Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt symtom bland befolkningen och ett folkhälsoproblem. Kvinnor drabbas i större utsträckning än män av diagnoser kopplade till långvarig smärta. Rapporter visar att vården inte är jämställd på flera sätt, exempelvis föreligger könsskillnader i vårdtillgång gällande väntetider samt åtgärder och vårdkvalitet mellan kvinnor och män. Fysioterapeuter inom primärvård och slutenvård möter ofta patienter med långvariga smärttillstånd. Att behandla patienten utifrån vad som är bäst för patienten och inte diskriminera utifrån till exempel kön är en del av de etiska regler som fysioterapeuter ska förhålla sig till. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka fem fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av jämställdhet i vården av patienter med långvariga smärttillstånd.  Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Fem fysioterapeuter verksamma inom slutenvård och primärvård rekryterades till studien genom ett strategiskt urval. Data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade sex kategorier och fjorton underkategorier. De sex kategorierna bestod av Fysioterapeuters syn på jämställdhet varierar, Fysioterapeuter strävar efter jämställd vård, Jämställdhet – Två sidor av ett mynt, Strukturella orättvisor i sjukvård och hos myndigheter, Förändring krävs inom sjukvården för jämställd vård och Vården ojämlik idag även på grund av andra faktorer än kön.  Slutsats: Fysioterapeuterna ansåg att smärtvården idag är inte jämställd och kvinnor missgynnas. Sjukvården bör fortsätta arbeta med strukturella problem och vårdgivarens eget ansvar bör understrykas. / Background: Long-term pain is a common symptom among the population. Women are affected to a greater extent than men by diagnoses linked to long-term pain. Reports show that healthcare is not equal in several ways, such as the gender difference in the availability of care and the quality of care between women and men. Physiotherapists in primary care and inpatient care often meet patients with long-term pain conditions. Treating the patient based on what is best for the patient and not discriminate based on gender are parts of the ethical rules that physiotherapists must relate to.  Aim: The aim of this study was to examine five physiotherapists' experiences of gender equality in the care of patients with long-term pain conditions. Method: A qualitative design with semi-structured interviews was applied. Five physiotherapists active in inpatient and primary care were recruited to the study through a strategic selection. A qualitative content analysis was used to process the data. Results: The analysis generated six categories and fourteen subcategories. The six categories consisted of Physiotherapists' views on gender equality vary, Physiotherapists strive for gender equal healthcare, Gender equality - Two sides of a coin, Structural injustices in healthcare and with authorities, Change is required in healthcare for gender equality and Healthcare is unequal today due to other factors than gender. Conclusion: The physiotherapists considered that healthcare today is not equal, and women are in a disadvantaged. Healthcare should continue to work with structural problems and the caregiver's own responsibility should be emphasized.

Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is difficult to treat and diagnose. The illness is of unknown etiology. The majority of the ill is women. Aim: The aim of this study was to describe women ́s experiences of living with long term pain associated with fibromyalgia. Method: A literature -based study was performed. The database Cinahl was used in the search process. This study includes 11 qualitative articles that have been analysed by a review template. The analysis resulted in two categories "experiences of a changed me" and "experiences of social life" with six subcategories. Results: The consequences of fibromyalgia were that the family life, spare time, social life and working life changed in different ways. The articles also showed that women with fibromyalgia did not receive the understanding they needed from their families or the environment. Conclusion: Women with fibromyalgia feel that they do not get understanding from the outside world. It is important that health care professionals understand and acknowledge these individuals' subjective experiences so that they can give professional care and support.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen. Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier. Dessa var upplevelsen av förändringar i vardagen, upplevelsen av smärtan som oförutsägbar och en fiende, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelsen av smärthantering och smärtlindringsstrategier, upplevelsen av vändpunkter och att se det positiva samt upplevelsen av mötet med vårdpersonal. Det framkom i resultatet att smärtan hade en negativ inverkan på livet ur fysiska, sociala samt psykiska perspektiv. Det visade sig att den långvariga smärtan påverkar det vardagliga livet med en negativ inverkan. När man blev tvungen att ändra på ens livsstil påverkades självbilden och känsla av värdighet negativt. Det visade sig dock att genom en positiv inställning till smärtan kunde personer/patienter lära sig att leva med den samtidigt som det fanns ett stort missnöje med vården främst på grund av upplevelsen att inte bli trodd eller lyssnad på. Diskussion: Metoddiskussionen