Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar. Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv. Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.    Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil. För att underlätta dessa livsstilsförändringar kan sjuksköterskan ge tillräcklig information, stödja och underlätta kontakt med den övriga vårdkedjan. Slutsats Det framkom i intervjuerna fördelar och svårigheter med att genomföra livsstilsförändringar och det upplevs brister i bemötandet av yngre personer med Diabetes Mellitus typ 1. Det finns en koppling mellan gott bemötande och en god inställning till genomförandet av livsstilsförändringar.

Ph.D. afhandling, Roskilde universitetscenter 2005.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni. Diskussion: Forskning om hur ökad fysisk aktivitet påverkar blodtrycket är delad. Men forskningen enas om att det finns en positiv korrelation mellan viktnedgång och sänkt blodtryck. För att utföra och bibehålla en livsstilsförändring kan frekventa gruppsessioner och motiverande samtal vara ett bra alternativ. Slutsats: Det finns många olika icke farmakologiska behandlingsalternativ som hjälper patienter med hypertoni att reducera blodtrycket. Livsstilsförändring är en ständigt pågående process varav vården bör lägga fokus på en långsiktig uppföljning där patienten är i centrum.

No description available.

Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer. De mest framträdande drivkrafterna relaterat till motivationsfaktorer var det sociala stödet, känslan av välbefinnande och somatiska symptom. Barriärer som framkom var bristen på engagemang, ohälsa och okunskap. Individer upplevde att tack vare ett socialt stöd och känslan av välbefinnande kunde hinder för motivation lättare övervinnas. En ökad medvetenhet bland sjuksköterskor kring vikten av motivation i det hälsofrämjande arbetet bör eftersträvas. Sjuksköterskans roll kopplas ofta ihop med vårdandet av sjuka människor men det promotiva arbetet måste också uppmärksammas. Fortsatt forskning kring vilka motivationsfaktorer som är drivande hos individer som genomgår livsstilsförändringar är nödvändig. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna uppmuntra och stötta individer i deras strävan mot hälsosammare levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan under utbildningen får kunskap om motivationsfaktorer.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka ungdomars tankar om klädstil. Hur uttrycker ungdomar sin klädstil? Vad betyder ungdomars klädstil för dem? Metod Studien använder sig av kvalitativa intervjuer. Fyra 16 åriga elever intervjuades. En ljudinspelare och intervjuguide användes som hjälp.  Resultat Resultaten visar att eleverna uttrycker sin klädstil med hjälp av bland annat kläder, smink, frisyr, praktiker, smycken och sitt språkbruk. Detta gör de för att kunna uttrycka sin smak och i sin tur identitet/personlighet. Det vill säga deras intressen och åsikter kring frågor som har att gör med exempelvis politik, religion och skönhet. Slutsats Klädstilen är viktig för elevernas identitet/personlighet. De känner en stark sammankoppling mellan sin identitet/personlighet och klädstilen. Det vill säga det är med hjälp av klädstilen som de kan gestalta sin identitet/personlighet vilket bidrar till att ge dem en känsla av mening och glädje i sina liv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

<p>I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt.</p><p>För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?</p>

<p>Under en längre tid har företeelsen resandet i arbetet intresserat mig. Vid val av uppsatsämne föll det sig naturligt att jag skulle skriva om arbetstagare som reser i sitt arbete. Efter en tid växte uppsatsens frågeställningar och syfte fram. Mitt syfte var att ge en bild av hur resandet i arbetet kan se ut, utifrån ett arbetstagarperspektiv, vad det är som driver de som reser i arbetet samt vilka konsekvenser som resandet i arbetet i kan ha. Respondenterna i denna undersökning är ingenjörer som reser i sitt arbete under längre perioder, oftast en till fyra månader åt gången. Resorna går vanligen till Asien och Sydamerika, men även till vissa länder inom Europa.</p><p>Att resa i arbetet innebär hårt arbete och långa dagar. Den resande är under långa perioder borta från sin familj, släkt och vänner. Det förekommer även att de missar viktiga familjehändelser såsom födelsedagar, släktmiddagar och barnets första steg. Detta kan resultera i konflikter, dåligt samvete och gottgörelse. Även fritid får prioriteras bort av arbetstagaren. Detta gäller inte bara på resorna, utan även då arbetstagaren är på hemmaplan.</p><p>Trots resandets negativa konsekvenser väljer ändå arbetstagarna att resa i sitt arbete. Resandet i arbetet innebär mycket positivt för dem. Deras arbete innebär omväxling och äventyr, de får se olika delar av världen och träffa nya människor. Resandet i arbetet gör att arbetstagarna utvecklas, både som individer och yrkesmässigt. På resorna får de ta eget ansvar och träffar människor från andra kulturer vilket ger dem respekt och förståelse för det som är annorlunda. Resandet i arbetet innebär även ekonomiska vinster, dels på grund av traktamente och dels på grund av att arbetstagaren arbetar ett stort antal timmar då denne är på resor.</p>

I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt. För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?

Under en längre tid har företeelsen resandet i arbetet intresserat mig. Vid val av uppsatsämne föll det sig naturligt att jag skulle skriva om arbetstagare som reser i sitt arbete. Efter en tid växte uppsatsens frågeställningar och syfte fram. Mitt syfte var att ge en bild av hur resandet i arbetet kan se ut, utifrån ett arbetstagarperspektiv, vad det är som driver de som reser i arbetet samt vilka konsekvenser som resandet i arbetet i kan ha. Respondenterna i denna undersökning är ingenjörer som reser i sitt arbete under längre perioder, oftast en till fyra månader åt gången. Resorna går vanligen till Asien och Sydamerika, men även till vissa länder inom Europa. Att resa i arbetet innebär hårt arbete och långa dagar. Den resande är under långa perioder borta från sin familj, släkt och vänner. Det förekommer även att de missar viktiga familjehändelser såsom födelsedagar, släktmiddagar och barnets första steg. Detta kan resultera i konflikter, dåligt samvete och gottgörelse. Även fritid får prioriteras bort av arbetstagaren. Detta gäller inte bara på resorna, utan även då arbetstagaren är på hemmaplan. Trots resandets negativa konsekvenser väljer ändå arbetstagarna att resa i sitt arbete. Resandet i arbetet innebär mycket positivt för dem. Deras arbete innebär omväxling och äventyr, de får se olika delar av världen och träffa nya människor. Resandet i arbetet gör att arbetstagarna utvecklas, både som individer och yrkesmässigt. På resorna får de ta eget ansvar och träffar människor från andra kulturer vilket ger dem respekt och förståelse för det som är annorlunda. Resandet i arbetet innebär även ekonomiska vinster, dels på grund av traktamente och dels på grund av att arbetstagaren arbetar ett stort antal timmar då denne är på resor.