Denna studie undersökte longitudinella samband mellan exekutiv funktion och fysisk aktivitet hos äldre personer samt om dessa samband ser olika ut för män och kvinnor. Data från våg två (M2) och våg tre (M3) i studien Midlife in the Unites States (MIDUS) användes, med i genomsnitt nio år mellan mättillfällena. Urvalet bestod av 807 deltagare (57% kvinnor) med en medelålder på 67.65 år (SD = 5.69) vid M2. Sambanden undersöktes med strukturell ekvationsmodellering i form av latenta förändringsmodeller. Exekutiv funktion mättes med hjälp av The Brief Test of Adult Cognition by Telephone(BTACT) och fysisk aktivitet mättes med självskattningsformulär. Resultaten visade att högre exekutiv funktion vid M2 predicerade mindre minskning i fysisk aktivitet mellan M2 och M3 när kön, ålder, utbildningsnivå och självskattad hälsa inte kontrollerades för. Detta samband bestod inte när kontrollvariabler inkluderades i analysen. Förändring i fysisk aktivitet och exekutiv funktion korrelerade svagt positivt, även när kontrollvariabler inkluderades. Kön visade sig inte moderera sambanden. Resultaten tyder på att exekutiv funktion bör tas i beaktning vid utformandet av interventioner med fysisk aktivitet för äldre personer. Framtida forskning bör undersöka om interventioner med fokus på att främja både exekutiv funktion och fysisk aktivitet skulle kunna vara mer effektiva än de som enbart fokuserar på fysisk aktivitet. Vidare bör det undersökas om kognitivt stöd, till exempel i form av automatiska påminnelser eller hjälp att planera in fysisk aktivitet, kan underlätta för äldre personer att engagera sig i fysisk aktivitet.

The overall aim of this thesis was to explore the role of different assessment tools and training regimens in assessment and remediation for children with special educational needs in school. A central purpose of assessment explored was that it should inform remediation, teaching and instruction. The concepts of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training for children with special educational needs were specifically explored in relation to this purpose of assessment. Complex executive function refers to planning and metacognitive ability, that many children with special educational needs struggle with, and which they are expected to handle in learning during school day. Of particular interest in the thesis was the contrast between working memory and complex executive function and how these concepts inform assessment and remediation practices. In this context, special attention was given to mathematical learning difficulties. The thesis was based on four studies (I‑IV). Study I explored the prevalence of different assessment tools, and dilemmas and challenges as perceived by assessment professionals, teachers and parents, in the work with children with special educational needs in Europe. In Study II, a metacognitive strategy training framework was developed as a training regimen, guided by research on complex executive function, and applied on working memory training. Effects of working memory training were compared between the two training regimens, with and without metacognitive strategy training, and also the overall effect of working memory training on cognitive functioning and the school related skills of reading, writing and arithmetic. In Study III, different types of measures of working memory and their predictive capacities in relation to mathematics achievement in national curriculum assessments were explored, as well as the effects of working memory training on mathematics achievement. In Study IV the role of working memory and complex executive function in identifying risk for mathematical learning difficulties in children with special educational needs was explored. The results from Study I suggested that assessment and remediation practices can contribute to a deficiency‑oriented outlook on children with special educational needs. In contrast parents and teachers in Sweden also reported that assessment could help them to better understand the needs of the child. Results from studies II-IV showed that only the use of a metacognitive strategy training regimen targeting complex executive function resulted in improvements following working memory training. The results also indicated that working memory training strongly predicted mathematical performance in national curriculum assessments of mathematics in school, and that a more complex change measure of working memory was a better predictor than simple working memory measures in this regard. Finally, the results also