No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar upplever normer relaterade till alkoholkonsumtion och kopplade till föräldraskapet samt att undersöka hur de upplever att dessa påverkar de egna alkoholvanorna. Alkoholkulturen är en stor del av det sociala livet både i Sverige och i övriga västländer och därför är det intressant att undersöka om och hur föräldrar upplever att alkoholvanorna har förändrats i samband med att de blivit föräldrar. Studien genomfördes utifrån en induktiv ansats i och med att det inte finns någon tidigare empiri på området och analysen utgick ifrån de definierade begreppen norm och moral. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer där övergripande teman användes. Urvalet inkluderade fem personer som valdes utifrån kriterierna förälder och alkoholkonsument. Analysen av intervjumaterialet visade att flera av föräldrarna till stor del anpassar sig till de normer om alkoholkonsumtion som är kopplade till föräldraskap. Denna studie bidrar med en ny aspekt av alkoholkonsumtion bland föräldrar då inga tidigare studier har genomförts i Sverige där fokus har legat på den subjektiva moralen och hur föräldrar anpassar sig till gällande normer kring alkohol specifika för föräldrar i det svenska samhället. Resultatet i denna studie överensstämde till stor del med forskningsresultat från andra länder med närliggande fokus då man påvisat en generellt negativ inställning till att konsumera alkohol i situationer då barn är närvarande.

<p>Syftet med studien är att öka kunskapen om inomeuropeisk migration till den svenska landsbygden. Fokus ligger på nederländare som under 2000-talet flyttat till Klarälvdalen i Värmland och där driver turistföretag. Mot bakgrund av tidigare huvudsakligen kvantitativa studier är syftet att fördjupa kunskapen om inflyttarnas bakgrund och motiv till migrationen och om hur de använder sig av transnationella nätverk i sitt nuvarande liv. Kvalitativ metod används i form av intervjuer med familjer/turistföretagare. Vidare har webbsidor för sjutton turistföretag som drivs av nederländare i området studerats, kompletterat med några webbsidor och en intervju med turistföretagare från ett annat nordeuropeiskt land. Resultatet visar att familjerna flyttat för att få en bättre livskvalité. De har upplevt stress och trängsel i en urbaniserad miljö och sökt sig till glesare bebyggelse med närhet till natur och en lugnare livsstil. Det har de funnit i Värmland och också att området ligger väl till kommunikationsmässigt från Nederländerna. Genom sina natur- och riluftslivsintressen och egna erfarenheter av turistande har de hittat en företagsnisch som de utvecklar och marknadsför mot sina landsmän och andra nordeuropéer. Att kunna erbjuda aktiviteter och information på nederländska är en fördel i deras verksamhet. Deras företagande är transnationellt och en del av transnationella sociala rum.</p>

<p><strong><em>Inledning</em></strong>: Barnfetma är ett problem som ökar. Barn rör sig mindre än någonsin samtidigt som intaget av energität mat ökar. Som sjuksköterska är det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohälsa såsom övervikt och fetma hos förskolebarn. <strong><em>Syfte</em>:</strong> Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och åtgärder. <strong><em>Metod</em>: </strong>En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats. <strong><em>Resultat</em>:</strong> Felaktig kost, låg aktivitetsgrad och sömnsvårigheter visade sig vara bidragande orsaker till övervikt och fetma hos förskolebarn. Snabbmat, läsk och godis i kombination med stillasittande aktiviteter bidrog till att barnen drabbades av fetma. För litet antal timmars sömn, mindre än elva timmar per dygn påverkade utvecklingen av övervikt och fetma. <strong><em>Diskussion:</em></strong><em> </em>Författarna förvånades över att föräldrar gav sina barn onyttig mat i väldigt låg ålder och att låginkomsttagare ofta valde skräpmat, då den var billigare. Att sömnens längd bidrog till övervikt var en viktig ny kunskap, som sjuksköterskan kan påverka genom att informera föräldrar och barn om betydelsen av god sömn. <strong><em>Slutsats</em></strong>: Inaktivitet, onyttig kost samt sömnduration är viktiga faktorer att belysa ur preventionssyfte.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. </p><p>Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. </p><p>Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa. </p><p>I arbetets diskussionsdel analyseras det som informanterna uttalat sig om i arbetets resultatdel. Där framkommer bland annat hur informanterna uppfattar sig själva i förhållande till andra stilar och hur de uppfattar att andra uppfattar bärare av hårdrockstilen. Informanternas uttalanden om musiken som de själva karaktäriserar med ord som kraft, energi, tyngd och snabbhet jämförs med hur två forskare karaktäriserat hårdrockmusik. Vidare framkommer att hårdrockmusik endast har en positiv effekt på informanternas humör. Informanternas beundran för duktiga hårdrockmusiker jämförs med hantverksskicklighet som värdesätts högt och som informanterna vill efterlikna i sitt egna spelande för att själva kunna uppfylla drömmen om att bli en framgångsrik hårdrockmusiker. Vidare diskuteras inslag av ironi, dygden av ansvarslöshet och att revoltera, vilket informanterna uttryckt vara en del av ett beteende som hårdrockare. </p><p>Medlemskapet i ett rockband och i en mansdominerad ungdomskultur hänvisas till gemenskapen i en manlig frizon. </p><p>Skolan upplevs av informanterna som både positiv och negativ. Det negativa rör främst den organisation som skolan fungerar efter och det positiva rör den sociala gemenskap informanterna finner i skolan. Ryktet om att hårdrockare skulle vara negativt inställda till skolan ges en förklaring till i det att "genuina" hårdrockare i dag i stor utsträckning själva spelar musik och prioriterar spelandet före skolan. </p><p>Avslutningsvis påtalas att det som informanterna uttalat sig om i denna studie är en del av en livsstil och identitet.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways. There are six themes which according to our interview persons differs Christiania from the surrounding society and these themes are: their democracy, the houses, the environment, the cannabis, the stigma and the states intentions considering Christiania. Our conclusions are that in Christiania they apply a different form of democracy called the consensus democracy, which means that in order to take a decision everybody in the group has to be agreeing to the decision. Something that is very special for Christiania. The environment is something that the people living in Christiania take responsibility for in several ways, for example the area is free of cars, which differs them from the society. The houses in Christiania are special because many of them are built of recycled material. In addition to this it is quite cheap to live in Christiania from an economic point of view since the rent is about 1800-1900 Danish crowns. Cannabis is socially accepted and it is allowed to sell and buy cannabis within the area, but no other harder drugs are accepted. Further we concluded that some of the residents living in Christiania feel a bit unaccepted because of the fact that they live in Christiania. This because of some outsiders has preconceived ideas about Christiania and the people living there, somewhat because of how the media describe the area. With the states intentions means that police officers patrol within the area, because in the year of 2004 the Danish government has created a plan to “normalize” Christiania.</p>

