<p>Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ”dolda” och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan. PR-byråerna arbetar således mycket med bland annat opinionsbildning och verkar för att deras klienter ska få utrymme i medierna. Förutom detta arbetar de även med krishantering och enskilda politiker. Detta arbete ger PR-byråerna viss påverkansmakt, men väcker även frågor om etik och moral. Etiska dilemman finns i alla branscher och finns även inom PR. Vissa forskare beskriver etik inom PR som något individen själv tar ställning till och inte något som är branschorienterat. Normen är exempelvis att alla tar jobben som de får in, vilket kan ses som en moralisk tveksamhet.  Denna uppsats syftar till att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka hur PR-byråer och dess konsulter arbetar med frågor om makt, etik, opinionsbildning, lobbning och sociala medier.</p>

Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ”dolda” och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan. PR-byråerna arbetar således mycket med bland annat opinionsbildning och verkar för att deras klienter ska få utrymme i medierna. Förutom detta arbetar de även med krishantering och enskilda politiker. Detta arbete ger PR-byråerna viss påverkansmakt, men väcker även frågor om etik och moral. Etiska dilemman finns i alla branscher och finns även inom PR. Vissa forskare beskriver etik inom PR som något individen själv tar ställning till och inte något som är branschorienterat. Normen är exempelvis att alla tar jobben som de får in, vilket kan ses som en moralisk tveksamhet.  Denna uppsats syftar till att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka hur PR-byråer och dess konsulter arbetar med frågor om makt, etik, opinionsbildning, lobbning och sociala medier.

Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat på riksdagen. I den här uppsatsen undersöks lobbyism på kommunal nivå utifrån ett mottagarperspektiv med fokus på beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet är att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmäktige uppfattar att lobbyism går till i sina egna kommuner. Studiens utgångspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen används en analysram baserad på tre värden för demokratisk lobbyism, benämnda transparens, jämlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta kommunala fullmäktigeledamöter. Resultaten visar att beslutsfattarna upplever att lobbyism inte alls förekommer i de egna kommunerna, eftersom de har en allmän bild av lobbyism som inte överensstämmer med hur de ser på de påverkansförsök som riktas mot dem i det politiska arbetet. Resultaten visar även att politikerna uppfattar beslutsprocesserna som öppna för insyn och lika tillgängliga för medborgarna. De uppfattar också att de olika intressenter som hör av sig i påverkanssyfte förser dem med sanningsenlig information. Samtidigt finner vi att den typ av påverkan som beslutsfattarna anser faktiskt förekommer i kommunen inte fullt ut når upp till teoretiska krav på transparens, jämlikhet och etik, eftersom en del intressenter till viss del verkar ha större möjlighet till inflytande. / The impact of lobbyist activities on political decision-making has been studied in Sweden mostly on a presumption that these matters take place on a national level. This paper examines lobbyist activities in the local political processes with a perspective from the recipients point-of-view, namely the decision-makers and their experiences from lobbyist influences. The purpose of the study is to illustrate how decision makers in swedish municipal councils perceive lobbying in their own municipalities. In order to investigate the possible implications of these affairs we have conducted a qualitative research, looking into the democratic aspects of lobbying. For this purpose, we have built a theoretical framework based on three core values of democratic lobbying: transparency, equality and ethics. The empirical data has been collected from interviews with eight members of municipal councils. Our main findings show that the decision-makers deny the occurence of lobbying activities in their own municipalities, as they have a general idea of lobbying that is inconsistent with the kind of attempted influence they actually face in their role as politicians. Further findings reveal that politicians perceive the decision-making process as transparent and as equally accessible to citizens. They also perceive that stakeholders provide them with truthful information. In contrast, we find that the kind of influence that decision-makers believe actually occur in the municipality does not fulfill the theoretical requirements for transparency, equality and ethics, as certain stakeholders to some extent seem to have a greater opportunity to influence.

The purpose of this study is to examine why the media has a more negative attitude towards lobbyism in 2014 compared to earlier years since the 1970s in Sweden. This study examines first if a change of attitude has occurred between the given years and whether the attitude is more positive, negative or neutral towards lobbyism in recent years compared to earlier years and lastly if the media are comparing different contexts in which lobbying takes place. The method of this study is based on quantitative content analysis, and on Kanol’s ideas that by implementing theories from different disciplines one can develop theories on comparative lobbying in order to increase and improve our knowledge on the phenomenon of lobbyism as the contemporary research on the subject are scars and underdeveloped. The material in this study are news articles that have been collected between 1970 to 2000 and every second year from 2000 up until 2014. This study also provides a comprehensive picture of the Swedish context in which lobbying takes place by gathering information from multiple sources and earlier studies as this information has as of yet not been gathered in a single study up until now. The conclusion is that there has been a change of attitude towards lobbyism in Sweden, however, the dominant attitude is not a negative but rather a more skeptical/cynical one which has increased since 1992. The term lobbying is controversial because it’s being mentioned in various topics that could be considered negative by the reader as the decision making whether the news article is negative or positive is subjective. Because the media has increased its negative news reporting overall and that the unconscious mind of the reader is also attracted to negative news reporting, the term lobbying can be considered “negative” overall as it is constantly being mentioned in negative contexts even when the article is not about lobbying. A reasonable explanation why the media has a more negative / skeptical attitude to lobbyism is because of previous scandals related to lobbying either in Sweden or outside the country's border, but also because the media can’t hold the elected officials responsible for their actions as transparency and accountability is absent. Because of the increased reporting in Sweden on lobbying from all over the world, the subject will most likely become more relevant on the Swedish political agenda.