Bakgrund: Att barn blir allt mer stillasittande är alarmerande eftersom levnadsvanor och livsstil under barndomen har betydelse för uppkomsten av ohälsa i vuxenlivet. Skolan är en viktig arena i främjandet av barns hälsa och dagliga fysiska aktivitet. Enligt läroplanens uppdrag är det lärares och rektorers uppgift att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syfte: Att undersöka lärares och rektorers upplevelser av att främja elevers dagliga fysiska aktivitet utifrån det stöd som ges till skolan och de faktorer som påverkar skolans förutsättningar. Metod: Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på fem skolor inom tre på förhand utvalda kommuner. Insamlat data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta i innehållet. Resultat: Huvudresultatet visade att respondenterna upplevde att arbetet med att främja daglig fysisk aktivitet varierade beroende på hur detta arbete var prioriterat i verksamheten. Stöd från rektor, kommun och föräldrar ansågs vara viktigt för att fysisk aktivitet ska prioriteras. Påverkande faktorer upplevdes vara kunskapskravet, synen på fysisk aktivitet, skolgårdens karaktär samt tillgången till stimulerande miljöer. Därtill upplevdes att elevernas minskade intresse för fysisk aktivitet och det ökade intresset för elektronisk underhållning försvårade arbetet. Slutsats: För att öka insatserna för att främja elevers dagliga fysiska aktivitet bör medvetenheten om läroplanens uppdrag om daglig fysisk aktivitet öka. Det krävs även en förändrad syn på fysisk aktivitet för att skolor ska ges större möjligheter att arbeta med detta. Därtill behöver involverade aktörer ge mer stöd till skolorna för att uppdraget ska prioriteras i verksamheten. / Background: The increasing prevalence of sedentary behavior among children is alarming since unhealthy living habits and lifestyle during childhood is a risk factor for ill health in adulthood. Schools play an important role when promoting children’s health and daily physical activity. According to the curriculum, teachers and principals are expected to promote daily physical activity to all students during the school day. Purpose: To examine teachers' and principals' experiences in promoting daily physical activity to students based on the support given to the school and the resources available. Method: Data was collected by ten semi-structured interviews conducted in five schools within three municipalities. Data was analyzed by using qualitative content analysis with a focus on the manifest content. Results: Respondents experienced that efforts varied depending on how physical activity was prioritized by the school. Support from the principal, the municipality and the parents was considered important in order to increase these efforts. Factors that influenced the delivery included the pressure to meet the curricular requirements for other subjects, the views on physical activity, the school yards’ characteristics as well as the access to stimulating environments. The decreased interest in physical activity and the increased interest in electronic entertainment was also seen as a challenge. Conclusion: The awareness of the existing curriculum on daily physical activity should increase in order to put more effort on promoting daily physical activity to students. For this to be possible, the view on physical activity has to change. Increased support from stakeholders is also needed in order to prioritize daily physical activity in schools.

<p>En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.</p>

<p>Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.</p><p><strong>Metod:</strong> Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. </p><p><strong>Resultat:</strong> Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga. En förändring till något sämre beteende över tid såg man inom rökning och marginellt rörande fysisk aktivitet. Gällande intag av frukt och grönt hade förändring skett både till det sämre och till det bättre. En förändring till ett bättre beteende sågs dock beträffande stresshanteringen. Beträffande hur kunskap stämde överens med beteende ses samma mönster för båda grupperna, d v s att det inom rökningen är bäst överensstämmelse, följt av fysisk aktivitet, intag av frukt och grönt, samt sist området stress. En minskning angående överensstämmande kan konstateras i grupp 2 i följande ordning, frukt/grönsaker, fysisk aktivitet och sist rökning. Inom stressområdet ökade istället överensstämmandet mellan kunskap och beteende över tid.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Denna kartläggning antyder att koronarpatienters kunskaper och beteende är relativt tillfredsställande på kort och lång sikt, men kunskapsmässigt är det främst inom området frukt/grönsaker det finns utrymme för ytterligare förbättringar och beteendemässigt inom stresshantering, vilket bör främjas genom större vårdinsatser inom respektive område. </p>

