Sjukfrånvaro innebär en kostnad för både arbetsgivare och arbetstagare. För en anonym fullgrossist är detta ett problem på en av deras lagerlokaler, där sjukfrånvaron är hög. Uppsatsen syftar till att identifiera intressanta mönster över tid som leder till sjukfrånvaro genom att analysera data från företagets lönesystem och tidssystem. Datamaterialet är longitudinellt och för att upptäcka mönster som leder till sjukfrånvaro används sekvensanalys. För att generera de sekventiella mönstren används algoritmen cSPADE då den möjliggör att tidsbegränsningar kan anges för sekvenserna. Relevansen hos de genererade sekvenserna utvärderas med tre intressemått: support, konfidens och lift. Tre separata analyser genomförs där olika antal variabler används, beroende på om de förändras över tid eller har ett konstant värde, och för dessa analyser aggregeras data veckovis. De vanligaste händelserna som leder till sjukfrånvaro hos expeditörer är olika anställningstider, kön och födelseår. Några dagars sjukfrånvaro under en vecka, det vill säga mellan 8 och 40 timmar, är mer förekommande bland expeditörerna jämfört med kortare respektive längre sjukfrånvaro. Det går att konstatera att mönster med tidigare sjukfrånvaro ofta leder till fortsatt sjukfrånvaro. Uppsatsen belyser även de problem som uppstår inom sekvensanalys, till exempel att konstanta variabler överskuggar de icke-konstanta variablerna i de genererade sekvenserna. Detta händer när variabler som förändras över tiden används i kombination med variabler som har konstanta värden, något som kan förekomma i longitudinella datamaterial. / Absence due to sickness results in a cost to both employers and employees. For an unnamed wholesaler this is a problem at one of their warehouses, where the rate of sick leave is high. The aim of this thesis is to identify interesting patterns over time that lead to sick leave by analyzing data from the company's payroll system and their attendance system. The data is longitudinal and to detect the patterns that lead to sick leave, sequence analysis is used. To generate the sequential patterns the algorithm cSPADE is used since it allows time constraints to be specified for the sequences. The relevance of the generated sequences is evaluated with three interest measures: support, confidence and lift. Three separate analyses are performed where different variables are used, depending on whether they change over time or have a constant value, and for these analyses the data is aggregated weekly. The most common events that lead to sick leave for the employees are different duration of employment, gender and birth year. A few days sick leave during a week, namely between 8 and 40 hours, is more common among the employees compared to shorter and longer sick leave. It can be noted that the pattern of previous sick leave usually leads to continued sick leave. The thesis also highlights the problems that arise in sequence analysis, for example that the constant variables overshadow the non-constant variables in the resulting sequences. This happens when variables that change over time are used in combination with variables that have a constant value, which may occur in longitudinal data.

