I denna kvalitativa studie studeras och analyseras två reklamfilmer utifrån en kombination av en retorisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som studien bygger på innefattar retorik och semiotik. Utöver det grundar sig studien även i teorier kring färg, kläders sociala status, identitet och konsumtion, lyx och livsstil. Det undersökta materialet är en reklamfilm från det statligt ägda och kontrollerade bolaget AB Svenska Spel och en reklamfilm från det kommersiella spelbolaget Maria Casino. Undersökningen granskar hur spelbolagen argumenterar i sin TV-reklam. Studien avser att undersöka hur retorik och semiotik används för att övertyga och förstärka reklam samt att jämföra de olika bolagen emellan. Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur statliga och kommersiella spelbolag argumenterar i sin marknadsföring. Eftersom Svenska Spel kontrolleras av statliga instanser finns det en relevans i att undersöka om argumentationen som förs skiljer sig mellan ett statligt styrt spelbolag gentemot ett kommersiellt oreglerat bolag. Av studiens analys kan det avläsas att både Svenska Spel och Maria Casino tillämpar retorik för att övertyga, däremot framgår det att de använder sig av olika typer av retorik. Även inslagen tecken, färg och ljud hjälper till att förstärka de analyserade reklamfilmernas intryck. Övertalningsmetoderna som används i de båda reklamfilmerna bygger bland annat på att visa upp en bild av att spel kan generera bättre livskvalitet. Reklamfilmerna tilltalar mottagarna genom en lyxig livsstil och förmedlar en bild av ett bättre liv som kan uppnås genom spel. De viktigaste slutsatserna i denna undersökning är att de båda reklamfilmerna visar en bild av att spelande och vinster av stora summor pengar kan ge fördelar i livet och generera en bättre livssituation. Dessutom framgår det att varken Maria Casino eller Keno visar baksidorna som spel kan leda till i de analyserade reklamfilmerna.

Vi har i denna uppsats valt att analysera vilken slags livsstil som förmedlas i reklam på den sociala medie-applikationen Instagram. Frågeställningen vi har valt är följande: - Vilken slags livsstil förmedlar unga svenska Influencers i åldern 19-30 med inriktning mode och livsstil genom bilder när de gör reklam på Instagram? Vi har valt denna frågeställning då vi, genom att surfa runt på sociala medier, märkt av likheter och skillnader mellan olika reklaminlägg och vill ta reda på om det finns oskrivna regler på vad som bör finnas med och visas upp i en reklambild på Instagram. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken slags livsstil som förmedlas i bilder av unga svenska influencers på Instagram när de samarbetar med företag. Vårt material har analyserats med hjälp av semiotikens ramverk genom en analys av denotation och konnotation på olika utvalda reklambilder. Vi har även använt oss av Roland Barthes teori om förankring samt Stuart Halls teori om stereotyper. Dessa teorier har hjälpt oss analysera och ta reda på bakomliggande meningar och kulturella betydelser i olika bilder i samband med deras medföljande texter. Metoden vi har använt oss av är en semiotisk analys. Med denna metod har vi kunnat ta reda på bakomliggande meningar på de bilder vi valt, samt analyserat detaljer som kan ge bilder en annan mening. Detta genom att tillämpa vår kultur, sociala normer samt förförståelser på sex olika reklambilder upplagda av influencers på applikationen Instagram. Vi har även analyserat detta på en samhällsnivå för att ta reda på vilken betydelse bilder som dessa har på en djupare nivå som påverkar massan. Slutsatsen och resultatet av vår undersökning är att den livsstil som förmedlas av de undersökta influencers på Instagram är en glamorös och lyxig livsstil som är kombinerad med ett vardagligt objekt eller en vardaglig syssla. Detta för att framstå som mer relaterbara och inte framstå som en ouppnåelig ikon. / We have chosen to analyse what kind of lifestyle influencers choose to display when collaborating with other companies on social media, more specifically the application Instagram. The purpose of this thesis is the following: - What kind of lifestyle is portrayed by young swedish influencers in the age of 19-30 with the orientation towards fashion and lifestyle through pictures when they produce advertisements on Instagram? We have chosen this purpose due to our own experiences of noticing a difference between lifestyles that are portrayed on social media. This made us want to find out if there are unwritten rules and similarities of how to post an ad on Instagram. Our material has been analyzed with the help of the theory of semiotics. This theory has allowed us to analyze different parts and details in pictures to find out if there are any underlying messages that might completely change the impression and main message of a picture. We will also use Roland Barthes theories of how text and pictures work together to form a new meaning in a picture and, lastly, use Stuart Halls theory about stereotypes. Our chosen method is a semiotic analysis. This method has allowed us to find out the underlying meanings and messages of pictures on Instagram, and it has also allowed us to analyze if the overlying message of the picture changes if you compare the picture with it’s supplied text. The result and our conclusion of our analysis is that the lifestyle portrayed by these influencers is a luxurious lifestyle that at the same time is combined with an everyday product or chore. This to be perceived as a relatable person rather than a god like icon.

