<p>Vi som har författat detta arbete har riktat in oss på motivation till sjöss. Vad det är som</p><p>lockar folk att gå till sjöss och hur upplever de aktiva sjömännen sin tillvaro ombord.</p><p>Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvändig fakta om motivation och livsstilar.</p><p>Vi har även skickat enkäter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.</p><p>Vi har använt oss av en kvantitativ metod med enkät frågor riktade till aktiva sjömän,</p><p>elever som utbildar sig på gymnasienivå till motorman/matros och rederier.</p><p>I våran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem när man skall rekrytera</p><p>personal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar människor till sjömansyrket</p><p>är det fördelaktiga avlösningssystemet samt den långa sammanhängande ledigheten.</p><p>För att få svenska sjömän att stanna kvar inom svensk sjöfart så måste näringen anstränga</p><p>sig mer för att finna lösningar på problemet med att sjömän söker jobb på utländska</p><p>rederier.</p>

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor såsom fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor leder till ökad risk för sjukdom vilket kan innebära en stor belastning för individen, hälso- och sjukvården samt för samhället. Hälso- och sjukvården ska vägleda individen till att främja en hälsosam livsstil, dock ställer det krav på att individen själv utför förändringsarbetet. Det finns idag ett brett utbud av hälsoapplikationer med olika hälsofrämjande inriktningar som används som verktyg för att stödja/vägleda individen till en förbättrad hälsa. Idag finns inga riktlinjer för hälso-och sjukvårdspersonal gällande rekommendationer till patienter avseende adekvata hälsoapplikationer. Syfte: Syftet var att undersöka om personer med hjälp av en mobilapplikation avsedd för en specifik hälsofrämjande åtgärd, tex. viktnedgång, erhåller ett annat resultat jämfört med personer som genomgår samma livsstilsåtgärd men som ej har mobilapplikationen som stöd. Ett yttligare syfte var att undersöka mobilapplikationernas huvudsakliga funktion. Metod: För att besvara litteraturöversiktens syfte genomfördes databassökningar där studier av RCT design inkluderades, totalt inkluderades 18 studier. Samtliga studier kvalitetsgranskades med hjälp av ett vedertaget granskningsprotokoll. Resultat: Mobilapplikationernas effekt på livsstilsförändringar varierade, en del studier påvisade förbättrade kliniska resultat medan andra studier inte påvisade någon effekt, detta oavsett vilken livsstilsförändring som undersöktes. Majoriteten av studierna behandlade livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet, kosthållning samt diabetes. Mobilapplikationernas huvudsakliga funktion var självmonitorering, feedback och målsättning samt information/kunskap. Slutsats: Mobilapplikationers effektivitet tycks bero på personens individuella förutsättningar och kontext vilket kan vara avgörande för resultatet. Mobilapplikationer som verktyg i en livsstilsförändring har potential att i framtiden kunna vara effektiva, dock krävs mer forskning. / Background: Unhealthy living habits such as physical inactivity and unhealthy eating habits lead to an increased risk of disease, which can pose a major burden for individuals, health care and society. Healthcare providers should assist the individual to promote a healthy lifestyle, but it requires that the individual himself performs this change. Today there ́s a wide range of health promotion applications used as tools to support/guide the individual to an improved health. At present there are no gudielines for healthcare professionals regarding recommendations to the patient regarding adequate health-applications. Objective: The purpose was to investigate whether persons using a mobile application intended for a specific health promotion measure, eg. weight loss, would have different results compared to people undergoing the same lifestyle change but who do not have the mobile application as support. A further purpose was to investigate the main function of mobile applications. Method: Database searches were conducted, studies of RCT design were included, in total, 18 studies were included. All studies were evaluated regarding the studies quality using a approved audit protocol. Results: The effects of the mobile applications on lifestyle changes varied, some studies showed improved clinical outcomes, while other studies did not show any effect, regardless of the lifestyle change investigated. The majority of the studies involved lifestyle changes concerning physical activity, diet and diabetes. The main features of the apps were self- monitoring, feedback and goalsetting, as well as information / knowledge domain. Conclusion: The effectiveness of mobile applications seams to depend on the individuals conditions and context, which may be crucial to the outcome. Applications as tools in a lifestyle change have the potential to be effective in the future, but further reaserch is required.

