By using Bourdieu's theory on capitals, the essay examines whether, and if so, in what ways, upward class mobility can affect one’s lifestyle. To examine this, I work with qualitative semi-structured interviews. Five upwardly mobile men and women were interviewed about their experience of being upwardly mobile. The interviews covered themes such as being born into a working-class family and being upwardly mobile, the perception of the middle class and the working class, and how they live today in the new class belonging. Previous researches used are three dissertation studies by the sociologists Mats Trondman, Lena Sohl and Ulla-Britt Wennerström. My result shows that life in a small extent has been affected by the class mobility and that the upwardly class mobile often became limit to be who they are.

Kulturjournalistiken i Sverige har de senaste 30 åren genomgått en flerdimensionell förändring av omfattning, format och inte minst innehåll. Utvecklingen infaller parallellt med samhälleliga och mediala fenomen som kommersialisering och medialisering. En annan genre, livsstilsjournalistik, är en typ av konsumentjournalistik som tagit sin form i sviterna av de senaste decenniernas kommersialisering. Livsstilsjournalistik utgörs av ämnen som relationer, inredning, mode, mat eller resor och angränsar ofta till kulturjournalistik. Kommersialiseringen av kulturjournalistiken har suddat ut gränsen mellan kulturjournalistik och livsstilsjournalistik. Vår studie undersöker om och i vilken utsträckning livsstilsjournalistiken förekommer på svenska tidningars kultursidor. Syftet är att undersöka om kommersialiseringen och medialiseringen tagit kulturjournalistiken närmare livsstilsjournalistiken de senaste 30 åren i svenska tidningar. Studien utreder två svenska tidningar, morgontidningen Dagens Nyheter samt kvällstidningen Aftonbladet, och består av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen studerar sex nummer av vardera tidning, var femte år mellan 1990 och 2019. Totalt har 84 nummer med sammanlagt 572 sidor studerats. I den kvantitativa innehållsanalysens kodbok, med åtta variabler har över 50 ord eftersökts för att bedöma huruvida livsstilsjournalistik förekommit. Resultatet visar att mängden livsstilsjournalistik inte ökat signifikant i varken Aftonbladet eller Dagens Nyheter, i det senare nämnda undersökningsobjektet kunde studien istället visa på en minskning. Däremot kunde resultatet visa på att det sammanhang livsstilsord förekommit i förändrats, i synnerhet i Aftonbladet. Mellan 2000 och 2010 går det att urskilja en mer frekvent förekomst av livsstilsjournalistik i båda tidningarna, som huvudsakligen framgick av den kvalitativa analysen.

Det här är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med personer som lämnat kriminella gäng. Syftet var att undersöka vad det är som gör att individer lämnar kriminella gäng, samt vad som har varit av betydelse för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Frågeställningar är (1) vad behövdes för att informanten skulle kunna lämna gänglivet samt upprätthålla en icke-kriminelllivsstil? (2) Hur kan avhopparverksamheter utvecklas och anpassa sig i relation till individens behov?​​Studiens teoretiska grund bygger på Sampson & Laubs åldersgraderade teori och Glenn D. Walters livsstilsteori. Studiens resultatindikerar på att innan de lämnade det kriminella gänget skedde en vändpunkt i deras liv. Informanterna var i behov av ett mångfacetterat stöd.Icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter har en större förmåga att vinna förtroende och tillit med mer limiterade resurser än myndighetsdrivna avhopparverksamheter / This is a qualitative study consisting of semistructured interviews with peoplewho has left criminal gangs. The purpose was to investigate what is causingindividuals to leave criminal gangs, as well as what has been important formaintaining a non-criminal lifestyle. The key issues are (1) what was needed forthe informant to leave the gang life and maintain a non-criminal lifestyle? (2)How can support organisations for former gangmembers develop and adapt inrelation to the individual's needs? The theoretical foundation of the study is basedon Sampson & Laub's age-graded theory and Glenn D. Walters lifestyle theory.The results of the study indicate that before they left the criminal gang there was aturning point in their lives. The informants were in need of a multifaceted support.Non-government-driven support organisations for former gangmembers have agreater ability to gain trust with more limited resources than government-drivensupport organisations for former gangmembers

