This study explores the potential benefits, limitations and drawbacks of usingLoRa with unmanned aerial vehicles (UAVs) and autonomous mobile robots (AMRs)together for warehouse management. Three research concerns are looked at in order toprovide a full analysis of the topic. First, the benefits, limitations and drawbacks of utilizingLoRa with UAVs and AMRs are discussed along with suggestions for how to get over thechallenges within warehouse management. Second, potential security risks with the usage ofLoRa in conjunction with UAVs and AMRs for warehouse management are recognized, andmitigation strategies are recommended. The study's last portion considers how warehousemanagement company Proton Finishing AB may utilize LoRa in combination with UAVs andAMRs to promote environmental sustainability.

The vision of the Smart City and Internet of Things is gradually becoming areality. Many cities around the world have initiated a modernization processtowards more intelligent and ecient management systems and Stockholm isnot an exception. This work is chiey devoted to public lighting; owing toits ubiquitous nature, it may certainly play a major role driving this transformation.It addresses the main concerns of the Trac Oce, in charge of thisinstallation, in relation with the architecture, underlying protocols, opportunities,and available systems in the market, among others.The lack of a unied standard as well as legal, human and security issueshave initially hampered the maturing process of this new paradigm. The existenceof multiple alternatives leads to the overchoice phenomenon and oftendiscourages industries and governments to adopt IoT solutions. Therefore, anextensive survey has been conducted to analyze the suitability of dierent protocolswith the requirements of the installation. Solutions have been classiedin three main categories, and one instance of each, namely IEEE 802.15.4,NB-IoT and LoRa, have been evaluated to illustrate an example architectureand calculate capacity and cost metrics.The demands of such deployment have been identied by agreeing on a basicset of services. As a result, two scenarios (worst-case and optimistic) havebeen proposed to model system's trac. A mathematical methodology hasbeen used to establish a soft limit on the maximum amount of devices servedby a single gateway that should be considered by implementers. In case of NBIoT,the capacity depends entirely upon the network operator, consequentlythe comparative is based on a third model (minimum trac) focused on reducingthe operation cost. In this way, this thesis provides the Trac Ocewith an initial approach to the matter and an unbiased reference frameworkto decide the future development of street lighting in Stockholm. / La vision de la Ciudad Inteligente y el Internet de las Cosas esta cada vezmas cerca de convertirse en una realidad. Una gran cantidad de municipiospor todo el mundo han comenzado un proceso de modernizacion hacia sistemasde gestion mas ecientes y ecaces y Estocolmo no es una excepcion.Este trabajo esta principalmente dedicado al area de la iluminacion publica,puesto que su presencia ubicua la convierten en uno de los entes principalesque impulsan esta transformacion. Mas concretamente, responde a las dudasdel departamento de Traco de la ciudad sobre la posible infraestructura,protocolos de comunicacion, oportunidades y disponibilidad de sistemas en elmercado, entre otros asuntos.La falta de un estandar unicado junto con la aparicion de diferentes cuestioneslegales y problemas de seguridad ha dicultado la maduracion de estenuevo paradigma de comunicaciones. De la misma manera, la existencia demultiples alternativas en el mercado ha generado cierta reticencia del sectorgubernamental e industrial debido a la indecision provocada por el exceso deoferta. Por este motivo, se ha realizado un estudio cualitativo sobre la idoneidadde las diferentes soluciones para los requerimientos que imponen este tipode instalaciones. Se han identicado tres principales categoras y se ha analizadoel protocolo mas representativo de cada una de ellas para ejemplicarla arquitectura del sistema y obtener medidas orientativas sobre su coste ycapacidad.Una vez identicados los servicios basicos que deberan proporcionarse, se hanplanteado dos escenarios que modelan el traco en la red para una situaciondesfavorable y otra optimista. A traves de un desarrollo matematico se haobtenido la cantidad maxima de dispositivos que pueden conectarse a unmismo Gateway para cada tecnologa, con el n de proporcionar un datoorientativo para la entidad encargada del dise~no del sistema. En el caso detecnologas celulares, la infraestructura depende por completo del operador,por lo que se ha determinado mas provechoso estudiar el coste de operacioncon un tercer modelo orientado a la reduccion del mismo. De esta forma,este trabajo provee al departamento de Traco de un primer acercamiento alproblema y un marco de referencia para tomar con coherencia futuras decisionessobre la modernizacion del servicio de alumbrado publico en Estocolmo. / Visionen om den Smarta Staden och Internet of Things blir gradvis en realitet. Många städer runt om i världen har startat en moderniseringsprocess mot intelligenta och mer effektiva system och Stockholm är inget undantag. Den här avhandlingen är främst ägnad åt offentlig belysning eftersom den säkert kan spela en viktig roll för att driva