tar upp fördelar och nackdelar med den valda metoden som diskuteras samt analyseras. I resultatdiskussion analyseras resultatet samt återkopplas till Erikssons teori om lidande samt diskuteras utifrån bakgrunden för denna litteraturöversikt och utifrån nya vetenskapliga artiklar. / Background: Long term pain is found in approximately half, 40-65 %, of the Swedish population. The pain must have been outstanding for at least three months for it to be classified as long term. For treatment to work, it is essential that the person with pain should be listened to and believed in their subjective experience of their pain. The long term pain influences the daily life in a negative way. The theoretical basis used is Erikson's theory about suffering andthecareof scientificconsensusconcept of health. Aim: The aim was to describe the experiences of living with long term pain. Method: A literature study was done where eight scientific papers formed the basis of the results in order to create an overview of the current existing research. Results: The literature review identified six different categories.These were the experience ofchangesin everyday life, the experience of painasunpredictable andan enemy, the experience of alteredself-image,the experience ofpain managementand pain managementstrategies, the experience of turning pointsandto see the positiveas well asthe experience ofmeeting withhealth professionals. Longterm pain hada negative impact onthe life out ofphysical, socialandpsychologicalperspective. It was shown thatchronic painaffectseveryday lifewitha negative impact.Whenthey were forcedto changeone's lifestyleinfluencedthe self-imageandsense of dignitynegative.It turned out, however, that through a positiveattitude towardpaincouldpeople/patientslearn to live with it while there was great dissatisfaction with the caremainly because ofthe experienceof not being believed or listened to. Discussions: The method discussion addresses the advantages and disadvantages of the method chosen are discussed and analyzed. In the discussion of results the result was analyzed and reconnected back to Erikson's theory of suffering and discussed based on the background for this literature review and based on new scientific articles.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan drabba och begränsa individen på olika sätt. Det är viktigt att använda sig av ett helhetsperspektiv, då en bibehållen smärta kan bero på andra faktorer än just de fysiologiska. Det är viktigt att som vårdgivare bemöta, framför allt unga smärtpatienter, med ett patientcentrerat och holistiskt synsätt. Detta för att tidigt fånga upp och identifiera smärtan för att undvika att smärtan kommer bli något långvarigt. Rätt behandling och ett bra bemötande kan även vara av värde gällande individens syn på sin egen smärta och framtiden. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga mellan 18-30 år med långvarig icke-specifik smärta upplever sin smärta i relation till sin vardag, arbetsliv och bemötandet från vården. Metoden är en kvalitativ intervjustudie, med tre deltagare som lever med långvarig smärta. Efter gjorda intervjuer bearbetades materialet via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetav studien resulterade i fyra huvudkategorier; långvarig smärta, att bli bemött som ung smärtpatient, betydelsen av en diagnos och framtiden.  Det visade sig att smärtan har en stor påverkan i informanternas vardag. En bekräftelse från vården hade kunnat bidra till en ökad acceptans hos informanterna gällande sitt tillstånd. Konklusionen i denna studieär att smärtan påverkar livet i stort och är en subjektiv upplevelse som alltid är sann och den ska alltid tas på allvar trots att det inte finns någon fysiologisk förklaring till den. / Pain is a subjective experience that affects and limits the individual in different ways. It is important to make use of a holistic perspective, as a sustained pain may be due to factors other than the physiological ones. It is important as a caregiver to respond, especially to young pain patients, with a patient-centered and holistic approach. This is to early identify the pain in order to avoid the pain becoming chronic. The right treatment can also be of value for the individual's view of their pain and the future. The aim of this study was to investigate how young people between 18-30 years with long-term, non-specific pain experience their pain in relation to their everyday life, working life and the treatment from the care. The method is a qualitative interview study, with three participants living with long-term pain. After interviews, the material was processed with a qualitative content analysis. The result of the study resulted in four main categories; long-term pain, be treated as young patients, the importance of a diagnosis, the future and a number of sub-categories. It turned out that the pain has a great impact on the informants' everyday life. A confirmation from the health service could have contributed to an increased acceptance of the informants condition. The conclusion is that the pain is always true and have a great impact on life in general and should always be taken seriously, even though there is no physiological explanation for it.