Disasters and major accidents are a significant cause of distress worldwide. High levels of posttraumatic stress can become chronic after severe and prolonged psychological trauma, raising concerns about the extent of adverse long-term consequences after single events. The present thesis aimed to describe the course and burden of posttraumatic stress in survivors from a ferry disaster in the Baltic Sea, an airliner crash-landing in Gottröra, Sweden, and a bus accident involving Swedish 6th grade schoolchildren in Måbødalen, Norway. The participants were surveyed 1 month to 4 years after the events and again after 14 to 20 years. The follow-up surveys included 33 ferry disaster survivors, 70 airline survivors, and 7 surviving schoolchildren with a comparison group from the same school (n = 33). Short- and long-term changes in posttraumatic stress were estimated separately in generalised regression models refined by linear splines. In-depth interviews were conducted with 22 ferry survivors 15 years after the disaster, including structured clinical interviews and thematic analysis of survivors’ descriptions of consequences of the event and social support. Approximately half of all survivors experienced significant posttraumatic stress at the initial assessments. Significant long-term distress was noted in one fourth of the ferry survivors and one sixth of the airline survivors. The bus crash was not associated with significant long-term posttraumatic stress. A poorer long-term outcome was noted in women and in bereaved survivors. The thematic analysis revealed that long-term consequences not only included negative aspects but also positive ones, including personal growth and existential awareness. There was ample availability of social support, although the need for support extended over a period of several years. Barriers to support from significant others were described in detail by the survivors. The results extend previous research by providing a comprehensive account of long-term consequences of disasters and major accidents in light of early reactions. The interviews provide some new insights into features of social support that warrant further study. Important future challenges include evaluating whether timely attention to survivors at risk for chronic distress and significant others can facilitate recovery. / Allvarliga händelser som katastrofer eller stora olyckor kan leda till svår psykisk belastning på kort sikt. Svåra posttraumatiska stressreaktioner kan bli beständiga efter svår traumatisering som omsorgssvikt eller övergrepp. Det är därför angeläget att undersöka omfattningen av psykologiska konsekvenser efter enskilda händelser som katastrofer och stora olyckor. Denna avhandling syftade till att beskriva utvecklingen av posttraumatisk stress på lång sikt hos överlevande efter förlisningen av MS Estonia 1994, nödlandingen av ett passagerarflygplan i Gottröra 1991 och efter en olycka med en skolbuss medförande en skolklass från årskurs sex. De överlevande tillskickades enkäter 1 månad till 4 år efter händelsen, samt efter 14 till 20 år. Långtidsenkäterna besvarades av 33 överlevande från färjekatastrofen, 70 från flygolyckan samt 7 överlevande från bussolyckan och 33 personer från parallellklasserna. Intervjuer genomfördes med 22 överlevande 15 år efter färjekatastrofen. Ungefär hälften av alla överlevande upplevde betydande posttraumatiska stressreaktioner vid tidpunkten för den första enkäten. Frekventa stressreaktioner fanns kvar hos 27 % fjorton år efter färjekatastrofen, medan andelen var 16 % nitton år efter flygolyckan. Tjugo år efter bussolyckan upplevde de nu drygt trettioåriga svarande låga nivåer av posttraumatisk stress. Förlustdrabbade överlevande upplevde i genomsnitt en mindre återhämtning under det första året och hade också svårare reaktioner efter många år. Kvinnor upplevde i genomsnitt svårare reaktioner än män såväl på kort sikt som på lång sikt, medan återhämtningen inte skiljde sig åt mellan män och kvinnor. Konsekvenser på lång sikt innefattade enligt de överlevande negativa men också positiva aspekter som personlig mognad och existentiell medvetenhet. De flesta intervjuade hade upplevt gott om stöd från närstående, dock kunde ett visst behov av stöd kvarstå i flera år efter händelsen. Många berättade om hinder för att söka stöd, t.ex. att den närstående var känslomässigt belastad.  Avhandlingen utvidgar det som hittills varit känt om posttraumatisk stress hos överlevande efter katastrofer och stora olyckor. Intervjuerna pekar på viktiga aspekter av socialt stöd att utforska vidare. Resultaten visar att dessa händelser är förknippade med övergående stressreaktioner hos majoriteten av de överlevande. Vidare forskning behövs för att bättre förstå den naturliga återhämtningen och närmare vilka insatser till överlevande och anhöriga som kan underlätta återhämtning. / Long-term posttraumatic stress in survivors from disasters and major accidents

Forskningsämnet boendesegregation har på senare år kommit att få en allt större roll inom den svenska segregationsdiskussionen. Uppsatsen är en litteraturstudie som diskuterar hur forskare studerar och har studerat begreppet boendesegregation, hur den synliggörs, varför den uppstår och vilka konsekvenser den ha på individer.Genom att koppla ihop den rådande diskussionen kring boendesegregation, grannskapseffekter, stigmatiseringsprocesser samt blandad boendemiljö med empiriskt material från två fallstudieområden i Botkyrka Kommun, ämnar den här uppsatsen studera konsekvenser av boendesegregation.Resultatet av fallstudien och litteraturstudien har visat upp ett komplext forskningsläge där det, dels går att finna forskare som använder teorin om grannskapseffekter som utgångspunkt i sin forskning, medan det å andra sidan finns skeptiker som pekar på empiriska brister vad gäller beläggen för existensen av grannskapseffekter.I fallstudieområdena har det kunnat noteras relativt stora skillnader mellan den socioekonomiska karriären för unga vuxna i de båda områdena. Antydan till en exogen effekt av boende i områdena, har noterats, men i en studie av denna karaktären har inte ett orsakssamband mellan boendeområdet och invånarnas socioekonomiska karriär helt kunnat fastställas. / The research regarding residential segregation has in recent years come to play an increasingly large role in the debate concerning segregation in Sweden. This paper is a literature study which discusses how researchers both have studied and are studying the conceptofsegregat ion,howsegregat ionismadevisible,whyitoccursa ndwhat consequences it may bring.By connecting the current discussion of residential segregation, neighbourhood effects, stigmatisation and mixed residential environments with empirical data from two case study areas in Botkyrka Kommun in Sweden, is the intention of this paper to study the consequences of residential segregation on inhabitants.The result of the case study and the literature study has shown a complex research area, whereas you on one hand can find researchers who uses the neighbourhood effect as a basis in their research, while on the other hand there are some sceptics who points at empirical shortcomings for the evidence of the existence of neighbourhood effects.Furthermore it has been possible to detect relatively large differences between the to case study areas, when it comes to the socio-economic career of young adults. Traces of an exogenous effect have been spotted, but the study has had difficulties in proving a cause-and- effect connection between the residential area and its inhabitants socioeconomic career.

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 46-66: Bibliography.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.