DVD-based method is more efficient when performed with the whole class. Nine semi-structured interviews were conducted immediately after the training to investigate students' motivation to make a life-saving effort. Result: There were no significant differences between the instructor-led or the DVD-based group regarding CPR skills, a total score of 33 points versus 34 points directly after training and 31 points versus 30 points at three months, respectively.Most students felt spontaneously that they had enough knowledge to make a life-saving effort, but the follow-up questions showed that the majority of the responders, felt worry and fear of lack of sufficient knowledge, to harm the victim or to make mistakes in a life-saving situation. Some students described that feedback after the practical test, helped to strengthen the student's self-esteem, which can be difficult to find time for when training in large groups.One possible conclusion is that the DVD-based method is more efficient in number of participants trained, but with support of the socio-cultural theory, it should in future trainings aside more time for joint learning, valorization of issues and deposition of time for individual and collective reflection.

Idag ställs allt högre krav på prehospital akutsjukvård och dess tillgänglighet. Forskning visar att samhället är allt mer beroende av frivilliga resurser, som SMS-livräddare. Dock är frivilliga insatser som utförs vid akuta situationer av icke professionella personer ett relativt outforskat område. Det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar livräddarna att oegoistiskt hjälpa en för dem främmande människa. Syftet i föreliggande studie är att beskriva SMS-livräddarens upplevelse av att vara först på plats vid en hjärtstoppssituation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och åtta kvalitativa intervjuer. I resultatet redovisas huvudkategorin "Medmänsklighet och samhällsansvar". Drivkraften bakom kan förstås som ett ansvar för medmänniskan, relaterat till det lokala samhället och ett ofrånkomligt beroende av att vara solidarisk med varandra. Både ett intresse för individen och ett intresse för orten tycks finnas. Den bakomliggande drivkraften kan ytterligare förstås som empati och handlingskraft som manifesteras i en stolthet över att kunna hjälpa en drabbad människa. Då tycks det inte ha någon avgörande betydelse att uppskattningen uteblir. Följande fyra generiska kategorier med citat från informanterna framkommer i resultatet: Handlingsfokusering; Otillräcklighet och frustration; Empati och engagemang samt Bekräftelse och egen stolthet. Studiens slutsats är: att då professionell vård saknas finns det frivilliga människor som i akuta situationer utanför sjukhus är beredda att agera. En känsla av att göra någonting är bättre än att inte göra någonting alls. Ytterligare forskning behövs om insatstid och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till SMS livräddares insatser.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 5000 personer i Sverige av ett hjärtstopp utanför sjukhus. Tidig start av hjärt- och lungräddning är en förutsättning för ökad överlevnad vid ett hjärtstopp, samtidigt visar forskning på att ambulansens framkörningstid har ökat. I väntan på ambulans har sms-livräddare implementerats för att påbörja livräddande åtgärder. I dagsläget finns få studier gjorda på sms-livräddares erfarenheter och insatser vid accepterat hjärtstoppslarm, för att synliggöra hinder och eventuella fysiska och psykiska påfrestningar som de kan möta. Vid ett hjärtstopp arbetar ambulanssjuksköterskan och sms-livräddare tillsammans i team, detta gör det viktigt för ambulanssjuksköterskan att ha en ökad förståelse för sms-livräddares erfarenheter.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva sms-livräddares erfarenheter och insatser i samband med ett accepterat hjärtstoppslarm. Metod: En blandad metod enkätstudie med en explorativ sekventiell design användes. Materialet utgick från 1231 enkäter som samlats in av Heartrunner Sweden. Materialet analyserades i tre faser. Resultat: Resultatet visade på att sms-livräddare möttes av flera hinder som medförde att deras insatser försvårades eller uteblev. Resultatet resulterade i fyra kategorier: Erfarenheter av utlarmning, Hjärtstartare, Samverkan i team och emotionella reaktioner. Sms-livräddare upplevde många känslor i samband med larmet som visade på ett eventuellt behov av debriefing. Slutsats: Trots negativa erfarenheter var 99,9% av sms-livräddarna motiverade att fortsätta sina insatser i framtiden. Resultatet tyder på att sms-livräddare hade en viktig roll i samverkan med ambulans och räddningstjänst. Sms-livräddare kunde behöva mer bekräftelse för deras insatser och stöttning för eventuella känslor som kunde uppkomma vid larm om misstänkt hjärtstopp utanför sjukhus. / Background: Every year, approximately 5000 people in Sweden suffer an out-of-hospital cardiac arrest. Early start of cardiopulmonary resuscitation is a prerequisite for increased survival in a cardiac arrest, while research shows that ambulance arrival time has increased. While waiting for an ambulance, mobile-phone dispatch of laypersons has been implemented to initiate life-saving measures. At present, few studies have been conducted on the experiences and interventions of mobile-phone dispatch of laypersons in the event of an accepted cardiac arrest alarm, in order to highlight obstacles and any physical and psychological stresses that they may face. In a cardiac arrest, the ambulance nurse and mobile-phone dispatch of laypersons work together in teams, this makes it important for the ambulance nurse to have an increased understanding of mobile-phone dispatch of laypersons ' experiences. Aim: The aim of the study was to describe mobile-phone dispatch of laypersons experiences and interventions in connection with an accepted cardiac arrest alarm. Method: A mixed method survey study with an explorative sequential design was used. The material was based on 1231 questionnaires collected by Heartrunner Sweden. The material was analysed in three phases. Results: The results showed that mobile-phone dispatch of laypersons were faced with several obstacles that made their interventions difficult or absent. The study resulted in four categories: Experience in emergency response, defibrillators, teamwork and emotional reactions. Mobile-phone dispatch of laypersons experienced many emotions in connection with the alarm, indicating a possible need for debriefing. Conclusion: Despite negative experiences, 99.9% of mobile-phone dispatch of laypersons were motivated to continue their interventions in the future. The result suggests that mobile-phone dispatch of laypersons had an important role in collaboration with ambulance and rescue services. Mobile-phone dispatch of laypersons could benefit from more acknowledgement of their interventions and support for any emotions that may arise when a suspected cardiac arrest is reported outside a hospital.