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor med fibromyalgi upplever att leva med långvarig smärta, hur denna hanteras i det dagliga livet samt vilka omvårdnadshandlingar som upplevs betydelsefulla av fibromyalgidrabbade. Litteratursökningen genomfördes via Högskolan Dalarnas databaser ELIN, Blackwell Synergy och EBSCO HOST med hjälp av sökord i olika kombinationer. Tre artiklar söktes manuellt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och skrivna på engelska, svenska, norska eller danska samt vara publicerade mellan 1997-2007. Artiklarna (n=16) kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades. I resultatet framkom att den långvariga smärtan vid fibromyalgi upplevdes dominera medvetandet vilket kunde leda till känslor av ilska, hjälplöshet, frustration, irritation, desperation och utmattning. Flera delar av, eller i vissa fall hela kroppen, engagerades av smärtan. Exempel på strategier för att hantera smärtan var att använda sig av fysiska aktiviteter, avslappningsövningar, självdistrahering, alternativmedicinska behandlingar och att ha en positiv attityd. Den viktigaste formen av psykologiskt stöd var att bli lyssnad till och att få uttrycka sig utan att känna sig dömd. Vidare var praktiskt stöd, såsom assistans med hushållssysslor av stor betydelse. Att erhålla adekvat information om sjukdomstillståndet och prognosen upplevdes vara viktigt av fibromyalgidrabbade.

Bakgrund:Långvarig smärta är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Lidandet för individen är omfattande och ur ett samhälleligt perspektiv är det både kostsamt och resurskrävande. När en smärta utvecklas till en långvarig smärta blir situationen komplex. För att behandla långvarig smärta krävs en kombination av flera behandlingsmetoder, en så kallad multimodal rehabilitering. Denna litteraturöversikt är inriktad på att utforska kunskapsläget när det gäller mindfulness och dess betydelse vid långvarig smärta.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivavilken betydelsemindfulness har för personer med långvarig smärta.Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som innefattar 15 kvantitativa artiklar.Resultat:Resultatet påvisar vissa signifikanta förbättringar inomområdena; smärtacceptans och smärthantering, smärtrelaterad stress, smärtintensitet och smärtskattning, medvetenhet, sömn och sömnproblematik, livskvalitet, mentala aspekter, fysiologiska aspekter och läkemedelsanvändning.Slutsats: Det kan finnas fördelar med utövande av mindfulness för personer med långvarig smärta. För att mindfulness skall vara av betydelse krävs regelbundenhetoch långsiktighet av utövaren. Sjuksköterskan skulle haett viktigt arbete genom att kunna motivera och rekommendera denna form av rehabilitering som ett komplement till befintliga metoderom detta var en accepterad rekommendation. / Background: Long-term pain is the most common reason why people are long-term sicklisted. The individuals’ suffering is enormous and from a societal perspective it is both resource-demanding and expensive. When pain evolves into long-term pain it becomes complex. To treat long-term pain requires a combination of many treatment methods. This literature review focuses on exploring the state of knowledge when it comes to mindfulness and its value on long-term pain.Aim:The aim of this literature review is to describethe value of mindfulness for people with long-term pain.Methods:The method is a literature review and it includes 15 quantitative studies.Results: The result show some significant improvements in the areas of; pain acceptance and pain interference, pain related stress, pain intensity and pain assessment, awareness, sleep quality and sleeping problems, quality of life, psychological and physiological aspects andanalgesic use.Conclusion: There can be benefits with practicingmindfulness for people with long-term pain. In order for mindfulness to be of value it is necessary to practice it regularly and have a long-term perspective. The nurse would have an important role to playto motivate and recommend thisform of rehabilitation as a complement to existing methodsif it was accepted by authorities.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning uppskattas leva med långvarig smärta. Smärta är en komplex och subjektiv upplevelse som är svår att bevisa, och bedömningen av smärta utgår därmed från patientens upplevelse. Målet med behandling av långvarig smärta är att patienten ska leva ett så bra liv som möjligt trots smärtan, och innefattar olika behandlingsmetoder anpassat efter patienten som individ. Därmed är sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård en essentiell byggsten i vårdandet av långvarig smärta. Kunskap om patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta kan vägleda sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet och möjliggöra personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta i öppenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 studier med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Avgränsning av tillgänglig litteratur gjordes med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier och relevanta studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. För att bearbeta data och identifiera teman utfördes en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav upphov till två teman: Påverkan av vårdpersonalens bemötande och Hantering av smärta samt sju subteman: Behovet av att bli betraktad som en unik person, Betydelsen av att vara involverad i sin vård, Kommunikationens betydelse, Känslan av att inte bli trodd, Betydelsen av att få en diagnos, Vikten av stöd från medpatienter och Att försöka