Bakgrund: Många patienter med psykisk sjukdom har en livsstil som genererar livsstilssjukdomar på grund av brister i egenvården. Detta genererar lidande och samhällskostnader men är något som kan förhindras. Sjuksköterskan har möjlighet att i en holistisk anda förbättra för patienten med hjälp av interventioner. Syfte: Syftet är att beskriva vilka hinder och möjligheter som påverkar patienter med allvarlig psykisk sjukdom till livsstilsförändringar. Metod: Detta är en litteraturstudie där författarna har sökt och granskat vetenskapliga artiklar i olika databaser. I materialet hittades olika teman som har sammanfattats i resultatet. Resultat: De stora hindrena för att förändra sin livsföring är den psykiatriska sjukdomen och den medicinering den kräver. Sjukdomen innebär ofta sociala problem, lågt självförtroende och ångest. Medicinering ger sedering och viktökning. Generellt upplevs gruppaktiviteter som positivt då det ger struktur åt aktiviteter och socialt stöd från andra patienter. Uppmuntran från andra patienter och från personalen är viktig, vars attityd kan vara avgörande. Genom interventioner går det att förändra parametrar som vikt, motionsgrad och kunskap om livsstils hos patienterna. Konklusion: Med ett holistiskt förhållningssätt där patientens alla livsdelar ses som viktiga går det förändra livsstilen för patienter med psykisk sjukdom så att den blir mer hälsosam. Förändringar kräver att hänsyn tas till sjukdomen och medicinering samt att patienten får mycket stöd i en intervention som är individanpassad, men gärna i grupp. / Background: Patients with severe mental illness often experience physical illness as a result of poor lifestyle choices and lack of self care acts. This generates suffering and costs for society. But it is preventable; nurses can work to improve the health of her patient by motivating the patient to participate in health intervention. Aim: To describe obstacles and potentials that affects patients with severe mental illness in health promoting lifestyle changes. Method: Literature review Result: The big obstacles in changing lifestyle are the psychiatric illness and the medication that it involves. Mental illness is often generating in social problems like anxiety and low self esteem. Medication results in weight gain. Group activities are generally viewed as positive and gives structure to daily life and social support. The interventions result in health gains considering weight, activity, knowledge and eating habits. Conclusion: With a holistic view, nurses can help changing the lifestyle of patients with severe mental illness. Group interventions are to be preferred. Interventions must be implemented in line with the illness cycles and the medication.

Denna uppsats har syftat till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration till landsbygden samt belysa downshiftares flyttmotiv till landsbygden i förhållande till deras valda livsstil. Frågeställningar som uppsatsen har utgått ifrån är: vilka motiv påverkar downshiftare att flytta till landsbygden? samt hur upplever downshiftarna landsbygden som plats och hur möjliggör landsbygden deras livsstil? Forskningen beskriver downshiftning som en motrörelse till ett högt livstempo där det förespråkas att “växla ner”. Vi har uppmärksammat en trend där människor som downshiftar ofta flyttar till landsbygden som följd av sin livsstil och vi ville därför fördjupa oss i ämnet utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv då detta inte undersökts tidigare. Vi har även uppmärksammat att det finns mindre forskning som rör intern livsstilsmigration inom Sverige och specifikt om livsstilsmigration till landsbygden. En stor del av forskningen kring livsstilsmigration har hittills behandlat internationell migration. I förhållande till de nämnda observationerna syftar därför studien till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration.  Tidigare forskning kring downshifting, livsstilsmigration och plats utgör den teoretiska referensramen. Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med downshiftare som flyttat från en större stad till landsbygden. Sammanfattningsvis genomfördes åtta intervjuer med endast kvinnliga respondenter, detta eftersom vi använde oss av snöbollsurvalet som uteslutande länkade till kvinnliga nätverk. Resultaten visar bland annat att de flesta flyttar till landsbygden för att kunna växla ner och hoppa av “ekorrhjulet” som de upplever är påtagligt i storstaden. I studiens slutsats har vi kommit fram till att flyttmotiv till landsbygden bygger på flera olika motiv som inte skiljer sig nämnvärt från de motiv som framkommit i tidigare forskning. Att flytta till landsbygden har fungerat som strategi för att kunna styra över sin egen tid eftersom de låga boendekostnaderna möjliggör för downshiftaren att kunna gå ner i arbetstid.

No description available.

No description available.

