No description available.

Bakgrund: Under 2013 transplanterades 50 hjärtan i Sverige. Det är en livräddande behandling som har som mål att patienten ska kunna återgå till ett normalt liv. De fysiska förutsättningarna förändras genom att individen orkar mer samtidigt som det finns en förekomst av olika biverkningar och infektionskänsligheten ökar. Syfte: Vårt syfte är att beskriva en hjärttransplantations påverkan på livskvalité - ur ett patientperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har inkluderats. Totalt inkluderades tolv kvalitetsbedömda studier. Studiernas respektive resultat analyserades och sammanställdes till fyra kategorier. Resultat: Följande kategorier framkom: vara tillfreds med sitt nya liv, begränsningar i livet, strategier för att möta förändringar samt existentiella tankar, vilka beskriver hur livskvalité påverkas efter en hjärttransplantation. Slutsats: Livskvalité är något ytterst individuellt och påverkas hos hjärttransplanterade personer av både yttre och inre omständigheter. I mötet med en hjärttransplanterad person måste sjuksköterskan vara öppen för att prata om den personliga innebörden av att ha fått ett nytt hjärta och på vilket sätt det påverkar just den personen.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

<p>Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.</p><p>Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.</p><p>Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.</p><p>Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet. Resultatet visar att de flesta som överlever ett hjärtstopp har en god efterföljande livskvalité.</p><p>Slutsats: Livskvalitén var generellt sett god i de genomgångna studierna. Viktiga faktorer som har betydelse för inverkan på livskvalitén blev identifierade som kognitiva funktioner och tiden till HLR sattes in och utförandets kvalité. Faktorn som vi sjuksköterskor direkt kan påverka är HLR, där utbildning och information till allmänheten är det främsta verktyget.</p>

Bakgrund: Benign prostatahyperplasi påverkar åldrande män över hela världen och en fjärdedel av alla män beräknas ha symptom till följd av sjukdomen. Vid uppkomst av symptom drabbas mannens nedre urinvägar vilket kan leda till bland annat nedre urinvägssymptom, sexuell dysfunktion och psykiska besvär vilket kan antas påverka livskvalitén. Som referensram valdes livskvalité med utgångspunkt i Världshälsoorganisationens definition och Sprangers och Schwartz modell om response shift. Syfte: Att belysa livskvalitén hos män med symptomgivande benign prostatahyperplasi. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att livskvalitén påverkas negativt av symptomen vid benign prostatahyperplasi. Graden av påverkan berodde på vilket symptom samt symptomets allvarlighetsgrad. De mest framträdande och återkommande symptomen var nocturi, akut blåstömning, smärta samt sexuell dysfunktion. Slutsats: I resultatet framkom att benign prostatahyperplasi påverkade livskvalitén negativt. Dock saknades kvalitativ forskning för att beskriva hur livskvalitén påverkades. För att få en tydlig bild av att se hur livskvalitén förändras över tid kan modellen om response shift användas och därmed kan vården på ett bra sätt främja livskvalitén hos personer drabbade av benign prostatahyperplasi.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen medför en mängd olika symtom och kan i värsta fall leda till att kvinnor blir infertila. Att bli diagnostiserad och behandlad i tid är därför väsentligt. I många fall tar det flera år innan kvinnorna får en diagnos då symtomen ofta blir normaliserade av sjukvården.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever vårdpersonalens kunskap och bemötande.Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där 11 originalartiklar med en kvalitativ metod från databaserna PubMed och Cinahl använts.Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysisk påverkan, upplevelser av psykisk påverkan, påverkan på sociala relationer och upplevelser av sjukvården. Att leva med endometrios påverkade många områden av kvinnors liv och bidrog till en sämre livskvalitet. De fysiska upplevelser som framkom var smärta, infertilitet samt blödningar och kroppsliga förändringar. De psykiska upplevelserna som framkom var emotionellt välbefinnande, upplevelser av att få en diagnos och känslor kring framtiden. I resultatet visade det sig även att endometrios påverkade kvinnors sociala liv, vilket innefattade arbete, parrelationer och socialt umgänge. Resultatet kring kvinnors upplevelser av sjukvården bestod av kvinnors uppfattning om vårdens kunskap om sjukdomen och om vårdens bemötande, vilket bestod av både positiva och negativa erfarenheter.Slutsats: Endometrios är en sjukdom som påverkar många områden i kvinnors liv, vilket ofta bidrar till en försämrad livskvalité. Sjukdomen påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt vilket i sin tur drabbar deras sociala liv och relationer. Trots att sjukdomen är relativt vanligt förekommande finns en kunskapsbrist inom sjukvården, vilket medför både en fördröjd diagnostik, behandling och ett onödigt lidande för kvinnorna. Eftersom ett gott bemötande från vårdens sida kan ha en positiv inverkan på kvinnornas självförtroende och tillit till vården, bör detta ses som grundläggande för all vårdpersonal.

