Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Tack vare förnyade och förbättrade behandlingsmöjligheter överlever allt fler bröstcancerpatienter. Livskvalitet är en individuell upplevelse vilket innefattar flera olika dimensioner. Några av sjuksköterskans viktigaste roller är att främja hälsa, lindra lidandet samt bibehålla en holistiskt syn för att gagna patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor under sin behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna PubMed och Cinahl har använts vilket bidragit till 13 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman med underliggande teman. De tre huvudtemana är Kroppslig, mental och själslig påverkan, Behov av tillfredsställelse samt Social situation och miljö. Resultat: Litteraturstudiens fynd påvisade att kvinnornas livskvalitet kunde variera under behandlingen beroende på en rad skilda faktorer såsom behandlingsrelaterade symtom, förändringar över tid, familjeförhållandet, vårdpersonalen samt kvinnans individuella behov och egenskaper. Slutsats: Utfallet av kvinnornas livskvalitet påverkades av endera positiva eller negativa faktorer. Bröstcancerbehandling kunde influera i kvinnors kroppsliga, mentala och själsliga element. För att främja välbefinnandet tycktes den individanpassade samt patientcentrerade omvårdnaden vara en nyckel.

Bröstcancer beskrivs tidigast 3000 år f.kr och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. 9000 kvinnor får bröstcancerdiagnosen varje år, 40 % av dessa genomgår mastektomi. Tidigare forskning har visat att kvinnors relationer till sig själv och andra kan påverkas i och med behandling. En vilja växte fram att få en ökad förståelse för dessa kvinnor och vad de går igenom. Genom att granska livskvaliten hos dessa kvinnor kan den psykiska resan dessa kvinnor genomgår efter mastektomi synliggöras. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst i behandlingen mot invasiv bröstcancer. Metoden är en litteraturstudie, där totalt tio artiklar har inkluderats. Sex kvantitativa samt fyra kvalitativa artiklar har analyserats och resultat har sammanställts i studien. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Förändrad självbild, Relationer och Begränsad livskvalitet. Vidare delas huvudteman in i subteman: Att möta sig själv dagarna efter operation, Att förlora sin kvinnlighet, Att acceptera sin kropp, Relation med närstående, Sexliv, Förändrad livssituation och Kvinnans upplevelse av behov av stöd och information. I diskussionen tas tre huvudteman upp, slutsatsen av studien är att det finns en signifikant skillnad mellan kvinnors förväntningar och resultatet efter en mastektomi, vilket kan leda till en rad olika känslor kopplade till identitet, sexualitet och självbild.

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom bor på särskilda boenden. Vårdmiljön på de särskilda boendena består både av fysiska och psykosociala faktorer, vilka påverkar hälsan. Demenssjukdom är ett kroniskt tillstånd som kan orsaka flera olika symtom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är vanligt förekommande och har en negativ påverkan på livskvalitén hos personer med demenssjukdom samt personer i deras närhet. BPSD behandlas oftast med läkemedel, men det finns flera kompletterande icke- farmakologiska behandlingsmetoder och djurassisterad intervention är en av dem. Inom vården har djur visat sig ha flera positiva effekter på hälsan. Hundar är det djur som används mest och finns inom exempelvis hospice, rehabilitering och demensvård.  Syfte: Syftet var att belysa positiva effekter av att använda vårdhundar inom demensvård på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där resultatet baserats på nio kvantitativa studier. Först genomfördes systematiska sökningar i olika databaser med utvalda sökord. Därefter granskades, analyserades och sammanställdes de valda studierna. Resultat: Sammanställningen resulterade i fyra huvudkategorier; påverkan på BPSD, påverkan på kognition, påverkan på livskvalité samt påverkan på läkemedelsanvändning. Djurassisterad intervention kan minska BPSD, förbättra orienteringsförmågan, ökad social interaktion och förbättra livskvalitén hos personer med demenssjukdom. Inom läkemedelsanvändningen sågs inga skillnader. Konklusion: Litteraturstudiens slutsats är att vårdhundar kan ha flera positiva effekter på personer med demenssjukdom. Det krävs mer forskning om interventionens utformning och om dess potentiella förmåga att komplettera eller ersätta läkemedelsanvändning.

