<p>Validerat; 20120616 (anonymous)</p>

Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ”Hur ser musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik” och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A &amp; R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet. Resultatet av arbetet är dels produkten, vilken är en demonstration av de tre låtar vi producerade samt de tips och reflektioner vi fick vid presentationerna.

<p>Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ”Hur ser musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik” och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A & R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet. Resultatet av arbetet är dels produkten, vilken är en demonstration av de tre låtar vi producerade samt de tips och reflektioner vi fick vid presentationerna.</p>

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

I denna uppsats så ställs frågan om det går att effektivisera dagens PA-teknik. Detta på ett sätt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det går att effektivisera PA-tekniken mer än vad som görs idag. I och medden digitala teknikens introducerande så underlättas både teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersättas med varianter baserade på Ethernet. Olika varianter av teknik kan användas för att underlätta arbetet med monitorer, exempelvis In-ear monitoring. Uppsatsen presenterar olika knep för hur man kan förhindra feedback och genomföra en effektivare soundcheck. Slutligen diskuteras hur mindre band kan dra fördel av den digitala tekniken.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden. En möjlig anledning till denna utveckling är hur datorns introduktion som ett verktyg i musikproduktion har öppnat dörren för flera att lära sig hantera den nödvändiga tekniken.

En av Bellman &amp; Symfons produkter är den så kallade samtalsförstärkaren. Samtalsförstärkaren är ett hörselhjälpmedel, som genom digital signalbehandling förstärker ljudnivån samtidigt som oönskat bakgrundsljud dämpas. Via ett 3,5 mm jack på enheten kan vanliga lyssningstillbehör anslutas, såsom hörlurar och öronsnäckor. De lyssningstillbehör som Bellman &amp; Symfon erbjuder idag är av enkel modell, och lämnar mycket att önska vad gäller ljudkvaliteten. Genom detta projektarbete har jag studerat förbättringsalternativ till dessa lyssningstillbehör, men har fokuserat främst på så kallade stetoclips. Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensgång hos olika lyssningstillbehör. Dessa uppmätta värden kompletterade jag sedan med lyssningstester. Testresultaten ledde fram till utvecklingen av en prototypmodell. Via två olika testgrupper jämfördes prototypmodellen med de befintliga lyssningstillbehören. Testgruppernas tankar och åsikter ligger till grund för många av de slutsatser som dras i slutet av rapporten. / One of Bellman &amp; Symfon’s products is the so–called personal amplifier. The personal amplifier is a hearing aid, which uses digital signal processing to amplify the sound level, while unwanted background noise is attenuated. Standard listening accessories, such as headphones and ear buds, can be attached to the device via a 3,5 mm jack. The accessories offered by Bellman &amp; Symfon today are simple and doesn’t match the quality of the personal amplifier. In this project, I have examined which improvement can be made on these listening accessories, to make them better suit the needs of hearing impaired persons. My main focus has been on the so-called stetoclips, which lacks a lot of details in terms of sound quality. I have simulated perceived frequency response via the software Smaart v.7 Di, and I combined these results with the results from different listening tests. The test results lead to the development of a new prototype model. Two different test groups compared the prototype to the current models, and gave me some very useful thoughts and opinions about the project. Many of the conclusions drawn at the end of this project are based on the results from the two test groups.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda – hur det låter – ett resultat av den andra – hur den görs – men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning. Dessa beskrivningar är menade att peka på vilken kunskap som bör preciseras i utbildningsplaner för att utveckla och fokusera på de nödvändiga kompetenser som krävs för yrket. Jan-Olof Gullös modell för musikproducenters ledarstilar prövas i detta arbete vid analysen av producenter som intervjuas och observeras. Resultatet av detta arbete föreslår två underkategorier till musikproducentens titel med förhoppningen att introduktionen av dessa begrepp kan leda till en fortsatt diskussion att definiera dessa två underkategorier. Ambitionen är att på lång sikt skapa en effektivare och mer relevant pedagogik i akademiska syften, men också att musikaliska sammanhang lättare finner rätt ändamål genom väl anpassade och förtydligade samarbetsförhållanden i yrkeslivet.

Denna undersöknings syfte var att problematisera och att föra fram kunskap om hursynskadade påverkas av digitaliseringen inom ljudteknikbranschen, samt att ta reda påom strategier är något man kan använda sig av för att klara av jobbet. Som metod för attfå fram information användes mestadels skriftliga intervjuer men även en muntlig.Frågor ställdes angående uppfattningen av hur det ser ut i branschen idag. Resultatetblev blandat men mestadels ändå att påverkan är negativ, då digitaliseringen begränsarsamt att det inte finns några direkta strategier att ta till i arbetet. Undersökningen bidrarmed kunskap om läget i branschen. Den bidrar även med att det kan vara bra attundersöka digitaliseringens påverkan för synskadade ytterligare, samt att det kan varabra att utveckla fler hjälpmedel för att synskadade ska kunna få liknande förutsättningarsom seende

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst.