Detta är en fördjupande studie baserat på en kvantitativ folkhälsoundersökning som visade samband i särskilt utsatthet bland förekomst av vilka som allvarligt övervägt självmord och demografiska faktorer hos folkbokförda i Umeå. Byggt på premissen av det pågående suicidpreventiva arbetet i Umeå tar denna studie i anspråk att utforska vilka livsomständigheter som skiljer sig åt mellan den generella populationen i Umeå jämfört med de som allvarligt övervägt självmord, samt föreslå suicidpreventiva åtgärdsförslag utifrån resultaten.    Data som omsattes i denna studie var ursprungligen insamlat av Övergripande planering Umeå kommun genom ett stratifierat urval som svarade mot olika demografiska områden av Umeå som resulterade i 2588 svaranden, med en svarsfrekvens av 37% som deltog i en folkhälsoundersökning som omfattade 102 frågor vilka var kvalitetskontrollerade av SCB.  Studieförfattarna utformade en metod för att skala ner urvalet av livsomständigheter till 15 variabler som skulle överensstämma med studiens teman: demografi, ekonomiska förutsättningar, vanor, mående och stöd som alla ställdes mot frågan: “Har du allvarligt övervägt självmord?”, där 10,7% av de tillfrågade svarade affirmativt. Slutsatser av denna studie är att undersökta livsomständigheter såsom socioekonomiska faktorer, vanor, demografiska faktorer, mående och stöd indikeras vara relaterade till en högre förekomst av att ha allvarligt övervägt självmord för folkbokförda i Umeå. Bland annat visas fulltidsanställda vara 22,9% mindre sannolika- där studerande är mer än dubbelt så sannolika- där personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning var 444,9% mer sannolika att allvarligt ha övervägt självmord. Svaranden anger oftare sämre sömn (42,9% jämfört med 70,7%) hos de som allvarligt övervägt självmord. 77,4% av svaranden med ångestrelaterade svårigheter- 43,0% av svaranden med behov av psykisk vård som inte sökt- och 56,4% av svaranden med psykiska funktionshinder uppger att de allvarligt övervägt självmord jämfört med 10,7% hos generella svaranden. Utifrån studiens resultat föreslår studieförfattarna kompletterande lokala suicidpreventiva åtgärder, men finner behov av åtgärder med nationellt omfång för att svara mot de bredare socioekonomiska- och sociala problem som premissen och resultatet av denna studie belyser. / This is an in-depth study based on a quantitative public health survey which raised cause for concern about sociodemographic differences in occurrence of who has seriously considered suicide in the municipality of Umeå. Following the premise built on the current suicide prevention work in Umeå this study aims to give insight on which living circumstances differ regarding those with suicidal ideation in Umeå compared to the general population and what proposed actions might be indicated from the results.   The data used in this study was originally sampled by Övergripande planering, Umeå municipality using a stratified selection of different demographics in Umeå resulting in 2588 participants, an answer rate of 37% who answered a public health survey consisting of 102 questions, which was quality checked by SCB.   By process of elimination finding relevant living circumstances the authors designed a method of selection resulting in 15 variables consistent with the subtypes: demographics, economical circumstances, habits, health and support, all of which to correlate with the question translated to: “Have you seriously considered suicide?” where 10,7% of respondents answered positively.   Conclusions from this study are that certain life circumstances such as socioeconomic factors, habits, demographic factors, well-being and support is indicated being related to a higher prevalence of having seriously considered suicide amongst habitants of Umeå. Key findings include full-time employed was 22,9% less likely-, where students were more than two times more likely- and people on welfare or sick leave were 444,9% more likely to have seriously considered suicide. Respondents are less likely to have a good nights sleep (42,9% compared to 70,7%) if they have seriously considered suicide. 77,4% of those with anxiety-related issues, 43,0% of those in need of medical care for psychological health and 56,4% of respondents with psychological disability responds to have seriously considered suicide compared to the average of 10,7%. The authors provide examples of local implementations based on the findings but arrive at the need for a national scope to come to terms with the wider socio-economic and social issues that is suggested by the premise and result of this study.