Bakgrund: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem med en prevalens som förväntas öka då antalet äldre blivit fler i och med en stigande livslängd. Prevalensen är störst hos äldre kvinnor, men förekommer i alla åldrar. Symptomen medför ofta psykiskosocialt och fysiskt lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens och dess påverkan på dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman identifierades med sex tillhörande subteman. Kunskapsluckor: uppfattningar om symptom och normalisering av symptom, Känslomässiga aspekter: självuppfattning och känslouttryck och rädslor och Att hantera vardagen: anpassad livsstil och coping och sex- och samliv. Kvinnorna hade bristande kunskap om urininkontinens och upplevde det som tabubelagt och besvärligt att prata om. Strategier användes för att hantera vardagen och flera avstod från att söka vård om inte symptomen förvärrades. Slutsats: Urininkontinens medför stigma som skapar begränsningar i vardagen och stor psykisk belastning då många kvinnor lider i tysthet. Få söker vård då ämnet upplevs som skamfullt och tabubelagt, istället används copingstrategier för att bemästra situationen på hemmaplan. Kunskapsluckor kring etiologi, symptom och behandling kunde urskiljas hos patientgruppen och större uppmärksamhet från hälso- och sjukvården efterfrågas. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa patienter och bör bli bättre på att fånga upp patienter i ett tidigt skede och ge adekvat information kring urininkontinens. Studien ämnar ge ökad förståelse för de psykosociala effekterna av att leva med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a public health problem with an increasing prevelence as the population ages. Urinary incontinence occurs at any age, but prevalence is highest in older women. Symptoms affect woman's health negatively and cause physical and psychosocial suffering. Objective: To examine women's experience living with urinary incontinence and its implications on daily life. Method: A literary of 10 original studies using qualitative method. Results: Three identified themes: Knowledge gaps: Perceptions of symptoms and Normalization of symptoms, Emotional aspects: Self perceptions and emotions and Fears, Coping with everyday life: Coping and lifestyle adaption and Sexual and intimate relations. Results show women had insufficient knowledge about urinary incontinence and experienced it inappropriate to discuss. Women developed strategies to adapt and cope with everyday life. Conclusions: Urinary incontinence causes stigma that creates limitations in everyday life and great mental strain from which many women suffer in silence. Few women seek care as the subject is perceived as shameful and taboo. Instead women adopt coping strategies to manage the situation. A knowledge gap surrounding etiology, symptoms and treatment can be discerned within the patient group who pledge for greater focus and clarity from health care personnel. Clinical importance: Nurses have an important role in provision of treatment and need to be better at finding patients at an early stage and provide accurate information about urinary incontinence. The study intends to give greater understanding of psychosocial effects of living with urinary incontinence.