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur processen till desistance ser ut för kvinnor som haft en kriminell livsstil. Vidare har syftet varit att bidra med ökad förståelse kring faktorer och vändpunkter kring kvinnors desistance som har varit av relevans.Både desistance som process och kvinnor som begår brott har varit kunskapsluckor inom forskningen idag. Därmed är det relevant att studera kvinnors väg ut ur den kriminella livsstilen, både utifrån kunskapsluckor och preventiva syften. I den här uppsatsen har 6 semistrukturerade intervjuer utförts. Resultatet av studien visade att vägen till desistance bland kvinnor kan se olika ut från person till person och präglas av flera faktorer eller vändpunkter. Dock har likheter och gemensamma aspekter i processerna hittats. Resultatet av studien visade på att det kan finnas flera faktorer eller vändpunkter som inträffar samtidigt eller i nära anslutning under processens gång. Resultatet visade även på att kvinnornas process till desistance kan bestå av zick-zackmönster där processen till avslut inte är helt rak utan kan innefatta perioder av brottslighet och icke-brottslighet. Faktorer och vändpunkter som visade sig vara en central del i processen var sociala band, att bli mamma, påföljder, fri från missbruk, insikt i livsstil och kärleksrelationer. Dock visade resultatet på olika effekter av vändpunkterna och faktorerna, att vara mamma och fängelsestraffet kunde både upplevas som effektgivande till processen till desistance men för vissa gav det ingen effekt till avslut. / The aim of this study has been to examine the process to desistance for women who has had a criminal lifestyle. The aim has also been to contribute with an increased understanding of factors and turning points around women’s desistance.Both desistance as a process and women who commit crimes have been knowledge gaps within the field of research today. It is therefore relevant to study the way out of criminal lifestyle for women both from the knowledge gap and for prevention reasons.This study is based on 6 semi-structured interviews. The results show that the way to desistance among women can be different from one person to another and be characterized by many factors or turning points. However, common aspects and similarities have been found in the processes. The results also showed that there could be more than one factor or turning point that occur at the same time or within close connection throughout the course of the process. The result also showed that the process to desistance for the women can contain zig-zag patterns where the process to desistance is not simple and can include both periods of crime and periods without any involvement in crime.The factors and turning points that were central in the process were social bonds, to become a mother, sanctions, free from addiction, insight in the lifestyle and love relationships. However, the result also showed some different effects from the turning points and factors, where becoming a mother and imprisonment could both be experienced as effectgiving to the process to desistance but also for some women not contribute to the desistance and have no effect.

Syftet med arbetet är att undersöka professionellas syn på hur återintegreringen ser ut för personer som utfört kriminella handlingar och som påföljd av dessa handlingar har suttit i fängelse. För att ta reda på denna huvudfråga har det analyserats och problematiserats vilka möjligheter respektive hinder personer som utfört kriminella handlingar kan bemöta när de ska bli en del av samhället på nytt. För att besvara denna huvudfråga som forskningsområdet avser låg följande frågeställningar till grund: Hur ser återintegreringen ut i samhället för personer som har suttit i fängelse? samt vilka möjligheter och hinder har personer som befunnit sig i kriminalitet till att återanpassa sig i samhället efter att ha suttit i fängelse? Studiens empiriska material bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I analysen finns en sammanvävning av de kvalitativa intervjuerna, kunskapsläget och våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att förutsättningarna för återintegrering kan se olika ut från individ till individ. Frivården och Krami ska främja förutsättningarna för återintegrering. Vid sidan om den professionella rollen och deras dagliga arbete finns det flera enskilda faktorer: arbete och boende, motivation och vilja, socialt nätverk, samt den samhällssyn som finns gentemot personer som har suttit i fängelse. Dessa faktorer kan vara viktiga som antingen gynnar eller försvårar individens återintegrering i samhället. Dock behöver inte dessa faktorer ses som vändpunkter i personens liv utan som en hjälpande hand för att inte återfalla i brott. Slutsatsen är att återintegrering handlar om en sammanvävning av olika faktorer i personens liv där samverkan mellan olika instanser, redan vid tidigt stadie, är av vikt för att främja personernas möjligheter i samhället till att kunna leva ett lagligt liv. / The purpose of the essay is to investigate the professional's view of how reintegration looks for people who have committed criminal acts and who have been imprisoned for these actions. This essay includes an analysis and a problematization of which possibilities and obstacles people who have been in prison can meet during the reintegration. To answer the main question was the research area based on the following questions: How does the reintegration into society look for people who have been in prison? Which opportunities and obstacles can people meet after prison? The empirical material of the study is based on six qualitative semi-structured interviews. The analysis contains an interweaving of the qualitative interviews, previous research and different theories. The result shows that the conditions for reintegration can look different from individual to individual. Frivården (The Swedish Prison and Probation Service) and Krami (a function that helps former criminals back to the labor market) works to encourage the conditions for reintegration. Besides to the professional role and their daily work, there are several individual factors: work and housing, motivation and will, social network, and the societal view that exists towards people who have been in prison. These factors are important and can either be of benefit or disadvantage to the person's reintegration into society. However, these factors do not need to be seen as turning points in the person's life but as a helping hand in order not to fall back into crime. The conclusion is that reintegration is about an interweaving of different factors in the person's life, where the interaction between different instances, already at an early stage, is of importance for encouraging people's opportunities in society to be able to live a legal life.