på omvandlingen, på grund av sin allestädes närvarande natur. Den behandlar trafikkontorets, myndigheten som ansvarar för belysningen, största bekymmer i samband med bland annat arkitektur, underliggande protokoll, möjliga och tillgängliga system på marknaden. Bristen på en enhetlig standard och juridiska, mänskliga samt säkerhetsfrågor har inledningsvis hindrat mognadsprocessen för detta nya paradigm. Förekomsten av flera alternativ leder till övervalsfenomen och avskräcker ofta industrier och regeringar för att anta IoT-lösningar. Därför har en omfattande undersökning genomförts för att analysera lämpligheten för olika protokoll med krav för installationen. Lösningar har klassificerats i tre huvudkategorier, och ett exempel av var, nämligen IEEE 802.15.4, NB-IoT och LoRa, har utvärderats för att illustrera en exempelarkitektur och beräkna kapacitets- och konstandsmått. Kraven på sådan utplacering har identifierats genom att komma överens om en grundläggande uppsättning tjänster. Två scenarier (värsta fall och optimistisk) har föreslagits för att påvisa systemets trafik. En matematisk metod har använts för att fastställa en mjukgräns för de maximala mängder anordningar som betjänas av en enda gateway vilken bör övervägas av implementatörer. NB-IoT kapaciteten beror på nätoperatören, därför grundas jämförandet med en tredje modell (minsta trafik) fokuserad på att minska driftskostnaden. Det här examensarbetet tillför sålunda trafikkontoret ett första tillvägagångssätt och en saklig referensram för att bestämma den framtida utvecklingen av gatubelysningen i Stockholm.

Internet of Things (IoT) is a revolutionary paradigm approaching both industries and consumers everyday life. It refers to a network of addressable physical objects that contain embedded sensing, communication and actuating technologies, to sense and interact with the environment where being deployed. It can be considered as a modern expression of Mark Weiser's vision of ubiquitous computing where tiny networked computers become part of everyday objects, fusing together the virtual world and the physical word. Recent advances in hardware solutions have led to the emergence of powerful wireless IoT systems that are entirely energy-autonomous. These systems extract energy from their environment and operate intermittently, only as power is available. Battery-less sensors present an opportunity for the pervasive wide-spread of remote sensor deployments that require little maintenance and have low cost. As the number of IoT endpoint grows -- industry forecast trillions of connected smart devices in the next few years -- new challenges to program, manage and maintain such a huge number of connected devices are emerging. Web technologies can significantly ease this process by providing well-known patterns and tools - like cloud computing - for developers and users. However, the existing solutions are often too heavyweight or unfeasible for highly resource-constrained IoT devices. This dissertation presents a comprehensive analysis of two of the biggest problems that the IoT is currently facing: R1) How are we going to provide connectivity to all these devices? R2) How can we improve the quality of service provided by these tiny autonomous motes that rely only on limited energy scavenged from the environment? The first contribution is the study and deployment of a Low-Power Wide-Area-Network as a feasible solution to provide connectivity to all the expected IoT devices to be deployed in the following years. The proposed technology offers a novel communication paradigm to address discrete IoT applications, like long-range (i.e., kilometers) at low-power (i.e., tens of mW). Moreover, results highlight the effectiveness of the technology also in the industrial environment thanks to the high immunity to external noises. In the second contribution, we focus on smart metering presenting the design of three smart energy meters targeted to different scenarios. The first design presents an innovative, cost-effective smart meter with embedded non-intrusive load monitoring capabilities intended for the domestic sector. This system shows an innovative approach to provide useful feedback to reduce and optimize household energy consumption. We then present a battery-free non-intrusive power meter targeted for low-cost energy monitoring applications that lower both installation cost due to the non-intrusive approach and maintenance costs associated to battery replacement. Finally, we present an energy autonomous smart sensor with load recognition capability that dynamically adapts and reconfigures its processing pipeline to the sensed energy consumption. This enables the sensor to be energy neutral, while still providing power consumption information every 5 minutes. In the third contribution, we focus on the study of low-power visual edge processing and edge machine learning for the IoT. Two different implementations are presented. The first one discusses an energy-neutral IoT device for precision agriculture, while the second one presents a battery-less long-range visual IoT system, both leveraging on deep learning algorithms to avoid unnecessary wireless data communication. We show that there is a clear benefit from implementing a first layer of data processing directly in-situ where the data is acquired, providing a higher quality of service to the implemented application.

Machine learning-based image generation models such as Stable Diffusion are now capable of generating synthetic images that are difficult to distinguish from real images, which gives rise to a number of legal and ethical concerns. As a potential measure of mitigation, it is possible to train neural networks to detect the digital artifacts present in the images synthesized by many generative models. However, as the artifacts in question are often rather model-specific, these so-called detectors usually suffer from poor performance when presented with images from models it has not been trained on. In this thesis we study DreamBooth and LoRA, two recently emerged finetuning methods, and their impact on the performance of fake image detectors. DreamBooth and LoRA can be used to fine-tune a Stable Diffusion foundation model, which has the effect of creating an altered version of the base model. The ease with which this can be done has led to a proliferation of communitygenerated synthetic images. However, the effect of model fine-tuning on the detectability of images has not yet been studied in a scientific context. We therefore formulate the following research question: Does fine-tuning a Stable Diffusion base model using DreamBooth or LoRA affect the performance metrics of detectors trained on only base model images? We employ an experimental approach, using the pretrained VGG16 architecture for binary classification as detector. We train the detector on real images from the ImageNet dataset together with images synthesized by three different Stable Diffusion foundation models, resulting in three trained detectors. We then test their performance on images generated by fine-tuned versions of these models. We find that the accuracy of detectors when tested on images generated using fine-tuned models is lower than when tested on images generated by the base models on which they were trained. Within the former category, DreamBooth-generated images have a greater negative impact on detector accuracy than LoRA-generated images. Our study suggests there is a need to consider in particular DreamBooth fine-tuned models as distinct entities in the context of fake image detector training.

Ligna Energy has developed a printable battery, called S-Power. It is based on research in organic electronics. In order to demonstrate the functionality of the new batteries, an IoT device was developed. The demonstrator consisted of a Sensor for temperature and relative humidity (RH), LoRWAN communication and a circuit for energy harvesting. Photovoltaic cells from Epishine were used in order to be able to harvest energy in low light conditions. At an illuminance of 200 lux, the demonstrator was able to sample the temperature and RH and send it by radio communication every two minutes. If no light at all is available, the demonstrator can sample data and send it every 30 minutes for over 12 hours. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Many cities in Sweden need effective climate adaption in order to face higher temperatures and long-lasting heat waves due to a warmer climate. BRIGHT is an ongoing project that develops tools for such climate adaption. Large, well developed sensor networks that preform simple measurements in cities is one of the methods BRIGHT intend to use in order to identify and map out areas of risk.Experiments and measurements will be carried out between 2022 and 2025. The sensor node produced in this bachelor thesis is intended to be used in that kind of sensor network. The node measures temperature, relative humidity, air pressureand light. Communication between server and node will be by Long Range Wide Area Network (LoRaWAN) and measurement data will be accessible through The Things Stack. This thesis work is part of the BRIGHT project. BRIGHT is funded by the Swedish Research Council for Sustainable Development Formas, under the call ”Climate adaption for the built environment 2021”. / Många städer i Sverige är i behov av effektiv klimatanpassning för att möta högre temperaturer och långvariga värmeböljor till följd av ett varmare klimat. BRIGHT är ett pågående projekt som utvecklar verktyg för sådan klimatanpassning. Stora, välutvecklade sensornätverk som utför enklare mätningar i städer är en av demetoder BRIGHT tänkt använda för att identifiera och kartlägga riskområden.Experiment och mätningar kommer utföras mellan 2022 och 2025. Sensornoden framtagen i detta examensarbete är tänkt att användas i ett sådant sensornätverk. Noden mäter temperatur, luftfuktighet, lufttryck och ljus. Kommunikation mellan server och nod ska ske via Long Range Wide Area Network(LoRaWAN) och mätdata ska vara åtkomligt från The Things Stack. Denna avhandling har genomförts inom projektet BRIGHT. Projektet finansieras av svenska forskningsrådet för hållbar utveckling Formas, inom utlysningen ”Klimatanpassning av byggd miljö 2021”.

Greenhouse gas emissions are the biggest challenge that humans are facing because of how they can affect the global warming and the negative impact on earth. To be able to control Greenhouse gas emissions or even to minimize them we first need to be able to monitor them and then find solutions to minimize them. The aim of this thesis project is to construct a wireless sensor network that can use Long Range Wide Area Network (LoRaWAN) since LoRa is defined as long range and low power consumption. The gateway was built with Rasspberry pi 3b+ and iC880A-SPI - LoRaWAN Concentrator and the sensor node was built on Arduino MKR-1310 and the sensors are used to measure the methane, temperature, pressure, humidity, GPS coordinates. All the data are gathered and can be accessed via The Things Network (TTN). / Utsläpp av växthusgaser är den största utmaningen som människor står inför på grund av hur de kan påverka den globala uppvärmningen och dess negativa påverkan på jorden. För att kunna kontrollera utsläppen av växthusgaser eller till och med minimera dem måste vi först kunna övervaka dem för att sedan hitta lösningar för att minimera dem. Syftet med detta examensarbete är att konstruera ett trådlöst sensornätverk som kan använda Long Range Wide Area Network (LoRaWAN) eftersom LoRa definieras som lång räckvidd och låg strömförbrukning. Gatewayen byggdes med Raspberry pi 3b+ och iC880A-SPI - LoRaWAN Concentrator och sensornoden byggdes på Arduino MKR-1310 och sensorerna används för att mäta metangas, temperatur, tryck, luftfuktighet och GPS-koordinater. All data samlas in och kan nås via The Things Network (TTN).

Internet of Things(IoT) tillämpningar har ökat under de senaste åren och därför behövs nya kommunikationstekniker som uppfyller kriterierna låg strömförbrukning, lång räckvidd samt låg kostnad, som behövs för att distribuera tekniken i samhället. LoRa (Long Range) är en framstående trådlös kommunikationsteknik som utvecklades av LoRa Alliance för att uppfylla dessa kriterier.  Syftet med arbetet är att utveckla en mätmetod för prestandaanalys av radiosystemet LoRa. Mätmetoden används sedan för att analysera hur olika parametrar som datahastighet, avstånd och olika miljöer påverkar LoRa-nätverksprestandaparametrar dvs. signalstyrka, paketförluster, fördröjningar (latency) och fördröjningsvariationer (jitter).  För att uppnå syftet utvecklades först en mätningsmetod. Därefter genomfördes experiment i två olika miljöer (stadsmiljö och havsmiljö) för prestandaanalys av LoRa. I varje experiment positionerades en IoT-nod på olika avstånd och datapaket skickades med olika datahastigheter från IoT-noden till en gateway. Datahastigheten ändrades genom att ändra på spridningsfaktor (SF) och bandbredd. Passiv mätningsmetod användes för att samla in mätningsdata. Metoden som användes för att analysera resultaten var statistisk dataanalysmetod då de data som samlades in var kvantitativa.  Resultatet visar att signalstyrkan påverkas av miljö, avstånd och bandbredd. Signalstyrkan är starkare i fri sikt jämfört med stadsmiljö. Signalstyrkan är starkare även vid kortare avstånd och större bandbredd. Däremot har datahastigheten (SF) minimal påverkan på signalstyrkan. Att signalstyrkan påverkas av bandbredden är intressant resultat som inte kunde förutses innan. Paketförlusten påverkas av miljö, datahastighet (SF och bandbredd) och avstånd. Fler datapaket förloras vid längre avstånd och i stadsmiljön. Lägre datahastighet leder till att färre datapaket förloras och på så sätt längre kommunikationsräckvidd uppnås. Enligt tidigare arbetens simuleringar förutsågs att högre datahastighet leder till längre kommunikationsräckvidd men i den här studien genomfördes experiment på riktig hårdvara för att undersöka resultaten. Miljö, avstånd och datahastighet påverkar fördröjningen. Fördröjningen är några millisekunder längre i stadsmiljö än havsmiljö vid samma avstånd. Fördröjningen är även några millisekunder längre vid längre avstånd i samma miljö. Däremot har datahastighet största påverkan på fördröjningen. Fördröjningen ändras med några hundra millisekunder när datahastigheten ändras genom SF och/eller bandbredd.  Fördröjningsvariationen påverkas inte av miljö och avstånd. Datahastighet (bandbredd och SF) påverkar fördröjningsvariationen men denna påverkan är låg och man kan bortse från den. / The Internet of Things (IoT) use cases have increased significantly in recent years. Therefore, new wireless communication technologies are needed that meet the criteria such as low power consumption, long range and low cost. LoRa, which stands for "Long Range", is a wireless communication technology developed by the LoRa Alliance to meet these criteria.  The purpose of this paper is to a develop measurement method for performance analysis of the LoRa radio system. The measurement method used to analyze how different parameters such as data rate, distance and different environments affect LoRa network performance parameters i.e. signal strength, packet loss, latency and jitter. To achieve the purpose, a measurement method and prototype were first developed. Then experiments were carried out in two different environments (urban and open space). In each experiment, an IoT node was positioned at different distances and data packets were sent from the IoT node to a gateway with different data rates. The data rate was changed by changing the spreading factor (SF) and bandwidth. Passive measurement method was used to collect measurement data. The method used to analyze the results was the statistical data analysis method since the data collected was quantitative. The result shows that the signal strength is affected by the environment, distance and bandwidth. The signal strength is stronger in free view compared to urban environment. The signal strength is stronger even at shorter distances and greater bandwidth. However, the data rate (SF) has minimal impact on signal strength. The fact that the signal strength is affected by the bandwidth is interesting results that could not be predicted before. The packet loss is affected by the environment, data rate and distance. More data packets go lost at longer distances and in the urban environment. Lower data rate cause to fewer data packets go lost and a longer communication range being achieved. According to earlier work's simulations, it was possible to predict that higher data rates lead to longer communication range, but in this study experiments were carried out on real hardware to investigate the results. Environment, distance and data rate affect the delay. The delay is a few milliseconds longer in urban environment than the free space environment at the same distance. The delay is also a few milliseconds longer at longer distances in the same environment. However, data rate has the greatest impact on the delay. The delay changes by a few hundred milliseconds when the data rate is changed by SF and/or bandwidth. The jitter is not affected by the environment and distance. Data rate (bandwidth and SF) affects the delay variation but this influence is low and can be ignored.

This thesis is dedicated to measuring the communication performance of LoRa technology in an indoor environment and providing insight into its potential application as an effective Internet of Things (IoT) communication solution in Low Power Wide Area Networks (LPWAN). Through careful experimentation and analysis, we assessed various transmission parameters such as spreading factor (SF), bandwidth (BW), Payload Length (PL), and LoRaWAN classes. Performance metrics including Receive Signal Strength Indicator (RSSI), Signal-to-Noise Ratio (SNR), Round-trip time (RTT), and Goodput are measured to evaluate LoRa’s performance under different settings. The research question addressed is whether LoRa can be effectively used for indoor wireless communication. Our findings demonstrate that LoRa technology exhibits good transmission range, reliability, and cost-effectiveness in indoor environments, making it suitable for some indoor IoT applications. We also examined the impact of different LoRaWAN device classes and highlighted the importance of balancing the SF and BW to optimize communication performance. In conclusion, this thesis offers a comprehensive understanding of the communication performance of LoRa technology in indoor environments, providing valuable guidance for its practical application in indoor IoT communication. The research findings presented herein serve as a significant reference for future research endeavors in this field, enabling further advancements in the domain of LoRa-based wireless communication technologies for indoor IoT applications. / Denna avhandling ägnas åt att mäta kommunikationsprestanda för LoRa-teknik i en inomhusmiljö och ger insikt i dess potentiella tillämpning som en effektiv kommunikationslösning för Internet of Things (IoT) i Low Power Wide Area Networks (LPWAN). Genom noggranna experiment och analys utvärderade vi olika överföringsparametrar som spridningsfaktor (SF), bandbredd (BW), nyttolastlängd och LoRaWAN-enhetens klasser. Prestandametriker inklusive Receive Signal Strength Indicator (RSSI), Signal-to-Noise Ratio (SNR), Round-trip time (RTT) och Goodput mäts för att utvärdera LoRa’s prestanda under olika inställningar. Forskningsfrågan som behandlas är om LoRa effektivt kan användas för inomhus trådlös kommunikation. Våra resultat visar att LoRa-teknik uppvisar bra överföringsområde, tillförlitlighet och kostnadseffektivitet i inomhusmiljöer, vilket gör det lämpligt för vissa inomhus-IoT-applikationer. Vi undersökte också inverkan av olika LoRaWAN-enhet klasser och framhävde vikten av att balansera SF och BW för att optimera kommunikationsprestanda. Sammanfattningsvis erbjuder denna avhandling en omfattande förståelse för kommunikationsprestanda för LoRa-teknik i inomhusmiljöer, vilket ger värdefull vägledning för dess praktiska tillämpning inom inomhus IoT-kommunikation. De forskningsresultat som presenteras här fungerar som en betydande referens för framtida forskningsinsatser inom detta område, vilket möjliggör ytterligare framsteg inom området för LoRa-baserade trådlösa kommunikationstekniker för inomhus IoT-applikationer.