Inledning. Dålig kosthållning kan medföra negativa konsekvenser för individens hälsa senare i livet. En individ som har kunskaper om kost är också bättre utrustad att fatta goda beslut. Vi har därför valt att undersöka vilka aspekter inom livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, som beskrivs samt vilka kostråd som presenteras i ett antal läromedel inom ämnet Naturkunskap på gymnasiet. Metod. Vi har gjort en innehållsanalys av fyra olika läromedel. Analysen resulterade i ett antal teman som belyser olika aspekter av livsstilssjukdomar och kostråd. De teman vi hittade var “forskningsläget och orsaker till sjukdom”, “förebyggande åtgärder”, “konsekvenser” och “allmänna kostråd”. Tidigare forskning. Forskningen vi har tagit del av visar att en diet som är rik på livsmedel från växtriket och som samtidigt begränsar intaget av fett är bra för dels de som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt- kärlsjukdom eller typ 2-diabetes, dels personer med diagnostiserad sjukdom. Växtbaserad kost hanterar dessutom samtliga kostrelaterade riskfaktorer för båda livsstilssjukdomarna, vilket är önskvärt med tanke på att prevention utifrån enstaka riskfaktorer inte har samma effekt som ett helhetsgrepp. Även behovet av förebyggande arbete bland barn och skolungdomar poängteras, då utvecklingen av sjukdomarna startar tidigt i livet. Resultat. Vår studie visar att läromedelsförfattare väljer att fokusera på olika aspekter av livsstilssjukdomarna med skillnader avseende orsak, möjlighet till förebyggande och konsekvenser. Kostråden varierar också, där fokus läggs på alltifrån sunt förnuft och tallriksmodellen till Nordiska Näringsrekommendationer. Gemensamt för majoriteten av de analyserade läromedlen är dock att de i någon bemärkelse rekommenderar enskilda näringsämnen såsom essentiella aminosyror, kostfibrer, kolhydrater, omättade fettsyror och protein samt livsmedel i form av fisk, frukt, fullkornsprodukter, grönsaker och olja. Vad som bör undvikas är för mycket fett, socker, salt, mättat fett, tillsatser, sötningsmedel samt tomma kalorier som läsk och godis. Likheter med WHO:s kostråd syns. När andelen fett av kaloriintaget nämns, anges 25-40 E%. Slutsats och Diskussion. Referenshanteringen i läromedlen uteblir, varför flera av författarnas påståenden blir svåra att bemöta. Nyttan av en vegetarisk diet behandlas heller inte. Istället framställs vegetariska kostmönster som något svårt eller riskabelt − ofta med utgångspunkt i felaktiga beskrivningar om aminosyrainnehåll eller andra enskilda näringsämnen. En fettsnål kost rekommenderas heller inte och skillnaden mellan intaget på 25-40 E% i läromedel utgör en kontrast till de ca 10 E% som avhandlas i tidigare forskning. Didaktiska implikationer. I rollen som lärare blir det viktigt att komplettera den bild som läromedlen förmedlar. Resultatet visar på en fragmenterad bild av kost i relation till hälsa och lärarens ansvar blir att brygga klyftan mellan läromedel och forskning.

Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning. Syftet med detta arbete var att beskriva olika metoder som sjuksköterskan kan använda för att stödja och vägleda patienter vid livsstilsförändringar. En litteraturstudie genomfördes där både kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades. Artiklarna analyserades enligt ”Fribergs modell (2012”). Resultatet presenteras i fyra teman. MI (motiverande samtal), Teknisk support, Grupputbildning samt Individuell rådgivning. I resultatet framkommer det att oavsett vilken metod man använder är det viktigt att jobba patientcentrerat, att man utgår från var patienten befinner sig socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Patienten måste själv finna sin inre motivation. I diskussionsavsnittet diskuterar vi metoden motiverande samtal med fokus på bemötande, tid och utbildning. / Program: Fristående kurs

