Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en modifierad latent innehållsanalys respektive syntetisk metod. Resultat: Resultatet visade att livskvalitet var ett svårdefinierat begrepp som upplevdes unikt och det grundade sig bland annat i personliga erfarenheter. I resultatet framkom flertalet bidragande faktorer för vad som utgör livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Några positiva faktorer som framkom var acceptans och anpassning till det nya livet, möjlighet till sysselsättning samt stöd från familj och omgivning. Det framkom även faktorer som negativt påverkade upplevelsen av livskvalitet och välbefinnande, som till exempel begränsningar i samhället och en känsla av att bli stämplad av omgivningen. Slutsats: Med utgångspunkt i resultatet identifierades stöd från omgivningen och anpassning till den nya livssituationen som centrala delar för positiv upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Begränsningar, otillgänglighet i samhället och känsla av att betraktas som annorlunda var erfarenheter som negativt påverkade livskvalitet och välbefinnande. Dock identifierades endast ett fåtal faktorer som beskrev välbefinnande. Med mer kunskap om vad välbefinnande och livskvalitet innebär för människor med traumatisk ryggmärgsskada skulle sjuksköterskan och samhället kunna bemöta dem på ett annorlunda sätt.

Sveriges första hjärttransplantation ägde rum 1984 och idag görs ungefär 50 stycken varje år. Dessa patienter genomgår en lång process med blandade känslor och upplevelser. Från att vara svårt hjärtsjuk, till att stå på väntelista för transplantation, för att till slut nå målet att få sitt nya hjärta. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. För att undersöka detta granskas och analyseras både kvalitativa och kvantitativa artiklar inom ämnet för att få en sammanfattande bild av patienters upplevelser. Resultatet delas upp i två huvudteman, känslomässiga förändringar samt upplevelsen av det dagliga livet. I diskussionen tar författarna upp dessa upplevelser för diskussion som styrks med annan litteratur och nya artiklar. Slutsatsen handlar om att patienter upplever en rad känslomässiga och vardagliga förändringar, och för att möta detta behövs en förståelse för att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad

Bakgrund: Varje år drabbas omkring 10 000 människor av ett hjärtstopp i Sverige. Av dessa överlever cirka 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är en omtumlande händelse där känslan av sammanhang kan försvinna. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie där 16 stycken artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats ingick i resultatet. Resultat: Många upplevde en förändrad fysisk aktivitet och flertalet drabbades av oro och ångest. Studiens resultat visade även att patienterna upplevde att de sociala relationerna påverkades och det fanns ett behov av att dela sina erfarenheter med andra. Slutsats: Hjärtstoppet ledde till att patienterna värderade livet annorlunda efteråt. Många upplevde det väldigt betydelsefullt att dela erfarenheter med andra i och med att många tankar och frågor uppstod. Längtan att komma tillbaka till vardagen som infann sig innan hjärtstoppet bidrog till en förstärkt upplevelse av mening och känsla av sammanhang.

No description available.