acceptera smärtan. Konklusion: Långvarig smärta påverkar patientens fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande. Vårdpersonalen bör bemöta patienterna med empati och eftersträva ett partnerskap med patienten. Det beskrevs som viktigt för patienterna att bli involverade i sin vård och att ses som en unik person. Att få en bekräftelse på att smärtan inte var inbillad och att bli trodd i sitt tillstånd gjorde att patienterna kunde acceptera smärtan och lära sig hantera den. / Background: About a third of Sweden's population is estimated to live with long- term pain. Pain is a complex and subjective experience that is difficult to prove, and the assessment of pain is thus based on the patient's experience. The goal of treating long-term pain is for the patient to live as good a life as possible despite the pain and includes different treatment methods adapted to the patient as an individual. Thus, the nurse's core competence person-centered care is an essential building block in the care of long-term pain. Knowledge of patients' experiences of being cared for for long-term pain can guide nurses in the nursing work and enable person-centered care. Aim: The aim of the literature review was to illustrate patients' experiences of being cared for for long-term pain in outpatient care. Method: Literature study based on 11 studies with qualitative study design was conducted. The information search was performed in the databases PubMed and CINAHL. Delimitation of available literature was done with the help of inclusion and exclusion criteria and relevant studies were quality reviewed based on SBU's review template for qualitative research methodology. To process data and identify themes, a content analysis was performed. Results: The content analysis resulted in two themes: Influence of health care providers' attitudes and Management of pain and seven sub-themes: The need to be considered a unique person, The importance of being involved in their care, The importance of communication, The feeling of not being believed, The importance of getting a diagnosis, The importance of support from fellow patients and Trying to accept the pain. Conclusion: Long-term pain affects the patient's physical, mental and emotional well-being. The care staff should treat the patients with empathy and strive for a partnership with the patient. It was described as important for patients to be involved in their care and to be seen as a unique person. Getting a confirmation that the pain was not imagined and being believed in their condition allowed the patients to accept the pain and learn to deal with it.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och anses vara ett folkhälsoproblem. Det är en subjektiv upplevelse som påverkar människan fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Stora krav ställs på sjuksköterskan att ge en personcentrerad omvårdnad anpassad utifrån individens unika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed har genomförts i enlighet med Fribergs metodbeskrivning och analysmodell. Sökorden var Life experiences, Experiences, Chronic pain, Long term pain och Qualitative studies. Dataanalysen fokuserade på att kategorisera efter likheter och skillnader. Resultat: Långvarig smärta påverkar personens identitet och liv ur flera perspektiv. Okunskap och bristande förståelse leder till upplevelser av att vara misstrodd, försummad och hjälplös. Stöd och förståelse är viktigt för att finna acceptans för livet med långvarig smärta, dess påverkan samt för en fungerande vardag. Sammanfattning: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse med mångdimensionell påverkan, vilket gör den svårbehandlad. Avgörande för att finna acceptans och styrka var att få smärtupplevelsen bekräftad, ett gott bemötande, stöd samt att bli sedd som en unik person och inte ett symtom. Vid omvårdnad behövs kunskap, öppet empatiskt förhållningssätt och personcentrerad vård. / Background: Long-term pain is common and it is considered to be a public health problem. The subjective experience of long-term pain affects the person physically, psychologically, socially and emotionally. Great demands are placed on the nurse to be able to provide person-centered care that is adapted based on the individual's unique needs. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with long-term pain. Method: A literature review based on nine qualitative scientific articles from the databases CINAHL Complete and PubMed was made analyzed according to Friberg’s model. The search terms were Experiences, Chronic pain, Long term pain, and Qualitative studies. The data analysis focused on categorizing according to similarities and differences. Results: Long-term pain affects the person’s identity and life in many ways. Lack of understanding lead to experiences of being distrusted, neglected and helpless. Support and understanding are important to find acceptance for life with long-term pain, its impact and to have a functioning everyday life. Summary: Long-term pain is a subjective experience and it has a multidimensional impact on the person, which makes it difficult to treat. Having the experience of pain confirmed, good treatment, support and being seen as a unique person and not a symptom, proved vital for finding acceptance and strength. When caring for these individuals, good knowledge of long-term pain, person-centred care and an open approach are therefore needed to promote welfare.