<p><strong><p>Bakgrund:</p>Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. <strong>Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. <strong>Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar. <strong>Resultat: Att vara begränsad blev ett övergripande tema. Det visade sig att patienterna med venösa bensår upplevde en rad begränsningar som kunde delas in i fem kategorier. Begränsad fysisk aktivitet som främst berodde på smärta. Begränsad social samvaro berodde främst på illaluktande och vätskande sår, men också på känsla av utanförskap. Övriga begränsningar bestod i Känsla av hopplöshet där de negativa känslorna begränsade patientens vilja och energi, Begränsad frihet och självbestämmande, där patienten upplevde ett beroende av sjukvården och av släkt och vänner samt Begränsad kommunikation, där patienten blev utsatt för lidande när sjuksköterskan inte lyssnade på patienten. <strong>Slutsats: Att leva med venösa bensår utgör en begränsning i patientens vardag. Otillräcklig smärtlindring är ett stort problem som behöver belysas. Sjuksköterskan måste se patientens unika behov för att kunna hjälpa patienten att minska de upplevda begränsningarna. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

Introduktion: När njurfunktionen hos en person blir för låg är hemodialys en livsnödvändig behandling. Patienter som genomgår hemodialys spenderar 9 till 12 timmar i veckan uppkopplade till dialysmaskinen. Idag är behandlingen effektivare vilket medför en ökad livslängd och fler antal patienter under pågående behandling. Livskvaliteten hos patientgruppen blir påverkad och som sjuksköterska är det viktigt att identifiera omvårdnadsbehov. Syftet: Syftet var att belysa livskvalitet hos patienter som genomgår hemodialys. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som sökningarna genomfördes i och samtliga artiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Vid databearbetningen av artiklarna framkom fyra huvudkategorier: Sjukdomspåverkan, Påverkan i vardagen, Erhålla stöd och Demografisk betydelse. Underkategorier identifierades till samtliga huvudkategorier. Slutsats: Hemodialys hade en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Dialysen tog upp mycket tid och de kände sig begränsade i vardagen. Vad som påverkar livskvaliteten är viktigt att identifiera för att ha en möjlighet att sätta in omvårdnadsåtgärder i ett tidigt skede.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 30 procent av den totala diagnostiken. Mastektomi är en viktig behandling och innebär att hela bröstet opereras bort. År 2015 utfördes 3642 mastektomier i Sverige. Sjuksköterskan kan fungera som en stöttepelare i det postoperativa förloppet och för att kunna ge god vård behövs kunskap om livskvaliteten hos de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi. Metod: Litteraturstudien har genomförts enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. En systematisk sökning i CINAHL och PubMed resulterade i litteraturstudiens första urval. Till urval 2 lästes artiklarna och valdes ut om de svarade mot syftet. Genom Polit och Becks (2017) granskningsmall granskades artiklar och till urval 3 kvarstod 11 artiklar där alla var av kvantitativ metod. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen, Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen, Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen samt Global hälsa och hälsoprognos. Slutsats: Kvinnorna hade en varierande livskvalitet där majoriteten hade en tydlig förbättring över tid.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige har cirka 55000 personer pacemaker. Att denna teknik förlänger deras liv är sedan länge känt. För sjuksköterskan är det av intresse att ta del av hur en pacemaker påverkar livskvaliteten för att kunna skapa verktyg för att bemöta denna patientgrupp. Denna litteraturöversikt har genomförts på artiklar som mätt livskvalitet hos patienter med pacemaker med hjälp av två olika mätinstrument. Syfte: Att, med hjälp av SF-36 och Aquarel, beskriva livskvaliteten hos personer med pacemaker. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa artiklar har genomförts, med livskvalitet i fokus. Artiklarna var skrivna mellan 2001-2016 och söktes fram via databaserna CINAHL och Medline.  Resultat: En pacemaker påverkar livskvaliteten positivt, de största signifikanta ökningarna visade sig i SF-36 mätområden fysisk rollfunktion och vitalitet. Men även i Aquarels mätområden arytmier och dyspné/ansträngning. Slutsats: Att få en pacemaker implanterad upplevs påverka patientens livskvalitet positivt. Men det ett komplext område som kräver personcentrerad vård. Där har sjuksköterskan en stor del i vård och omvårdnad. En väl utbildad och påläst vårdpersonal kan göra stor skillnad för patienten.