Bakgrund: Under 2016 rapporterades 7938 fall i Sverige där personer drabbats av hjärtstopp, varav 1317 personer överlevde. Syrebristen som uppstår vid ett hjärtstopp kan orsaka skador på kroppen efter endast några minuter, därför är det av vikt att se hur dessa personer upplever livskvaliteten och det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av livskvalité och det dagliga livet efter att ha överlevt hjärtstopp, samt vilka undersökningsgrupper som använts i artiklarna. Metod: Designen var en beskrivande litteraturstudie som byggde på 14 vetenskapliga artiklar varav fem av kvalitativ ansats och nio av kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databasen Medline via PubMed. Huvudesultat: Resultatet baseras på 1566 stycken deltagare. Fysiska och psykiska begränsningar förekom och kunde påverkade deltagarnas dagliga liv. Gällande livskvalitén kunde den upplevas olika, även om de flesta upplevde bra livskvalité efter hjärtstoppet. Även deltagarnas sociala liv påverkades och den förändrade livssituationen kunde bli en utmaning. Detta gjorde att stödgrupper kunde vara bra för att hantera det dagliga livet. Slutsats: Efter ett hjärtstopp upplevdes livskvalitén hos deltagarna olika. Fysiska, psykiska och sociala begränsningar kunde förekomma vilket kunde ha negativ betydelse för livskvalitén och upplevas som en utmaning i det dagliga livet. Det kan därför vara av vikt för sjuksköterskan att redan vid omvårdnaden av patienten på sjukhus informera och stödja patienten i de förändringar som efter utskrivning kan förekomma, samt att efter utskrivning ge fortsatt stöd till patienterna för att underlätta återhämtningen i det dagliga livet.

Bakgrund: Ansträngningsinkontinens innebär urinläckage vid fysisk aktivitet och cirka en tredjedel av alla kvinnor som genomgått en graviditet drabbas. Bäckenbottenträning rekommenderas som första behandlingsinsats och det är viktigt med tydliga instruktioner. Urininkontinens kan leda till nedsatt livskvalité och att kvinnor undviker fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av ansträngningsinkontinens vid fysisk aktivitet efter graviditet och hur detta påverkar livskvalité samt hur och vilken information de fått om bäckenbottenträning för att förebygga eller behandla inkontinens. Metod: En kvalitativ ansats ansågs som mest lämplig och studien genomfördes genom intervjuer med fyra kvinnor som upplevt ansträngningsinkontinens efter graviditet. Innehållsanalys av materialet skedde utifrån Graneheim och Lundman. Resultat: En huvudrubrik skapades ” Ansträngningsinkontinens – maktlöshet eller något som ska accepteras efter graviditet? ” med fyra underkategorier: ”En önskan om mer information från vården kring att förebygga och behandla ansträngningsinkontinens”, ”En bristande förmåga att hålla tätt och dess inverkan på livskvalitén”, ”Ansträngningsinkontinensen inverkan på fysisk aktivitet” och ”Upplevelsen av att inte ha tillräckligt stora problem”. Konklusion: Kvinnor som upplever ansträngningsinkontinens i samband med fysisk aktivitet upplever det som pinsamt, besvärande, frustrerande och begränsande. Kvinnors livskvalité kan påverkas av ansträngningsinkontinensen direkt eller indirekt. Beskrivning av upplevelse av ansträngningsinkontinens och dess påverkan resulterade i information om var vårdinsatserna brister idag och att det finns förbättringsmöjligheter för att främja hälsa hos kvinnor som genomgått graviditet där fysioterapeuters kunskaper kan bidra med en viktig roll.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd. Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerdiagnosen i Sverige. Diagnosen kan vara påfrestande för mannen och symtom såsom smärta och känslan av rädsla är vanligt. En av de vanligaste behandlingarna är radikal prostatektomi där hela mannens prostata avlägsnas. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge mannen stöd och hjälp i att förbättra sin livskvalité. Studien har förankrats i Världshälsoorganisationens definition av livskvalité samt Sprangers och Schwartz teoretiska modell om response shift. Syfte: Beskriva livskvalitén hos män som har genomgått en radikal prostatektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att 21 artiklar kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: I resultatet identifierades huvudkategorierna: Fysiska symtom, Psykiska symtom, Behovet av stöd och Den nya vardagen. Det som främst påverkade livskvalitén var de urologiska besvären och att det sexuella samlivet påverkades. Många män fann att stödet från en partner och sjukvården hade stor betydelse för deras tillfrisknande samt hur de upplevde sin livskvalité. Slutsats: Majoriteten av männen upplevde en negativ påverkan på livskvalitén efter en radikal prostatektomi. Värderingar och prioriteringar lades om bland många män, vilket kan tyda på att response shift inträtt. Denna studie kan ge sjuksköterskor en ökad kunskap om hur mannens livskvalité kan påverkas efter en radikal prostatektomi relaterat till response shift.