Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder.   Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (”Född i Stockholm på 50-talet”), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer. Utifrån resultaten kan det konstateras att samtliga tre studerade skolbetingelser har betydelse för sannolikheten att vidareutbilda sig. Att föräldrarna värderar utbildning högt var den faktor som visade sig vara starkast kopplad till att ta såväl gymnasie- som högskoleexamen. Att kunna hantera de krav skolan ställer och att känna hög motivation för skolarbetet var emellertid också signifikant och positivt kopplade till de båda utbildningsutfallen. Gällande psykisk ohälsa i vuxen ålder återfanns inga signifikanta samband med någon av de tre indikatorerna på de studerade individernas tidiga förutsättningar i skolarbetet. Att ha en högskoleutbildning visade sig dock, konstanthållet för en rad bakgrundsförhållanden, vara kopplat till en signifikant lägre risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder.

De sociala missförhållanden som skilsmässor riskerar att orsaka påverkar samhället i stort, och innebär i förlängningen kostnader som samhället på ett eller annat sätt får bära. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur skilsmässor varierar över konjunkturcykeln i USA, men också undersöka hur faktorer som inkomst, barn och ekonomisk tillväxt påverkar sannolikheten för skilsmässa inom olika ålderskohorter. I denna analys jämförs kohorten födda år 1957–1964 med kohorten födda 1980–1984. Vidare studeras även om påverkan skiljer sig åt mellan kohorterna. Till analysen används data både på landnivå samt på individnivå i form av longitudinella data. För att besvara uppsatsens syfte görs korrelations- och regressionsanalyser. Resultat från data på landnivå visar att högre ekonomisk tillväxt är förenat med en ökning av antal skilsmässor. Resultat från analys av de två ålderskohorterna som ingår i analysen, visar att en ökning av årlig inkomst minskar sannolikheten för skilsmässa inom båda ålderskohorterna. Samma påverkan har det att skaffa ett barn, däremot så minskar sannolikheten för skilsmässa mer för varje ytterligare barn inom den äldre kohorten. Inom den yngre kohorten blir minskningen av sannolikheten mindre desto fler barn de skaffar, för att vid fyra barn i stället övergå till att öka sannolikheten för skilsmässa. En ökning av ekonomisk tillväxt påverkar kohorterna olika, där sannolikheten för skilsmässa ökar inom den äldre kohorten medan sannolikheten minskar inom den yngre kohorten. Konjunkturkänsligheten jämförs mellan de två kohorterna genom att analysera den ekonomiska tillväxtens påverkan på skilsmässor under en och samma tidsperiod. Resultat visar då att en ökad ekonomisk tillväxt minskar sannolikheten för skilsmässa inom båda kohorterna, med en något större minskning av sannolikheten för den äldre kohorten.

Denna studie undersökte longitudinella samband mellan exekutiv funktion och fysisk aktivitet hos äldre personer samt om dessa samband ser olika ut för män och kvinnor. Data från våg två (M2) och våg tre (M3) i studien Midlife in the Unites States (MIDUS) användes, med i genomsnitt nio år mellan mättillfällena. Urvalet bestod av 807 deltagare (57% kvinnor) med en medelålder på 67.65 år (SD = 5.69) vid M2. Sambanden undersöktes med strukturell ekvationsmodellering i form av latenta förändringsmodeller. Exekutiv funktion mättes med hjälp av The Brief Test of Adult Cognition by Telephone(BTACT) och fysisk aktivitet mättes med självskattningsformulär. Resultaten visade att högre exekutiv funktion vid M2 predicerade mindre minskning i fysisk aktivitet mellan M2 och M3 när kön, ålder, utbildningsnivå och självskattad hälsa inte kontrollerades för. Detta samband bestod inte när kontrollvariabler inkluderades i analysen. Förändring i fysisk aktivitet och exekutiv funktion korrelerade svagt positivt, även när kontrollvariabler inkluderades. Kön visade sig inte moderera sambanden. Resultaten tyder på att exekutiv funktion bör tas i beaktning vid utformandet av interventioner med fysisk aktivitet för äldre personer. Framtida forskning bör undersöka om interventioner med fokus på att främja både exekutiv funktion och fysisk aktivitet skulle kunna vara mer effektiva än de som enbart fokuserar på fysisk aktivitet. Vidare bör det undersökas om kognitivt stöd, till exempel i form av automatiska påminnelser eller hjälp att planera in fysisk aktivitet, kan underlätta för äldre personer att engagera sig i fysisk aktivitet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.</p>

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.

Denna avhandling handlar om förändring av kommunal ledning, specifikt inom vård och omsorg. I Sverige finns inte mindre än 15 000 chefer inom kommunal vård och omsorg. De kan hantera budgetar som överstiger en miljard kronor och mellanchefer inom samma verksamhet kan leda ett hundratal medarbetare. Syftet med avhandlingen är att beskriva organisering av kommunal ledning samt att förklara varför kommunala ledningsorganisationer förändras. Den bygger på litteraturstudier samt på longitudinella fallstudier i Linköpings och Norrköpings kommuner. Studien visar att förändrade omgivningsförhållanden och spänningar som finns i kommunernas övergripande uppgifter, det vill säga medborgarnas intresseorganisation, att vara serviceleverantör, myndighet och samhällsaktör driver på aktörer till att förändra kommunala ledningsorganisationer. Nya idéer växer fram som en effekt av bakslag av tidigare fattade beslut. Bakslagen och nya idéer leder till krav på ledningsförändringar för att kunna hantera uppgifter på ett mer önskvärt sätt. För att få till stånd förändring hänvisas till kommunernas övergripande uppgifter och legitima institutioner som är förknippade med rättvisa, effektivitet, öppenhet och utveckling. / This dissertation deals with municipal management and especially municipal management of eldercare. In Sweden there are at least 15 000 managers in public service managing eldercare. Some managers of them are responsible for budgets of more than one billion SEK. Middle managers in municipal care can be responsible for up to one hundred co-workers. The purpose of the dissertation is to describe the organising of municipal management and explain why it changes. The dissertation is based on studies of literature and longitudinal case studies in Linköping and Norrköping. Changed circumstances and tensions within the municipality’s organization, specifically related to the overall assignments of the municipalities are conditions that influence agents to want to change their management. The overall assignments of the municipalities are democracy, supplier of service, authority and being a society actor. New ideas grow as an effect of organisational setbacks of earlier decisions. The setbacks and new ideas contribute to a demand of management changes. In order to change the management of a municipality, actors have to refer to the overall assignments and institutions such as justice, efficiency, openness and development.