showed that complex executive function, defined as planning ability, was a better predictor than simple working memory in the assessment of risk for mathematical learning difficulties. The results from the studies were discussed in relation to the purpose of assessment to inform remediation, teaching and instruction for children with special educational needs. It was concluded that, in addition to working memory, as complex executive function – planning and metacognitive ability - seems to be an important cognitive function related to learning, this should be addressed both in the assessment of children with special educational needs as well as in the remediation when designing training regimens and interventions for children with special educational needs in general, and children at risk for mathematic learning difficulties in particular. It was also highlighted that in remediation, the role of the teacher as a mediator of metacognition and complex executive function seems vital. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka den roll som olika utredningsverktyg och begrepp spelar i utformandet av utrednings‑ och stödinsatser för barn i behov av stöd i skolan. Ett centralt syfte med utredningar som utforskades är att de ska bidra med kunskaper vid utformande av stödinsatser och undervisning. I relation till detta syfte utforskades specifikt begreppen arbetsminne, komplex exekutiv funktion och metakognitiv strategiträning för barn i behov av stöd. Komplex exekutiv funktion syftar till planerings- och metakognitiv förmåga, något som många barn i behov av stöd upplevs ha svårigheter med, och som de förväntas kunna hantera i lärandet i skolans vardag. Av särskilt intresse i avhandlingen var kontrasten mellan arbetsminne och komplex exekutiv funktion och hur dessa begrepp bidrar till en förståelse i utformandet av utrednings- och stödinsatser. I detta sammanhang uppmärksammades särskilt matematiksvårigheter hos barn i behov av stöd. Avhandlingen bygger på fyra studier (I-IV). I Studie I undersöktes förekomsten av olika utredningsverktyg, samt utredares, lärares och föräldrars uppfattningar av dilemman och utmaningar i arbetet kring barn i behov av stöd, i Europa. I Studie II utformades ett koncept för metakognitiv strategiträning med utgångspunkt från forskning kring komplex exekutiv funktion och tillämpades i arbetsminnesträning. Effekten av arbetsminnesträning med och utan metakognitiv strategiträning jämfördes, liksom effekten av arbetsminnesträning på kognitiva funktioner och skolrelaterade färdigheter inom läsning, skrivning och aritmetik. I Studie III undersöktes olika mått på arbetsminne, och deras prediktiva kapacitet i relation till matematisk förmåga mätt genom nationella prov i matematik, samt effekten av arbetsminnesträning på matematisk förmåga. I Studie IV undersöktes vilken roll arbetsminne och komplex exekutiv funktion har i identifiering av barn i behov av stöd i riskzon för matematiksvårigheter. Resultaten från Studie I visade att utrednings- och stödinsatser kunde bidra till att förstärka ett brist-orienterat synsätt på barn i behov av stöd. I kontrast till detta, delgav lärare och föräldrar i Sverige att utredningar kunde hjälpa dem att förstå barnets behov på ett bättre sätt. Resultaten från studie II-IV visade att enbart den metakognitiva träningen, fokuserad på komplex exekutiv funktion, bidrog till förbättringar efter arbetsminnesträning. Resultatet indikerade också att arbetsminnesträning predicerar matematisk prestation i nationella prov i matematik, och att ett mer komplext arbetsminnesmått var en bättre prediktor än enklare arbetsminnesmått. Slutligen visade resultaten också att komplex exekutiv funktion i form av planeringsförmåga var en bättre prediktor än enkelt arbetsminnesmått vid utredning av risk för matematiksvårigheter. Resultaten från studierna diskuterades i relation till syftet med utredning: att bidra med kunskaper vid utformande av extra anpassningar, särskilt stöd och undervisning för barn i behov av stöd. Eftersom komplex exekutiv funktion –planerings- och metakognitiv förmåga - verkar vara en viktig kognitiv funktion i lärandet, bör man ta hänsyn till detta både i utrednings- och stödinsatser kring barn i behov av stöd generellt, och särskilt kring barn i riskzon för matematiksvårigheter. Det belystes också att i stödinsatser är lärarens roll som mediator av metakognition och komplex exekutiv funktion viktig. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 (inskickat), delarbete 4 (inskickat)</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 3 (submitted), paper 4 (submitted)</p>

