I studien analyseras Det stora skogsäventyret (2018), Götes gammelskog (2018) och Första naturhjälpen tältar (2018). Böckerna är av skönlitterär karaktär varav den sista även kategoriseras som faktabok, och samtliga behandlar natur- och miljöfrågor. Syftet med studien är att undersöka hur de tre barnböckerna skildrar relationen mellan deras mänskliga karaktärer och naturen, och följaktligen vilka didaktiska möjligheter och implikationer sättet de framställs på kan tänkas medföra om boken används som ett läromedel. Då böckerna har gemensamt att de innehåller illustrationer är metoden en form av kvalitativ text- och bildanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning inom barnlitteratur och inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet ekokritik. Analysen visar hur mänskliga, eller förmänskligade karaktärers natursyn kan tolkas i relation till varandra utifrån deras handlande i berättelserna. Böckernas protagonister visar sig ha en mer problematiserande relation till naturen i jämförelse med andra karaktärer. Vidare visar analysen att det finns schablonartade mönster i hur olika karaktärer framställs och agerar. Böckernas holistiska sammanhang, deras miljömässiga teman och förmedlade etiska och estetiska värden kan sägas ligga till god grund för undervisning inom hållbar utveckling i skolan, samtidigt som deras existens kan ses som ett svar på en samhällelig oro för klimatet och framtiden.

Denna studie undersöker hur människors relaterar till naturen efter en genomförd utomhusutbildning vid namn Hållbar natur. Utbildningen består av 11 olika stopp/platser där olika miljöfrågor kring hållbar utveckling exemplifieras. Metoden för studien är fokusgrupper och de empiriska materialen består av tre fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. Fokusgruppernas deltagare fick tillsammans gå en tre timmar lång utomhusutbildning där Rockströms planetära gränser låg i fokus. Analysen av materialet visar på att deltagarna har fått en ökad medvetenhet kring samband och samspel som finns mellan människan och naturen, men de verkar sakna en djupare förståelse. Analysen visar också på hur stor roll platser har som referenspunkt i diskussioner om miljöfrågor, dock inte de platser som besöktes under utbildningen. Det är troligt att den stora aktiviteten som uppkom i samband med gruppdiskussionerna kan kopplas till den konkreta upplevelsen som deltagarna precis hade fått. Det framkom i analysen att deltagarna gärna ville prata om ämnen som de kan referera till med egna erfarenheter. Analysen visar därmed att det är viktigt att använda sig av exempel som är lätta att förknippa med sitt eget liv vid utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik. Deltagarnas förhållningsätt till naturen, det vill säga ett antropocentriskt eller ekocentriskt förhållningssätt spelade roll för hur de tog till sig utbildningen vilket gör att det är av betydelse för utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik att ta hänsyn till människans natursyn. Ingen av deltagarna hade ett biocentriskt synsätt. Gemensamt för alla fokusgrupperna / This study investigates how people relate to nature after an accomplished outdoor education called Sustainable Nature. The education consists of 11 different stops / places where different environmental issues regarding sustainable development are exemplified. The method of the study is focus groups and there were three groups, together 14 participants. The focus groups members participated in a three-hour loong outdoor education, focusing on the nine planetary boundaries as theorized by Rockstöm. The analysis of the material shows that the participants have gained increased awareness of the relationship and interaction between man and nature, but they seem to lack a deeper understanding. The analysis also shows the importance of geographical points in discussions of environmental issues, but not the places visited during the education. It is likely that the big activity that arose in connection with the group discussions can be linked to the actual experience that the participants had just received. It was found in the analysis that participants would like to talk about topics that they can refer to with their own experiences. The analysis thus shows that it is important to use examples that are easy to associate with their own lives in the design of an environmental education. Participants' approach to nature, that is, an anthropocentric or ecocentric approach, played a part in the way they took the education, Hence, participants´ view of nature are key aspects to take into account in the design of informal environmental outdoor education. None of the participants had a biocentric approach. Common to all the focus groups was that after education a clear commitment was made to educate more, it’s a clear expression of a new interest.