Bakgrund: Migrän är en vanlig sjukdom som innebär mer än klassisk huvudvärk då den är både kronisk och ärftlig. Hur migrän upplevs varierar från individ till individ. Sjukdomen har funnits i alla tider och enligt den forskning som finns så förekommer den oftare hos kvinnor än hos män. Processen för att diagnostiseras för migrän är ofta lång, detta på grund av att kunskap saknas och att sjukdomen inte är prioriterad inom hälso- och sjukvården.  Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med migrän. Metod: Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt och resulterade i två teman. Resultat: I analysen identifierade författarna av litteraturöversikten att individerna som deltagit i studierna genomgående upplever och sätter ord på att migrän inte tas på allvar av vårdgivare, arbetsgivare och ibland även av övrig omgivning. Sjukdomen, processen att erhålla en diagnos, att behöva ändra livsstil och att begränsas är något som väcker känslor. Diskussion: Författarna valde att diskutera resultatet utifrån Katie Erikssons Caritativa vårdteori. Grunden i den caritativa vårdteorin är kärleken till individen, vilket innebär att sjuksköterskan skall vandra med den lidande och lindra dess lidande för att nå en så optimal hälsa som möjligt. Kopplat till Katie Erikssons teori råder brist på förståelse, kunskap och bemötande hos vårdgivare samt övrig omgivning till ett obefogat vårdlidande. / Background: Migraines are a common disease which means more than classical headache, since it is both chronic and hereditary. How migraines are experienced varies from individual to individual. The disease has been known since ages, and according to the research, it occurs more often in women than in men. The process of diagnosing migraine is often long because of lack of knowledge and the disease is not a priority in health care.  Aim: To describe people's experiences of living with migraine. Method: The articles were analyzed and reviewed according to Friberg's method for literature review and resulted in two themes. Results: In the analysis, the authors of the literature review identified the individuals who participated in the studies constantly experiencing and saying that migraines are not taken seriously by caregivers, employers and sometimes even from other environments. The disease, the process of obtaining a diagnosis, having to change lifestyle and being limited is something that awakens emotions. Discussion: The authors chose to discuss the result based on Katie Eriksson's Caritative Care Theory. The basis of the caritative care theory is the love of the individual, which means that the nurse should walk with that suffering and relieve her suffering to achieve as optimal health as possible. Linked to Katie Eriksson's theory led to lack of understanding, knowledge and treatment of caregiver and other surroundings for an unjustified care-ward.

Bakgrund: Typ 2 diabetes ökar hos befolkningen globalt och även i Sverige. Den debuterar i allt yngre åldrar och det beror på mer ohälsosamma matvanor och minskad fysisk aktivitet. Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som medför behandling livet ut med förändrade kostvanor och medicinering. Sjukdomen är allvarlig och förkortar livslängden. Syfte: Syftet är att beskriva och sammanställa vilka olika omvårdnadsåtgärder distriktssköterskan kan använda sig av för att motivera och hjälpa patienter att förebygga insjuknandet i typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom två kategorier i resultatet: Stödjande insatser för en hälsosam livsstil och Omständigheter som påverkar livsstilsförändringar. Resultatet visade olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten till livsstilsförändringar, som till exempel undervisning, motivation, familjestöd och teknologi. Det framkom också att kultur och ekonomisk situation har stor betydelse vid livsstilsförändringar. Slutsats: Distriktssköterskan bör involvera hela familjen, ge evidensbaserad undervisning gällande kost och motion samt stödja och följa den enskilde patienten vid livsstilsförändringar. Det möjliggör bibehållen hälsa och livskvalitet för patienten. Typ 2 diabetes är ett folkhälsoproblem, därför är det förebyggande arbetet viktigt både för patienten och samhället.