Background: Acne is a common inflammatory skin disease with an increasing prevalence in adult women. Existing treatment options often have inadequate efficacy and significant side effects. Purpose: To investigate how women perceive the relation between diet, lifestyle and adult acne. Method: Participants to a web survey were recruited on Facebook. Quantitative statistical analysis of 101 completed questionnaires was performed in SPSS. One Sample Wilcoxon Signed Rank test, Chi-square Test and Mann Whitney U test with the significance level p &lt;0.05 were applied. Results: Dietary factors considered to aggravate acne were: milk products, chocolate, alcohol, sugar/foods with high sugar content and foods with high saturated fat content (p &lt;0.001). Poor sleep and/or too few hours of sleep, stress, tobacco, smoking and snus were lifestyle factors that were considered to aggravate acne (p &lt;0.001). The diet and lifestyle factors that were considered to reduce acne were: fruits and vegetables, Mediterranean diet, dietary supplements of zinc and good sleep and/or enough hours of sleep, physical activity and meditation or other relaxation exercises (p &lt;0.001). The majority of the participants responded that diet and lifestyle factors are often not included in the treatment for acne, but favored that they should be included. Websites on the internet was the most common source of information. Healthcare professionals ("doctors/nurses") was the most trusted source of information. Conclusion: The participants' perceptions on the links between adult acne and diet and lifestyle, respectively, were broadly in line with what is described in the scientific literature as well as in official diet and lifestyle recommendations. The participants trusted advice provided by the healthcare system on relations between adult acne and diet and lifestyle and were in favor of receiving more advice of that type.

Hjärtinfarkt leder årligen till att många mister sitt liv runt om i världen. Vilka riskfaktorer som finns för att drabbas av en hjärtinfarkt och vad en hjärtinfarkt innebär är viktig information. Symtom och behandlingar som är kopplade till hjärtinfarkt är viktigt att sjuksköterskan ändå informera patienterna om samt vilka rutiner som finns och kunna skapa en bra vårdrelation. Om sjuksköterskan har kunskap om vilka informationsbehov patienterna har kan detta leda till att patienterna upplever trygghet och känner sig delaktiga i sin vård. Syftet med detta arbeta är att belysa vad patienterna önskar för information vid en hjärtinfarkt. De valda artiklarna sammanfattades i en översiktstabell. Resultatet presenterar vilken information patienterna önskar vid en hjärtinfarkt i temana: patienter önskar information om vad hjärtinfarkt innebär, patienterna önskar information om läkemedel vid en hjärtinfarkt samt att patienterna önskar information om livsstilförändringar och påverkan på livet vid en hjärtinfarkt. Patienterna upplevde att otillräcklig information inom dessa områden ökade deras osäkerhet. I diskussionen presenterar författarna huvudtemana och belyser patienternas delaktighet och sjuksköterskans roll i att ge patienten möjlighet att uttrycka sina behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes till livsstilsförändring. Kvalitativ metod användes där datainsamling gjordes genom intervjuer. Åtta distriktssköterskor deltog i studien och den insamlade datan analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att distriktsköterskan utgår från patientens resurser och förutsättningar när motivation och råd till livsstilsförändringar ges. Distriktssköterskan respekterar patientens egen vilja som är avgörande. Distriktssköterskorna anser det väsentligt att patienten får kunskap om sjukdomen, komplikationer och levnadsvanornas betydelse. Respekt, delaktighet och förtroende är viktigt i mötet med patienten. Patienten saknar ofta förmåga att förändra levnadsvanorna när sjukdomen förnekas, vid psykisk ohälsa och vid brister i patientens sociala situation. Patienter som är nydiagnostiserade eller där livsstilsförändringarna ger resultat upplevs mest motiverade. Livsglädjen är betydelsefullt vid livsstilsförändringar, att patienterna känner förmåga och samtidigt upplever livskvalitet. Resultatet visar att distriktssköterskorna har god samverkan med andra professioner men saknar ibland redskap för att motivera patienterna samt utbildning inom pedagogik för att kunna genomföra grupputbildningar. Författarnas förhoppning är att föreliggande studie blir ett stöd för distriktssköterskan i arbetet med att motivera patienter med diabetes till förändrade levnadsvanor samt stimulera till vidareutveckling inom området. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska