I uppsatsen undersöks Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (1947) med en lättläst version med samma titel som är utgiven 2011. Syftet med analysen är att jämföra originalversionen av Mästerdetektiven Blomkvist med en lättläst version med samma titel för att få syn på skillnader gällande karaktärs- och miljöbeskrivningar. I min analys utgår jag från det Maria Nikolajeva (2017) skriver om karaktärsbeskrivningar samt Vivi Edströms (1982) tankar kring vikten av miljöbeskrivningar i barnlitteratur. Analysen visar att i den lättlästa versionen är mycket av både karaktärs- och miljöbeskrivningarna förkortade och i vissa fall även borttagna helt. Trots detta är många av bokens händelser och stora delar av händelseförloppet är densamma.

Uppsatsen analyserar texten i oavkortade utgåvor av Mästerdetektiven Blomkvist (2003) och Den hemliga trädgården (2010) och jämföra dessa med lättlästa versioner. Syftet med analysen är undersöka skillnaderna i de olika versionerna utifrån språkförändringar, “murbruk” och ton. Uppsatsen är en komparativ litteraturstudie. Analysen visar att det finns stora skillnader i de olika versionerna av böckerna. Originalversionerna har ett äldre språkbruk än den lättlästa versionen av samma bok. Analysen har även visat en hårdare jargong mellan karaktärerna vilket förmedlar en hårdare ton i originalversionen. Beroende på vilket mål man har med undervisningen kan olika versioner vara mer aktuella än andra.

Uppsatsen analyserar två barndeckare. Den första boken som analyseras, Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (2002; originalutgåva 1946) var en av de första svenska böckerna inom genren barndeckare. Den andra boken som analyseras är Martin Widmarks Diamantmysteriet (2002) som är den första delen i en idag mycket populär barndeckarserie. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader samt intertextuella relationer som finns mellan verken. Analysen görs först utifrån en narrativ studie av de båda verken. Därefter görs en komparativ analys mellan verken. Analysen lyfter några likheter, olikheter och intertextuella relationer som finns mellan verken, samt hur man som lärare kan använda de litterära verken i sin undervisning.

This thesis examines the translation of culture-specific phenomena in children’s literature with a theoretical framework based on “translation studies”. In the translation of children’s literature, translators generally choose translations that brings the content closer to the target culture, creating an “acceptable” translation. At the same time, these choices distance the translation from the culture of the original text. The opposite, translations which remain faithful to the original, are called “adequate” with the terminology of translation studies.This thesis presents the result of the parallel reading of the original Madicken på Junibacken, a children’s book written by famous Swedish author Astrid Lindgren, and the Italian version, Martina di Poggio di Giugno, translated by Fiorella Onesti and Isabella Fanti (Salani, Gl’Istrici, 2003). During the reading of the two books, the phenomena specific to the Swedish language culture (realia, in translation studies’ terminology) were collected, listed, grouped according to type of realia (names of persons and places, food, idiomatic expressions, songs and games) and the translation strategy used. The grouping according to translation strategy took as its starting point the ten strategies described by Osimo (2008). The analysis confirmed the initial hypothesis that Martina di Poggio di Giugno would be, like many other translations of children’s books, an “acceptable” translation. A complimentary analysis of corresponding realia in two other translations of Astrid Lindgren books, the Italian versions of Pippi Longstocking and Bill Bergson, Master Detective, showed that one realia can be translated in different ways, leading to different results. The translations in the second phase of the analysis were deemed as slightly less “acceptable” and therefore closer to equivalence with the original texts.