Bakgrund: Höftfrakturer håller på att bli ett stort hälso- och vårdproblem på grund av den snabbt växande åldrande befolkningen. Det är därför viktigt att undersöka hur höftfrakturer påverkar de äldres hälsorelaterade livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur höftfraktur hos äldre personer, över 60 år, påverkar deras uppfattade hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturöversikt och består av 12 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Höftfrakturer har en negativ påverkan av individens hälsorelaterade livskvalitet. Framförallt försämras individens rörlighet och självständighet. Ålder utgör den främsta bidragande faktorn och störst återhämtning sker under det första halvåret. Efter ett år är den fortsatta återhämtningen måttlig eller obefintlig.  Slutsats: Höftfraktur har en direkt negativ påverkan hos den enskilda individens funktionella rörlighet och psykosociala omständigheter vilket negativt påverkar individens hälsorelaterade livskvalitet. För att möta kommande vårdbehov skulle investeringar i mer resurser behövas, för att aktivt arbeta med att utveckla rehabiliteringsprogram för individer som råkat ut för höftfraktur, för att minska bestående besvär och tidigt avvärja vidare komplikationer. Samt att sjukvården aktivt informerar om höftfrakturer, så att patienter har realistiska förväntningar på sin återhämtning. För fortsatt forskning bör fler mätinstrument än EQ-5D inkluderas för att skapa en bättre helhetssyn av individens hälsosituation.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige. Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre skattning av livskvaliteten. Personer som var, eller tidigare hade varit rökare, hade i högre utsträckning besvär av vissa sjukdomssymptom som andfåddhet och svårigheter att göra ansträngande saker. Sammanfattning: Studien visade att det fanns signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och hur personen med lungcancer upplever sin hälsa och livskvalitet. Detta är viktigt att bejaka i omvårdnaden av personer som drabbats för att kunna främja hälsa och livskvalitet. Det fanns även signifikanta samband mellan vissa sjukdomssymptom och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Detta är en indikation på att hälso- och sjukvården bör fortsätta att arbeta tobakspreventivt för att motiverat att arbeta för att personer ska sluta röka.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma och övervikt definieras som ett onormalt överskott på fett som inverkar på en persons hälsa. Antalet överviktiga i världen har nästan fördubblats sedan 1980-talet och i Sverige beräknas tio procent av befolkningen lida av fetma. Att lida av övervikt och fetma kan innebära att en individ lättare drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt vissa typer av cancer. Det finns flera orsaker till fetma, varav några av dessa är hereditet, livsstil och farmakologiska biverkningar. Idag kan fetma behandlas med hjälp av olika metoder. Överviktskirurgi har snabbt kommit att bli en av standardbehandlingarna för vuxna med grav fetma. Gastric bypass är idag ett av de ledande ingreppen inom denna typ av kirurgi. I Sverige genomförs cirka 8600 operationer om året. För att få genomgå en gastric bypass krävs det att individen uppfyller vissa kriterier. Bland annat ska seriösa försök till viktnedgång ha genomförts. Syfte Syftet var att belysa livskvaliteten hos individer som genomgått gastric bypass. Metod En litteraturbaserad studie valdes att genomföras. I studien har femton vetenskapliga artiklar inkluderats som alla tagits fram via databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska, norska eller engelska, vara genomförda på vuxna människor över 19 år samt vara publicerade de senaste tio åren. Samtliga artiklar har granskats utifrån ett bedömningsunderlag. Resultat I resultatet framkom att livskvaliteten skattades högre en tid efter gastric bypass för att sedan minska något. Många var nöjda med och skulle göra om operationen igen. Den fysiska funktionen och aktiviteten ökade samt sågs förbättringar i komorbiditeter såsom diabetes, hyperlipidemi, gastroesofagal reflux, hypertoni, smärta och sömnapné. Illamående och ofrivillig kräkning var vanligt förekommande besvär en månad efter operationen. Vanliga komplikationer efter ingreppet var striktur och internt bråck. Individer som drabbats av komplikationer rapporterade en lägre livskvalitet över tid. Efter ingreppet sågs en ökad självkänsla och tillfredsställelse med sin kropp. Tillstånd som depression och ångest förbättrades och sexlivet skattades högre efter gastric bypass. Hetsätning minskade och bland många förekom ingen hetsätning alls efter ingreppet. En studie visade dock på att oregelbundna episoder av hetsätning eller att ätande nattetid förekom efter gastric bypass. Slutsats En förbättring av livskvaliteten sågs efter gastric bypass, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Dock förekom svårigheter med kosthållning och komplikationer postoperativt hos ett antal individer. Trots detta skattades ingreppet vara övervägande positivt. Nyckelord: Fetma, Gastric bypass, Fysisk livskvalitet, Psykisk livskvalitet

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar främst unga individer. MS är en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen består mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att få diagnosen MS påverkar naturligtvis livskvaliteten hos en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade och visar att de flesta patienter med MS självskattar en sämre livskvalitet än övriga individer. Depression var en av de faktorer som bidrog till en sämre självskattad livskvalitet hos patienter med MS. Slutsatser Patienter med MS skattar en funktionell psykologisk och fysisk hälsa lika högt. / Multiple sclerosis (MS) is a neurological disease, which affects young people. MS is a chronic disease and there’s still no cure. The treatment is predominantly aimed to reduce disease activity. To have the diagnosis MS will certainly affect a human being’s quality of life. The aim of this literature study was to illuminate factors that affect quality of life in patients with multiple sclerosis. The study was based on ten scientific articles. The finding shows that most MS patients estimate poorer quality of life than other people. Depression was one of the factors, which contributed to poorer quality of life in MS patients’. Conclusion MS patients estimate a functional psychological and physical equally.

Introduktion: HCV är en globalt utbredd virusinfektion som angriper levern och kan orsaka stort lidande för individen. Infektionen kan orsaka akuta eller kroniska tillstånd och de som infekterats löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som bland annat levercirros och levercancer. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med HCV i ett välfärdssamhälle. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Artikelsökningarna är gjorda i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Resultatet i studien bygger på 11 vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ respektive kvantitativ metod. Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: Fysiska och psykiska symtoms inverkan på livskvalitet, Skiftande bemötande  inom sjukvården, Stigmatisering och rädsla för stigmatisering Stöd i mellanmänskliga relationer samt HCV innebär livsomställningar. Resultatet visar att HCV-diagnosticerade patienter upplever olika fysiska och psykiska besvär. Det framgår även att de upplever stigmatisering och diskriminering av samhället vilket har en negativ inverkan på dessa personers upplevelse av livskvalitet. Slutsats: HCV-diagnostiserade personer upplever ofta stigmatisering och diskriminering i sitt möte med sjukvården och i övriga relationer. Detta resulterar i att de undviker att söka vård och att berätta om sin diagnos, vilket leder till isolering och försämrad hälsa, både fysiskt och psykiskt.