Bakgrund: I Sverige dog ca 5800 personer år 2018 till följd av en hjärtinfarkt. Det krävs ofta att patienten gör livsstilsförändringar och är följsam till den rekommenderade behandlingen för att minska risken för recidiv. Det sker en ökning av ohälsosamma levnadsvanor i samhället, detta indikerar på en okunskap kring vad hälsosamma livsstil innebär. Sjuksköterskans roll innebär att förebygga ohälsa genom att identifiera hälsorisker och informera om dessa.  Syfte: Syftet var att undersöka patienters följsamhet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Google Scholar. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar analyserades och kategoriseras till gemensamma teman utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman samt fem subteman. Första huvudtemat är Individuella aspekter, andra är Sociala aspekter och det sista och tredje huvudtemat är Brister vid patientutbildning och information. Resultatet visade på en låg följsamhet när det kom till fysisk aktivitet, kost och medicinsk behandling på grund av olika faktorer som relaterades till sociala aspekter och bristande information. Diskussion: I litteraturöversikten diskuteras huvudfynden från resultatet i förhållande till bakgrunden, Dorothea Orems omvårdnadsteori, ny forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: In Sweden, approximately 5800 people died in 2018 as a result of a heart attack. The patient is often required to make lifestyle changes and adheres to the recommended treatment to reduce the risk of recurrence. There is an increase in unhealthy living habits in society, this indicates an ignorance of what a healthy lifestyle means. The nurse's role is to prevent ill-health by identifying health risks and informing them. Aim: The aim was to investigate patient compliance to lifestyle changes after a heart attack. Method: A literature review based on eleven scientific articles retrieved from the Cinahl Complete and Google Scholar databases. The articles were of both qualitative and quantitative method. All articles were analyzed and categorized into common themes based on Friberg's three-step model. Results: The result was presented in three main themes and five sub-themes. The first main theme is Individual aspects, the second is Social aspects and the last and third main theme is Lack of patient education and information. The results showed low compliance when it came to physical activity, diet and medical treatment due to various factors related to social aspects and lack of information. Discussion: The literature review discusses the main findings from the results in relation to the background, Dorothea Orems nursing theory, new research and the authors' own reflections.

Bakgrund Idag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma. Pacemakerns funktion är att känna av hjärtrytmen och skicka elektriska impulser som initierar hjärtslag med syftet att upprätthålla en adekvat slagfrekvens. Det är vid omvårdnaden av personer med pacemaker viktigt att sjukvårdspersonalen inte endast fokuserar på teknologin eftersom personens emotionella behov då inte möts. Vilket behov av stöd och information som finns hos personer med pacemaker kan belysas genom en ökad kunskap om hur livsstilen och livskvaliteten påverkas efter pacemakerinsättningen. Syfte Syfet var att beskriva hur personer med pacemaker upplever sin livskvalitet i det dagliga livet samt beskriva vilka livsstilsförändringar som kan uppkomma efter pacemakerinsättning. Metod En forskningsöversikt har använts för genomförandet av denna studie. Forskning inom området samlades in via databaserna PubMed och Cinahl under Mars 2011. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en integrerad analys. Resultat Personer genomgick livsstilsförändringar efter pacemakerinsättning på grund av rädsla för att skada eller störa pacemakern. Att ha en pacemaker upplevdes inte som något onormalt av personerna och pacemakern sågs som en förutsättning för att kunna leva ett lika aktivt liv som innan sjukdomen. Förbättringar av energi, vitalitet, symtom, social funktion, fysisk funktionsförmåga, fysisk livskvalitet, mental hälsa och emotionell livskvalitet skedde efter pacemakerinsättningen. Även rollbegränsningar relaterade till fysisk funktionsförmåga och emotionella rollbegränsningar minskade. Slutsats Livskvaliteten förbättrades signifikant efter pacemakerinsättning. Den största ökningen i livskvalitet skedde mellan den första och tredje månaden efter pacemakerinsättningen. Därefter minskade den fysiska livskvaliteten sakta medans den mentala livskvaliteten fortsatte att förbättras. Personer som fått en pacemaker genomgick både positiva och negativa förändringar av livsstilen på grund av förbättringen av hälsa samt rädslor och osäkerhet kring pacemakern.