<p><em>Syftet med studien var att beskriva hypertonipatienters reflektioner om livsstil och dess inverkan på blodtrycket. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av nio hypertonipatienter från en hälsocentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två kategorier: Att leva sitt liv och Att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att deltagarna inte alltid hade den livsstil som de ansåg vara bra. Deltagarna beskrev hur de hade gjort omedvetna livsstilsförändringar i livet som hade lett till en mer osund livsstil. De medvetna livsstilsförändringar deltagarna beskrev var de ändringar de hade genomfört för att främja hälsan. I resultatet framkom att deltagarna ansåg att stress var en orsak till högt blodtryck samt att stress påverkade livsstilen och individens förmåga till livsstilsförändring. Vidare beskrev de att de önskade mer råd om stresshantering. Resultatet visade även att hypertonipatienter inte alltid upplevde sig vara sjuka. </em><em></em></p>

<p>Background: Ill-health related to unhealthy lifestyle is increasing and despite existing knowledge about healthy lifestyle it is difficult to change behaviour. Counselling in the primary health care is often superficial and without critical elements for behaviour change. Aim: The aim of this paper to elucidate interventions for change of lifestyle with respect diet and physical activity. Method: A literature review was carried out and ten scientific articles were analyzed and compiled in two main categories: design of these interventions and participation in them. Results: Education, decision making, goal setting, feedback, social support and follow-up were identified as critical elements for behaviour change. The interventions that all showed positive effects on diet, physical activity or feedback from participants were mainly carried out by dieticians, physicians and registered nurses. The participation was generally high. Interventions carried out in routine primary health care by registered nurses demonstrated participation over 88% and the primary health care nurses were identified as appropriate professionals for the interventions. Conclusion: Multilevel Interventions for change of lifestyle with respect to diet and physical activity should be used for behavioural changes and motivated district nurses constitute an ideal group for conducting interventions in primary health care setting that also permits a natural cooperation with other health professionals.</p>

<p>Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn. Ett ökat BMI hos föräldrar samt rutiner gällande mat, fysisk aktivitet och tiden barn spenderade framför TV:n visade sig leda till viktuppgång hos barnen. Genom att införa fritidspedagoger på vissa lekplatser samt att lärarna blir mer delaktiga i aktiviteter under rasterna ges barnen goda förutsättningar för att minska risken att utveckla övervikt och fetma, då den fysiska aktiviteten stimuleras.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa. I arbetets diskussionsdel analyseras det som informanterna uttalat sig om i arbetets resultatdel. Där framkommer bland annat hur informanterna uppfattar sig själva i förhållande till andra stilar och hur de uppfattar att andra uppfattar bärare av hårdrockstilen. Informanternas uttalanden om musiken som de själva karaktäriserar med ord som kraft, energi, tyngd och snabbhet jämförs med hur två forskare karaktäriserat hårdrockmusik. Vidare framkommer att hårdrockmusik endast har en positiv effekt på informanternas humör. Informanternas beundran för duktiga hårdrockmusiker jämförs med hantverksskicklighet som värdesätts högt och som informanterna vill efterlikna i sitt egna spelande för att själva kunna uppfylla drömmen om att bli en framgångsrik hårdrockmusiker. Vidare diskuteras inslag av ironi, dygden av ansvarslöshet och att revoltera, vilket informanterna uttryckt vara en del av ett beteende som hårdrockare. Medlemskapet i ett rockband och i en mansdominerad ungdomskultur hänvisas till gemenskapen i en manlig frizon. Skolan upplevs av informanterna som både positiv och negativ. Det negativa rör främst den organisation som skolan fungerar efter och det positiva rör den sociala gemenskap informanterna finner i skolan. Ryktet om att hårdrockare skulle vara negativt inställda till skolan ges en förklaring till i det att "genuina" hårdrockare i dag i stor utsträckning själva spelar musik och prioriterar spelandet före skolan. Avslutningsvis påtalas att det som informanterna uttalat sig om i denna studie är en del av en livsstil och identitet.