Syftet med studien var att undersöka om regelbunden fysisk aktivitet respektive kognitiv aktivitet hade samband med kognitiva funktioner i åldersgruppen 65+. Mer specifikt har sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet i termer av total träningsmängd, träningsintensitet (mycket/måttligt ansträngande och promenader) samt total tid stillasittande och de kognitiva funktionerna; exekutiva funktioner, bearbetningshastighet och analytiskt tänkande studerats. 28 individer i åldrarna 65–85 (M = 75.52, SD = 5.15) deltog i studien, varav 14 var kvinnor och 14 var män. Deltagarna rekryterades på lokala gym samt öppna mötesplatser och besvarade ett frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå), deras fysiska aktivitetsvanor (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) samt kognitionsvanor (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Efter att ha besvarat frågorna genomförde deltagarna kognitiva test som mäter tre olika kognitiva funktioner; exekutiv funktion (via Trail Making Test B, TMT B), bearbetningshastighet (via Trail Making Test A, TMT A, samt Symbol Digit Modalities Test, SDMT) och analytiskt tänkande (via Cognitive Reflection Test, CRT). Modell 2 med prediktorerna total fysisk aktivitet och kognitiv aktivitet var signifikant och förklarade 36% av variansen i TMT A. Modell 3 med prediktorn mycket ansträngande fysisk aktivitet var signifikant och förklarade 11% av variansen i CRT rätt. Modell 7 med prediktorerna mycket ansträngande fysisk aktivitet, måttligt ansträngande fysisk aktivitet och promenader var signifikant och förklarade 25% av variansen i CRT rätt. Positivt signifikanta samband hittades för kognitiv aktivitet och bearbetningshastighet, samt för promenader och analytiskt tänkande. Negativt signifikant samband hittades mellan mycket ansträngande fysisk aktivitet och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat hittades för de exekutiva funktionerna. Resultaten från föreliggande studie tyder på att en högre grad av kognitiv aktivitet är relaterat till bättre bearbetningshastighet, mer promenader är relaterat till bättre förmåga till analytiskt tänkande, samt att en högre grad av mycket ansträngande fysisk aktivitet är relaterat till sämre förmåga till analytiskt tänkande. / The purpose of the study was to examine the association between regular physical and cognitive activity and cognitive functioning in an older population. More specifically the association between regular physical activity in terms of total amount of exercise, exercise intensity (vigorous / moderate strenuous and walks), plus total amount of time spent sitting during a day and the cognitive functions; executive function, processing speed and analytical thinking. Twenty-eight participants between 65-85 years of age (MD = 75.52, SD = 5.15) partook in the present study, of which 14 were women and 14 were men. The participants were recruited at local gyms and public meeting places and answered a questionnaire including background questions (gender, age, educational level), their physical activity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). After answering the questions, the participants performed cognitive tests to measure the three cognitive functions; executive function (through Trail Making Test B, TMT B), processing speed (through Trail Making Test A, TMT A, and Symbol Digit Modalities Test, SDMT) and analytical thinking (through Cognitive Reflection Test, CRT). Model 2 with the predictors' total physical activity and cognitive activity was significant and explained 36% of the variance in TMT A. Model 3 with the predictor vigorous strenuous physical activity was significant and explained 11% of the variance in CRT Correct. Model 7 with the predictors' vigorous strenuous physical activity, moderate strenuous physical activity and walks was significant and explained 25% of the variance in CRT Correct. Positive significant associations were found between cognitive activity and processing speed, as well as between walks and analytical thinking. Finally negative significant associations between vigorous strenuous activity and analytical thinking was found. No significant results were found for executive functions in the present study. The results from the current study suggests that higher degrees of cognitive activity is related to better processing speed, more walks are related to better analytical thinking, and that a higher degree of vigorous physical activity is related to poorer ability of analytical thinking.