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the library needs of fourteen-to-fifteen-year-olds. We have limited the investigation to the significance of libraries for the teenagers in their leisure time. Our focus is the public library with a particular reference to the plans for a new local public library with a youth profile in Malmö. With a departure point in the idea that young people’s use and view of libraries is to a large extent depending on factors such as social and cultural background and lifestyle, we chose to do a qualitative interview study with eight teenagers. The theoretical framework is informed by the work of lifestyle researcher Pierre Bourdieu, youth culture researcher Thomas Ziehe and Library and Information Science researchers Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen. In the analysis part of our thesis, we use concepts such as identity, lifestyle and everyday barriers to discern how the young people view and use libraries. We have come to the conclusion that these teenagers’ views on libraries are strongly connected with reading, books and schoolwork. Some of them felt at home in a library but some of them were not really aware of how a library can be used. Factors such as lack of time and lifestyle create barriers that prevent the teenagers from visiting the library. We found that some of the teenagers at issue still want books to be in focus in a library. A few of them do not seem to have an explicit need to participate in culturally creative activities in a library. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine how the lifestyle of youth between the ages of 15-17 is influenced by electronic media and also what view and opinions youth has regarding electronic media and lifestyle. We intend to examine how and when the youth use electronic media in their everyday lives, what purpose the electronic media has in the life of the youth, and finally what views and opinions regarding electronic media and questions regarding lifestyle the youth express. We as librarians and adults need more knowledge on how youth use electronic media and also what thoughts they have regarding media and lifestyle. We would like to bring some knowledge to the discussion in this area with our study to librarians as well as parents. The method we have used is group interviews with youth in the ages 15-17 from different cities, backgrounds and gender. The findings are related to five different themes: modernity, self-identification, lifestyle, the future and the role of the body. The material has been analyzed and interpreted from these theories and earlier research. Major findings in the study is that the use of electronic media plays an important part in the life of youth and especially the Internet and cell phones are important in the social and cultural networks of youth. We also find that the youth do not find themselves affected by the media in their lifestyle; however our study shows that they are unconsciously affected by the images shown in different media. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to investigate reading habits among parents of preschool children who do not use the public library. Another aim has been to investigate why these parents don’t use the library and if there is anything the library can do to change this. Little research had earlier been done on this subject. The theoretical framework consists of two different models. One is Andersson´s and Skot-Hansen´s model of the four different roles of the public library. The other is Jochumsen´s and Hvenegaard Rasmussen´s model of social space and lifestyles. To answer my questions I have carried out interviews with five parents. In order to find interviewees I first distributed a questionnaire via different preschools. The results show that some of the parents read relatively often and that they all read aloud to their children on a daily basis. They have all been library attenders at some point in life. The reason for not using the library presently varies. Some parents prefer to buy books so that they do not need to think about returning them. Some of them are also discouraged by their image of the library as a place where you must be quiet. These parents also tend to forget that the library exists or believe that it mainly targets other demographic groups. The library can address some of these problems and some not, for instance by developing marketing strategies, implement technical applications that send reminders in advance when books are due back and a more inviting environment.

The purpose of this Bachelor thesis is to gain insight into themeaning of the mobile library for its users by investigatingwho the users are, how they use the mobile library, why theyuse the mobile library and what the users want from the bookbus service. The methods used are observations, surveystudy and qualitative interviews.The theoretical framework of the study is based onAndersson’s and Skot-Hansen’s model of the public librarywith its four different library profiles, together with PierreBourdieu´s lifestyle theory where habitus and the concept ofcultural capital are used to analyze the role of the book busin people’s lives.My conclusion is that the mobile library is very important toits users since reading is an important part of their lives andit gives them easy access to books of several genres. Themobile library also functions as a meeting place in the localcommunity and creates a link between urban and rural areas. / Program: Bibliotekarie

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhåller sig till den presenterade livsstilen. Vidare är syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehållsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehållsanalys analysera innehållet i de olika kategorierna. Genom fokusgruppsintervjuer analyseras och diskuteras materialet av svenska kvinnliga konsumenter från olika åldersgrupper.Resultat:En utförlig studie av livsstil presenterat via bilder där de mest användbara livsstilsteorierna förankrats i en egen framtagen livsstilsmodell. Den lyxlivsstil som presenteras karaktäriserar av lyx, ytlighet, karriär och familjeliv. Yngre svenska kvinnliga konsumenter identifierar sig med den presenterade livsstilen. Livsstilsbloggar kan med fördel användas som marknadsföringskanal.Värde:Resultatet från studien kompletterar tidigare studier utförda kring livsstil och livsstilsbloggar. Studien är av relevans för forskare samt företag som söker fördjupande kunskap inom livsstilsegmentet och kommunikation via bloggar samt bilder. Resultaten är dessutom relevanta för bloggare som vill fördjupa sig i hur de kan kommunicera livsstil samt värderingar till läsarna. / Program: Civilekonomprogrammet

No description available.