Denna självobservationsstudie undersöker hur övande av instrument påverkar det psy- kiska måendet samt hur det psykiska måendet påverkar övningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket övning som ska planeras i för väg så att det gynnar mitt mående samtidigt som övningen är effektiv. Under tre veckors tid användes tre olika sätt att pla- nera övning för att senare kunna hitta mönster i mående och övningskvalitet. En vecka planerades övningen i för väg, en vecka planerades ingen övning utan all övning var spon- tan och baserad på motivation och lust, och en vecka kombinerades dessa sätt genom att planera en del övning i för väg men även lämna utrymme för spontan övning. Studien ut- går från det fenomenologiska perspektivet och frågeställningarna lyder Upplever jag att övningens kvalitet påverkar mitt psykiska mående, och i sådana fall på vilka sätt? Upplever jag att det finns psykiska aspekter som påverkar min övning, och i sådana fall på vilka sätt? och I vilka situationer upplever jag att jag har en bra balans mellan planerad respektive spontan övning som gynnar både min övning och mitt psykiska mående? I undersökningen dokumenterades tankar kring övningen i en ljudloggbok i samband med övningstillfällena och mitt psykiska mående dokumenterades i en applikation, i form av en digital dagbok. Detta dokumenterade material bearbetades med hjälp av tematisk analys. Det framkom- mer i resultatet att mitt mående ofta speglar hur övningen har gått och har jag mått dåligt innan övningen så har det ofta varit svårt att fokusera, vilket påverkade övningens kvali- tet. Det framkommer också att det fanns väldigt lite motivation till övning under veckan där jag planerade all övning i för väg samt veckan där ingen övning planerades i för väg. Under veckan där en del övning planerades i förväg och en del övning skedde spontant visade sig att spontan övning ofta skedde till följd av planerad uppvärmning/övning tidi- gare samma dag. / This self-observation study examines how practicing an instrument affects the mental state and how the mental state affects the practice. The purpose of the study is to investi- gate how much exercise should be planned in advance so that it benefits my well-being while the exercise is effective. During three weeks, three different ways of planning exer- cise were used in order to later find patterns in mood and exercise quality. One week the exercise was planned in advance, one week no exercise was planned but all exercise was spontaneous and based on motivation and desire, and one week these ways were com- bined by planning some exercise in advance but also leaving room for spontaneous exer- cise. The study is based on the phenomenological perspective and the questions are: Do I feel that the quality of the exercise affects my psychological well-being, and if so, in what ways? Do I feel that there are psychological aspects that affect my practice? If so, in what ways? and In which situations do I feel that I have a good balance between planned and spontaneous practice that benefits both my practice and my mental well-being? Thoughts about the exercise were documented in an audio log book in connection with the exercise sessions and my mental state was documented in an application, in the form of a digital diary. This documented material was processed using thematic analysis. It appears in the results that my mood often reflects how the exercise went and if I felt bad before the ex- ercise, it was often difficult to focus, which affected the quality of the exercise. It also ap- pears that there was very little motivation for exercise during the week where I planned all exercise in advance and the week where no exercise was planned in advance. During the week where some exercise was planned in advance and some exercise happened spontaneously, it turned out that spontaneous exercise often happened as a result of planned warm-up/exercise earlier the same day.