Bakgrund: Menstruerande individer kan uppleva sämre hälsa under upp till två veckor av en menstruationscykel, som ett resultat av exempelvis känslighet för skiftande eller obalanserade hormonnivåer. Sämre hälsa är inte ett normalt tillstånd för menstruerande individer och en onormal ägglossning kan ses som en indikation på ohälsa. Tidigare forskning visar att bättre hälsa vid självupplevda premenstruella besvär kan uppnås genom hälsopromotiva livsstilsval som rätt fysisk aktivitet, kosthållning, sömn och sociala sammanhang. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur salutogen hälsa har samband med självupplevda premenstruella besvär samt menstruerande individers kunskap om hälsopromotiva livsstilsval för att må bättre. Metod: Data kommer från en enkätinsamling som genomfördes via sociala medier. Totalt deltog 311 individer i åldrarna 18 år och uppåt. Deskriptiv frekvensanalys användes för att beskriva data. För att analysera samband mellan hälsa och självupplevda premenstruella besvär samt kunskap om hälsopromotiva livsstilsval tillämpades logistisk regression innehållande positiva oddskvoter (POR). Resultat: Det fanns samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär och hög kunskap om hälsopromotiva livsstilsval. Slutsats: För att uppleva bättre hälsa är kunskap om hälsopromotiva livsstilsval ett viktigt verktyg. Studiens resultat visade samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär. Samband fanns även mellan bättre hälsa och kunskap om livsstilsval, varpå menstruerande individer bör få mer utbildning och kunskap om hur hälsa kan förbättras. Studiens resultat skulle kunna bidra i arbetet för en mer jämlik hälsa. / Background: Menstruating individuals can experience a decreased health during up to two weeks during a menstruation cycle, as a result of for instance irregular or unbalanced hormone levels. A decreased health is not a normal state for menstruating individuals and an abnormal ovulation can be seen as an indication of illness. Previous research indicates that an improved health during self-perceived premenstrual symptoms can be achieved through health promotive life choices such as the correct physical activity, diet, sleep and social contexts. Purpose: The purpose of the study is to examine how salutogenic health is connected to self-perceived premenstrual symptoms and knowledge among menstruating individuals about health promotive life choices aiming to a better well-being. Method: The data has been collected through a questionnaire using social media. In total 311 respondents from the age of 18 and older participated. To describe the data descriptive frequency analysis was used. To analyse the connection between health and self-perceived premenstrual symptoms and also knowledge about health promotive life choices logistic regression containing positive odds ratio (POR). Results: An association between all variables could be determined; between better health and less self-perceived premenstrual symptoms as well as between better health and a high level of knowledge about health promotive life choices. Conclusion: To experience an improved health, knowledge about health promotive life choices is an important tool. Since the study showed an association between a good health and less self-perceived premenstrual symptoms, menstruating individuals should receive more education and knowledge about how the general health can be improved. The material in the study can hence contribute to a more equal health.

Health, and the way people have chosen to live their lives, is very much focused on in our society today. This caught my interest to study media´s influence on our lifestyle. Media has a very influential position when it comes to people’s attitudes and knowledge regarding health and lifestyle. My purpose with this essay is to gain an understanding of the way media´s reports about lifestyle affects people and also to find out if media in any way motivates people to make changes to their lifestyle. My research questions are as follows; How does the media influence people´s lifestyle? What is the role of the media in terms of lifestyle choices? It is a qualitative study and I have chosen to conduct interviews to collect my empirical data. I have interviewed the group of people who regularly exercises at a gym because they have chosen a so-called healthy lifestyle. I have also sought out people in two age groups in order to compare media’s influence between the two groups. The result shows that media affects people in different ways depending on their basic values and opinions. I also came to the conclusion that the primary source of information ,when it comes to lifestyle, is the media and those who are 20-30 years are affected more than 50 to 60 – year olds. / <p>Validerat; 20130710 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar av begreppen hälsa och livsstil för att skapa förståelse för hur lärare ser på yrkesrollens hälsouppdrag. Inom studien hölls sju intervjuer med yrkesaktiva grundlärare. Intervjuresultatet visade att lärare relaterar hälsa till att må bra och livsstil till att välja. Begreppen relaterades till varierande fokusaspekter av psykosocial- och fysiskkaraktär. I lärares undervisning berörs begreppen i olika omfattning genom vardagssamtal, ämnesundervisning, hälsofrämjande aktiviteter samt via lärarrollen i elevnära kontexter. Enligt resultatet arbetar lärare kontinuerligt med hälsouppdraget utifrån aspekterna kost, motion och relationer vilka är tre av läroplanens fem hälsopåverkande livsstilsfaktorer. Undervisningen tenderar därmed att skapa en begränsad hälsolitteracitet hos eleverna som är  påverkad av lärares subjektiva förståelse av hälsouppdraget. Studiens resultat kan användas som utgångspunkt i lärares planering av hälsofrämjande undervisning för att skapa en bred hälsolitteracitet samt i skolutvecklingsfrågor som avser att medverka till att minska samhällets påverkbara hälsoklyftor.