Långvarig smärta definieras som en obehaglig emotionell och sensorisk upplevelse som associeras med vävnadsskada eller hot om vävnadsskada. Långvarig smärta medför försämrad livskvalité och begränsad förmåga att utföra aktiviteter. Tidigare studier beskriver effekter på livskvalitet och aktivitet för personer med långvarig smärta som genomgått multimodal rehabilitering. Beskrivning av arbetsterapeutens yrkesspecifika interventioner saknas i dessa studier. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på aktivitet och livskvalité för vuxna personer med långvarig smärta. En kvantitativ litteraturöversikt användes som metod. Vid huvudsökning användes databaserna Pubmed, CINAHL och AMED. Åtta studier inkluderades och interventionerna analyserades och kategoriserades enligt OTIPM:s fyra interventionsmodeller. Interventionernas effekter på aktivitet och livskvalité presenterades under separata rubriker. Slutsatserna utifrån litteraturöversikten visar att det finns arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra aktivitet och livskvalité. Interventionerna Lifestyle Redesign, konstbaserad beteendeterapi och arbetsrehabilitering förbättrade förmågan att utföra aktiviteter och upplevelsen av livskvalité. Även kognitiv beteendeterapi visade förbättringar i aktivitet. På grund av få studier inom området och ojämn könsfördelning i studierna finns behov av ytterligare forskning. Sökord: Occupational therapy, intervention, long term pain, activity, quality of life, effects

Groin hernia is common, and each year 200 repairs per 100 000 adult inhabitants are performed in Sweden. Groin hernias are either inguinal or femoral (2-4%). Elective repair is not associated with an excess mortality, but adverse outcomes include recurrence and long-term pain. Emergency procedures have a 4% mortality rate with an increased risk for bowel resection and postoperative complications. The aim of this thesis was to identify risk factors for adverse outcomes and to propose measures to improve groin hernia treatment. Twenty-three per cent of female hernias were femoral. Thirty-six per cent of femoral hernias, and 5% of inguinal hernias, have emergency procedures. Females (OR 1.47) and patients above 65 years-of-age (OR 2.24) were at higher risk for emergency repair. Bowel resection was performed in 23% of emergency femoral repairs, and the 30-day mortality was 10 times that of an age- and gender-matched population. The majority of emergency patients were unaware of their hernia, and one third had previously had no groin symptoms. Femoral repairs were at larger risk for recurrence than inguinal repairs. The surgical techniques with least risk for recurrence were preperitoneal mesh repairs (open HR 0.28, and laparoscopic HR 0.31). Long-term pain was present in 24% of femoral hernia patients, of whom 5.5% described pain interfering with daily activities. The only factor predicting the risk for long-term pain was pain preoperatively. Pain decreased with time. In a randomized study on inguinal hernia, TEP resulted in less pain six weeks after surgery than Lichtenstein repair performed under local anesthesia (LLA). TEP patients were to a larger extent able to perform sporting activities. No difference was seen in intra-operative complications. Femoral hernias should be given high priority for repair and preperitoneal techniques should be used. Earlier diagnosis, in the elective setting, is probably difficult to attain. Heightened awareness in the emergency department is required. TEP is safe, and results in less pain than LLA six weeks after surgery. A widening of indications for TEP in primary inguinal hernia repair is justifiable.