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppskattas drabba 10 procent av alla personer med livmoder i fertil ålder. Sjukdomen har setts påverka flera aspekter i livet och kan orsaka stort lidande hos individen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur personer med endometrios upplever att olika aspekter livskvaliteten påverkas av sjukdomen. Metod: Litteraturöversikten baserades på vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning av 23 artiklar återstod 17, varav två kvalitativa och 15 kvantitativa. Resultaten från de inkluderade studierna gick sedan igenom och delades upp under rubriker utifrån de aspekter av livskvalitet som framkom. Huvudresultat: Endometrios visades ha en negativ påverkan på de drabbades liv och vardag. Kvinnor med endometrios skattade signifikant lägre generell livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor utan sjukdomen. De vanligast förekommande symtomen var olika typer av smärta vilka sågs ha en signifikant negativ påverkan på livskvaliteten och det dagliga livet, som nedsatt produktivitet inom arbete och utbildning. Endometrios innebar även psykiska begränsningar i form av antingen minskat generellt välmående eller sämre emotionell funktion. Gällande socialt nätverk visade flera studier att kvinnor med endometrios upplevde en negativ påverkan på relationer och/eller deras sociala liv. Normalisering och okunskap kunde bidra till försening i diagnos och påverkan på livskvalitet. Även vårdpersonalens kunskap inom ämnet ansågs vara otillräcklig i många fall. Slutsats: Kvinnor med endometrios hade lägre livskvalitet än kvinnor utan sjukdomen. Vidare forskning kring sjukdomen kan förbättra behandling och påskynda diagnostisering, vilket kan påverka den fysiska, psykiska och sociala funktionen hos individen. Detta kan minska kostnaderna vid såväl sjukskrivning som lägre arbetsproduktivitet samt frekventa vårdbesök relaterade till feldiagnostisering och vårdfördröjning. / Background: Endometriosis is a chronic inflammatory disease estimated to occur in 10 percent of the population with uterus of reproductive age. The disease has been observed to affect many aspects of life and causing great suffering for the individual. Aim: The aim of this literature review is to examine how people with endometriosis are experiencing how different aspects of quality of life is affected by the disease. Method: The literature review was based on scientific articles published in PubMed and CINAHL. After examining the quality of 23 articles 17 remained, including two qualitative and 15 quantitative studies. The results of the included studies were broken down and assorted into subgroups depending on which aspects of quality of life mentioned. Main Results: The result showed that endometriosis had a negative impact on the daily lives of those suffering of the disease. Women with endometriosis stated significantly lower overall quality of life and health-related quality of life than women without the disease. The most commonly reported symptoms were different types of pain which had a significant negative impact on quality of life and daily life, such as reduced work and education productivity. Endometriosis could also lead to mental limitations as decreased general wellbeing or emotional function. Regarding the social aspects, multiple studies showed that women with endometriosis experienced that the disease had a negative influence on relationships and/or their social life. Normalization and insufficient knowledge about the disease could contribute to delay in diagnosis and impact the quality of life. The knowledge of health care personnel was also seen inadequate in many cases. Conclusion: Women with endometriosis had lower quality of life than women without the disease. Further research could improve treatment and speed up diagnosis, affecting the physical, psychological and social functioning of the individual. This could reduce the costs from both sick leave and decreased work productivity as well as frequent health care visits related to misdiagnosis and delay of treatment.

Introduktion: KOL är en av de huvudsakliga orsakerna till dödsfall runtom i världen. Tobaksrökning och andra luftföroreningar är de dominerande orsakerna och många yrkesgrupper har en förhöjd risk att drabbas av sjukdomen. Patienter med KOL lider av symtom som dyspné, kronisk hosta och ökad slemproduktion, vilket har en stor påverkan på det dagliga livet. Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudie som baserades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen utfördes i CINAHL samt PubMed. Efter att ha genomgått kvalitetsgranskningar återstod totalt 15 artiklar som svarade på syftet och efter databearbetningen kunde två huvudkategorier urskiljas med tillhörande underkategorier. Resultat: Två huvudkategorier av faktorer kunde utläsas i resultatet med tillhörande mindre underkategorier. Dessa var ”Fysiologiska faktorer” och ”Psykologiska faktorer”. Fysisk aktivitet visade sig vara en betydande faktor för att öka den upplevda livskvaliteten samtidigt som besvär med ångest och depression minskade den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Litteraturstudien visade på en mängd olika faktorer som kan ha en inverkan på den upplevda livskvaliteten. Sjuksköterskor bör därför ha kunskap om dessa för att på ett effektivt sätt kunna hjälpa och vägleda sina patienter till att möjliggöra en förhöjd upplevelse av livskvalitet.