I Vänern, Sverige, fångades årligen ca 75 ton lax och öring av yrkesfisket, sportfisket och fritidsfisket under 1990-talet och början av 2000-talet. Fångsterna av lax och öring verkar ha sjunkit under de senaste åren men det råder stor osäkerhet över fångstuppskattningar. För en ökad förståelse över smolts mortalitet släpps varje år ett visst antal Carlin-märkta laxar och öringar ut i Vänern och Klarälven. Syftet med studien var att sammanställa och analysera databasen för Carlin-märkt lax och öring i Vänern under åren 1965 till 2005. Målet var att åskådliggöra långsiktiga tendenser över återfångster av Carlin-märkt lax och öring i både Vänern och Klarälven samt bedöma om återfångster varierar beroende på utsättningsplats (Vänern eller Klarälven). Microsoft Excel användes för att sammanställa och analysera återfångad och inrapporterad lax och öring från 1965 till 2005. För att bedöma trender för återfångster av de fyra stammarna, Gullspångs- och Klarälvs-, lax och öring, användes linjär regression. Totalt 299 165 Carlin-märkta fiskar fördelade över 388 utsättningsgrupper har släppts ut i Vänern med tillflöden under 40 års tid. Sammanlagt återfångades 14 504 fiskar, vilket motsvarar knappt 5 % av antalet Carlin-märkta och utsläppta fiskar. Återfångsterna har varierat genom åren (<1 % - >20 %), högst var återfångsterna under 1970-och 1980-talet, sedan 1990-talet har de minskat betydligt. Dessa tendenser är liknande för alla fyra stammar. De flesta återfångsterna sker i Vänern. Fisk utsläppt i Vänern återfångas som regel i något högre grad i Vänern än fisk utsläppt i Klarälven. Slutligen framkom att ingen lax eller öring utsläppt i Vänern återfångades i Klarälven. / In Lake Vänern, Sweden, commercial, sport, and subsistence fisheries in the 1990s and the beginning of 2000 caught about 75 tons of salmon and trout. Catches of salmon and trout appeared to have declined in recent years, although there is much uncertainty in catch estimates. In order to better understand smolt-adult mortality, a number of Carlin-tagged salmon and trout are released in Vänern and Klarälven each year. The aim of the study was to assemble and analyze the Carlin-tag database for salmon and trout in Vänern during the years 1965 to 2005. My objectives were to identify long-term trends in tag returns rates in both Vänern and Klarälven, and to assess whether return rates varied by release location (Vänern or Klarälven). Microsoft Excel was used to compile and analyze reported recoveries of Carlin-tagged salmon and trout from 1965 to 2005. Linear regression was used to assess trends in return rates of four stocks, Gullspångsälven and Klarälven salmon and trout. Total 299 165 tagged fish in 388 release groups have been released in Vänern over the 40-year period. Total recaptures were 14 504, which equates to just under 5 % of the number of Carlin-tagged and released fish. Recapture rates have varied throughout the years (<1 % - >20 %), the highest return rates were in the 1970s – 1980s, but they have decreased significantly since the 1990s. These trends are similar for all four stocks. Most of the recaptures occur in the lake, return rates of fish released in the lake are most often caught in the lake than are fish released in Klarälven. Finally, revealed that no salmon or trout that were released in the lake were recaptured in the Klarälven.

Die vorliegende Dissertation besteht aus drei empirischen Papieren, die verschiedene Anreize von Manager bezüglich einer Beeinflussung der Rechnungslegung untersuchen. Das erste Papier untersucht die Wechselwirkung von Produktmarktregulierung und Rechnungslegung. Die Ergebnisse zeigen, dass Manager frühzeitig neue Rechnungslegungsregeln anwenden, um regulierte Preise in der Versorgungswirtschaft zu beeinflussen. Der zweite Teil der Dissertation befasst sich mit der Frage, inwieweit sich persönliche Eigenschaften von Managern (Selbstüberschätzung) in der Rechnungslegung widerspiegeln. Ihre Fähigkeiten überschätzende Manager haben zu hohe Erwartungen bezüglich der zukünftigen Zahlungsüberschüsse ihres Unternehmens. Das Papier zeigt, dass diese Manager bei Amtsantritt mit einer geringeren Wahrscheinlichkeit das Periodenergebnis negativ beeinflussen (Earnings bath). Das letzte Papier der Dissertation untersucht die Berichterstattung von Unternehmen, die an europäischen, börsenregulierten Aktienmärkten notiert sind. Insbesondere liegt der Fokus auf der freiwilligen Anwendung der International Financial Reporting Standards (IFRS) und der freiwilligen Veröffentlichung von Quartalsinformationen. Die Ergebnisse zeigen, dass der Verkauf von Aktien an institutionelle Investoren zum Zeitpunkt des Börsengangs positiv mit der freiwilligen Anwendung der IFRS korreliert, jedoch nicht mit der freiwilligen Veröffentlichung von Quartalsinformationen. / This cumulative doctoral thesis consists of three papers. Each part investigates empirically different aspects of the incentive structure of managers to influence the accounting outcome. The first paper examines the interplay of product market regulation and financial reporting. It shows that managers early adopt a new accounting regime if accounting numbers are used by regulators to set prices in utility industries. The second paper argues that reporting decisions of managers are influenced by personal characteristics (overconfidence). Overconfident managers overestimate their abilities and consequently have upwardly biased expectations concerning future firm cash flows. More specifically, the paper shows that overconfident CEOs are less likely to engage in an earnings bath at CEO turnover. The last paper investigates reporting choices of firms in European exchange-regulated markets. In particular, it sheds light on the voluntary adoption of International Financial Reporting Standards (IFRS) and on the decision to voluntarily provide quarterly financial information. The findings indicate that the likelihood of voluntary IFRS adoption increases with the proportion of stocks sold to institutional investors upon IPO while the likelihood to provide quarterly information does not.