Studien syftar till att, genom forskning genom design, undersöka hur en del av ett varumärke, i form av en logotyp, kan formges för ett livsstilsföretag på den svenska marknaden. Få studier har tidigare utförts inom ämnet varumärken för livsstilsföretag, vilket är anledningen till att tidigare forskning om varumärkesidentitet och generell utformning av logotyper användes. Tidigare studier visade att ett företag, och mer specifikt ett livsstilsföretag bör låta varumärket bli en personlighet som ska genomsyra all kommunikation. Personligheten kan baseras på värdeord och ska vara något som konsumenten vill förknippa sig och identifiera sig med. Studierna visade också att typografi, färg och form kan vara avgörande vid formgivning av en logotyp för ett livsstilsföretag. Syftet besvaras genom en värdering av designförslag som skedde med den aktuella målgruppen. Värderingen baserades på kvantitativa formulär som besvarades av 47 nuvarande konsumenter. Designförslagen värderades utifrån hur väl de stämmer överens med framtagna värdeord samt generell uppfattning kring estetik. Studien visade att en viss logotyp uppfyller samtliga värdeord, men att en annan favoriserades av en stor del av respondenterna. Vidare diskuterades det huruvida den breda målgruppen har överensstämmande preferenser som företaget.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att studera förekomst av riskfaktorer för och attityder till dentala erosionsskador bland högskolestudenter. Metod: Studien var en prospektiv tvärsnittsstudie där data samlades in via en gruppenkät genom ett klusterurval av studenter på en högskola i södra Sverige. Resultat: Riskfaktorer som de 99 deltagarna uppvisade var frukt- och fruktjuicekonsumtion, tid framför dator/tv/läsplatta och träning. Totalt konsumerade 24,2 % frukt och 17,2 % fruktjuice mer än tre gånger i veckan. En statistisk signifikant skillnad att kvinnor åt mer frukt än män kunde påvisas. Vid tid framför dator/tv/läsplatta var det totalt 23,5 % som spenderade mer än fem timmar om dagen. Av deltagarna var det totalt 25,5 % som tränade mer än tre gånger i veckan där män tränade statistisk signifikant mer än kvinnor. Deltagarna var mer tveksamma till att förändra en vana om risk för dentala erosionsskador fanns än om besvär uppkom i form av smärta som ilningar/isningar i tänderna. Deltagarna i den äldre åldersgruppen (22-42 år) var statistisk signifikant mer tveksamma till att förändra en vana om tändernas färg skulle påverkas av dentala erosionsskador. / Objective: The aim of this study was to examine occurrence of risk factors and attitudes to erosive tooth wear among university students. Method: This study was a prospective cross-sectional study where data were collected by a group survey through a cluster sampling of students at a university in southern Sweden. Results: Risk factors that the 99 students showed were fruit-, fruit juice consumption, time in front of computer/tv/tablet computer and exercise. A total of 24,2 % consumed fruit and 17,2 % consumed fruit juice more than three times/week. A statistically difference that woman ate more fruit then men could be demonstrated. It was a total of 23,5 % who spent time in front of the computer/tv/tablet more than five hours/day. It was a total of 25,5 % who exercised more than three times/week which men exercised statistically significantly more than woman. The participants were more doubtful to changes in their habits if they had risk to develop erosive tooth wear then when a trouble occurred like pain in form of tooth sensitivity. Participants in the older age group (22-42 years old) were statistically more doubtful to change a habit if the color of the teeth would be affected by erosive tooth wear.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger &amp; Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden. Respondenterna uppfattdes tillfreds med sin nuvarande livsstil, vilken de själva anser vara tämligen hälsosam. Flera faktorer, förutom föräldrarna, har påverkat respondenternas nuvarande livsstil.

No description available.

Tidigare forskning visar på att det oftare rapporteras om mentala hälsoproblem som ångest, stress, rastlöshet, depression och sömnproblem bland yrkesmusiker än någon annan yrkesgrupp. Det visar sig även att yrkesmusiker upplever mer konflikter i hemmet när de försöker att balansera arbete och familjeliv då de tillbringar mycket tid hemifrån. Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för hur kringresande musikers yrkesutövning påverkar deras hälsa, familjeliv och livsstil. För att besvara syftet används en kvalitativ metod som är etnografiskt inspirerad för att skapa så stor förståelse som möjligt för yrket. Detta görs genom triangulering som innebär fältarbete, intervjuer, observationer och där författaren under ett par dagar upplever musikers vardag och levnadssätt. Informanterna som följs är fyra män i åldrarna 25-52, som alla spelar i samma band. Resultaten i denna studie visar att bandmedlemmarna är medvetna om att livet på turné är en livsstil som påverkar familj och hälsa, men med bra stöd från familj och vänner och rätt inställning från dem själva är detta levnadssätt hanterbart där passionen till musiken är den drivande länken.