In the future, international Lunar missions will include both surface and lava tunnel EVA explorations, together with the collection of soil composition and ground data. Some issues with the realization of these activities are the communication constraints between the astronauts and the ground base on the Moon’s surface (especially in the first phases of Lunar exploration, when the satellite communication network will be under-supplied), and the limited area that a classical ground analyzing scientific instrument can cover. A solution to those issues has already been explored by previous interns at Spaceship EAC, resulting in a set of hardware prototypes communicating via LoRa protocol in an Internet of Things network configuration. The main idea behind these devices is to act both as signal transmitters and receivers, bridging the astronaut’s EVA suit to the ground base, and as a broad sensor network, capable of collecting a large amount of ground data from a vast area (crucial, for example, because of the proven heterogeneity of lunar soil chemical composition between different zones).This thesis explores the feasibility of miniaturizing these prototypes and creating a new set of smaller units with enhanced functionalities and performance. The designed device is called CRUMB (Compact Radio Unit for Moon data Broadcasting), and each unit is capable of communicating to other CRUMBs via LoRa frequencies (868 MHz – standard for European applications) while answering to an IoT mesh protocol. Via an accelerometer sensor, the CRUMB units are also able to send gravimetry data to the rest of the mesh, and to send an emergency communication whenever a moonquake is detected. Moreover, CRUMB’s volume is 92% smaller than its predecessor’s, and it nominally operates with a low power consumption (less than 1 W). / I framtiden kommer internationella månuppdrag att omfatta EVA-utforskning av både ytan och lavatunnlar, tillsammans med insamling av jordsammansättning och markdata. Några problem med att genomföra dessa aktiviteter är kommunikationsbegränsningarna mellan astronauterna och markbasen på månens yta (särskilt under de första faserna av månutforskningen, när satellitkommunikationsnätverket kommer att vara underförsörjt) och det begränsade område som ett klassiskt markanalyserande vetenskapligt instrument kan täcka. En lösning på dessa problem har redan utforskats av tidigare praktikanter vid Spaceship EAC, vilket har resulterat i en uppsättning hårdvaruprototyper som kommunicerar via LoRa-protokollet i en Internet of Things-nätverkskonfiguration. Huvudidén bakom dessa enheter är att fungera både som sändare och mottagare av signaler, som en brygga mellan astronautens EVA-dräkt och markbasen, och som ett brett sensornätverk som kan samla in en stor mängd markdata från ett stort område (avgörande, till exempel på grund av den bevisade heterogeniteten i månjordens kemiska sammansättning mellan olika zoner).I denna avhandling undersöks möjligheten att miniatyrisera dessa prototyper och skapa en ny uppsättning mindre enheter med förbättrade funktioner och prestanda. Den designade enheten kallas CRUMB (Kompakt Radioenhet för Utsändning av Måndata), och varje enhet kan kommunicera med andra CRUMB-enheter via LoRa-frekvenser (868 MHz - standard för europeiska tillämpningar) och samtidigt svara på ett IoT mesh-protokoll. Via en accelerometersensor kan CRUMB-enheterna också skicka gravimetridata till resten av nätet och skicka ett nödmeddelande när en månbävning upptäcks. CRUMB:s volym är dessutom 92% mindre än föregångarens och den nominella energiförbrukningen är låg (mindre än 1 W).