Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2007.

Ett högt ohälsotal i arbetslivet innebär stora kostnader för samhället, arbetsgivare och även för de anställda. Forskningen inom detta område har flyttat fokus från att studera ohälsa till att istället studera hälsa och vilka faktorer som befrämjar hälsa i arbetslivet, de så kallade friskfaktorerna. Föreliggande studies övergripande syfte var att studera om upplevelsen av organisationsrättvisa och personlighets¬faktorn work locus of control predicerar upplevd hälsa hos kollektivanställda män och kvinnor. Studien genomfördes utifrån ett kvantitativt perspektiv med 103 deltagare som besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 22,5 % och resultatet visade att work locus of control predicerar upplevd hälsa för männen och procedural rättvisa predicerar upplevd hälsa för kvinnorna. Studien fann i övrigt inte några könsskillnader i undersökta variabler. Keywords: occupational health, organizational justice, work locus of control, gender.

Ledarskapets utformning såväl som medarbetarens individuella förmåga till kompetensutvecklande insatser utgör centrala aspekter för organisationens konkurrensmöjligheter. Dessa externa och interna faktorers inverkan har kommit att belysas i allt högre grad i syfte att skapa förutsättningar för arbetsrelaterad motivation. Syftet med studien utgjorde att utforska samvariationen mellan medarbetarens uppfattning om ledarens förmåga till interaktion och socialt inflytande i kombination med den anställdes individuella upplevelse av self-efficacy och locus of control i syfte att därigenom studera den påverkan dessa faktorer medför för upplevelsen av arbetsmotivation. En enkätundersökning genomfördes med 127 individer som arbetar inom detaljhandel, vårdsektorn och skolväsendet. Resultatet visade att socialt inflytande och interaktion inom arbetet påvisade starkast signifikant samvariation. Även self-efficacy och locus of control uppvisade ett signifikant samband.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter. Kontrolluppfattning var även den enda signifikanta prediktorn när socialt stöd och fysisk aktivitet inkluderades i analysen, vilket inte påvisats tidigare. Resultaten kan användas vid utvecklandet av praktiska åtgärder i syfte att reducera stress.

Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control påverkas av arbetslöshet. Personlighet mäts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen är att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och långtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. Frågeformulär innehållande påstående om ovanstående faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp långtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna. Avseende locus of control visade den nyarbetslösa gruppen signifikant mer intern locus of control än den långtidsarbetslösa gruppen. Intern locus of control visade positivt samband med söka arbete self-efficacy för nyarbetslösa men inte för långtidsarbetslösa. Resultatet avseende personlighetsdimensionerna är i linje med Costa & MacCraes teori om att personligheten är stabil i vuxen ålder. Studiens resultat indikerar att personlighet och söka-arbete self-efficacy har relativt liten påverkan på arbetssökandet, vilket kan vara en konsekvens av att arbetslöshetsförsäkringen styr arbetssökandet. Locus of control kan tolkas som en mer föränderlig aspekt av personligheten, vilken både kan påverka och påverkas av arbetslöshet.

En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att få svar på om personer med ledaransvar skiljer sig åt gällande syskonplats och locus of control jämfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare på en statlig myndighet svarade på en enkät gällande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control än förstfödda vilket kan tyda på en annan typ av sistfödd på denna myndighet. Urvalet var dock bristfälligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat.

Karriärcoaching är en tjänst som ökat kraftigt på den svenska marknaden. Tidigare studier inom området har visat att en stark självkänsla stärker en persons hälsa och underlättar för denne att hantera problem. Syftet med studien var att undersöka om karriärcoaching har någon påverkan på prestationsbaserad självkänsla, känslan av kontroll (Locus of Control) samt självbemästring av tankar och känslor (Self-Efficacy). Genom en enkätundersökning har en grupp som genomfört karriärcoaching jämförts med en kontrollgrupp som ej genomfört karriärcoaching. Ett oberoende t-test gav en signifikant skillnad i Locus of Control (p<.05). I den grupp som genomfört karriärcoaching fann vi ett negativt samband mellan faktorerna Locus of Control och prestationsbaserad självkänsla (p<.01). En två-vägs ANOVA visade en interaktionseffekt mellan karriärcoaching och kön (p<.01), vilket kan indikera att män kan sänka sin prestationsbaserade självkänsla efter genomförd karriärcoaching och att det finns tendenser att karriärcoaching överlag kan öka en persons Locus of Control.

Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förändrats till det bättre. Att känna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att själv påverka livssituationen är viktigt för dessa människor. Uppsatsförfattaren ville med den här studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av två grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkätstudie genomfördes med en omarbetad version av ”The Arc’s Self-Determination Scale” (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade på samband mellan vissa frågeområden. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och till svårigheter att undersöka upplevelser hos personer med utvecklingsstörning.

This study examines the relationship between maternal emotional attachment to the fetus, beliefs about fetal health locus of control, and use of prenatal testing (i.e., amniocentesis and maternal serum screening). To date, no research has directly addressed the link between these psychosocial variables and prenatal testing uptake. Ninety-one pregnant women at risk for fetal abnormalities (i.e., 35 years of age or older) participated in the study, of whom 35 had no testing, 27 had serum screening, and 29 had amniocentesis in their current pregnancy. Results of a hierarchical multiple regression partially supported the hypothesis that internal and powerful others Fetal Health Locus of Control (Labs & Wurtele, 1986) and prenatal testing status would be predictive of attachment (Prenatal Attachment Inventory; Muller, 1993) over and above the effects of gestational age, maternal age and attitude toward abortion. Fetal Health Locus of Control beliefs regarding ones own role (FHLC-I) in determining the health of ones fetus were found to be predictive of prenatal attachment. Results failed to support the hypothesis that the role of health professionals (FHLC-P) would be predictive of prenatal attachment. As predicted, women who had not used prenatal testing or who underwent amniocentesis tended to have stronger prenatal attachment than those who underwent serum screening only. Results supported the hypotheses that stronger attachment to the fetus would be positively correlated with both FHLC-I and FHLC-P scores. Women who had no testing were found to hold less favourable attitudes toward abortion and rate their religious as stronger than those who had amniocentesis. Emotional attachment to the fetus was stronger among women who had previous miscarriages than those who had not, but did not differ between women who had a previous abortion and those who had not.

This study examines the relationship between maternal emotional attachment to the fetus, beliefs about fetal health locus of control, and use of prenatal testing (i.e., amniocentesis and maternal serum screening). To date, no research has directly addressed the link between these psychosocial variables and prenatal testing uptake. Ninety-one pregnant women at risk for fetal abnormalities (i.e., 35 years of age or older) participated in the study, of whom 35 had no testing, 27 had serum screening, and 29 had amniocentesis in their current pregnancy. Results of a hierarchical multiple regression partially supported the hypothesis that internal and powerful others Fetal Health Locus of Control (Labs & Wurtele, 1986) and prenatal testing status would be predictive of attachment (Prenatal Attachment Inventory; Muller, 1993) over and above the effects of gestational age, maternal age and attitude toward abortion. Fetal Health Locus of Control beliefs regarding ones own role (FHLC-I) in determining the health of ones fetus were found to be predictive of prenatal attachment. Results failed to support the hypothesis that the role of health professionals (FHLC-P) would be predictive of prenatal attachment. As predicted, women who had not used prenatal testing or who underwent amniocentesis tended to have stronger prenatal attachment than those who underwent serum screening only. Results supported the hypotheses that stronger attachment to the fetus would be positively correlated with both FHLC-I and FHLC-P scores. Women who had no testing were found to hold less favourable attitudes toward abortion and rate their religious as stronger than those who had amniocentesis. Emotional attachment to the fetus was stronger among women who had previous miscarriages than those who had not, but did not differ between women who had a previous abortion and those who had not.