The lake Spexhultasjön is a moderate humic mesotrophic lake that is not acidified. The fish fauna was investigated by using a standard method for sampling freshwater fish with multi mesh gill nets. The fish fauna was diverse with perch, pike, tench, common whitefish, and roach. Perch and roach dominated. There were few pikes. The tench were few but big. The common whitefish was caught in deep water. The lake has condition class 2 according to the national environment protection board. The perch has a reproduction disorder. The roach has probably forced the perch into the benthoseating stage to early. A proposal intended to the county administrative board is to increase the production of a predator like pike or pike-pirch. The county administrative board ought to investigate why the share of pike is low and the roaches reproduction disorder.

<p>The lake Spexhultasjön is a moderate humic mesotrophic lake that is not acidified. The fish fauna was investigated by using a standard method for sampling freshwater fish with multi mesh gill nets. The fish fauna was diverse with perch, pike, tench, common whitefish, and roach. Perch and roach dominated. There were few pikes. The tench were few but big. The common whitefish was caught in deep water. The lake has condition class 2 according to the national environment protection board. The perch has a reproduction disorder. The roach has probably forced the perch into the benthoseating stage to early. A proposal intended to the county administrative board is to increase the production of a predator like pike or pike-pirch. The county administrative board ought to investigate why the share of pike is low and the roaches reproduction disorder.</p>

Vattenkraftens effekter på vandrande fiskarter har varit kända länge och väldigt få har de anpassningar som behövs för att vara funktionella för både upp-och nedströmsvandring för migrerande arter. Numera vet man det även finns ett behov för svagsimmande arter att använda fiskpassager och för att underlätta för dessa så har man testat olika alternativ som ska fungera för flera olika arter, bl.a. att placera substrat i form av sten eller grus i kulvertar. Vilket har visat sig vara effektivt för just svagsimmande arter genom att det sänker energikostnaden att passera och ökar attraktionen till en mer naturlig struktur. För att öka kunskapen om substrat har en effekt även vid nedströmspassage, så utfördes en experimentell studie om hur substrat påverkar nedströmspassage för mört vid avledning vid ingången till en passageöppning i en artificiell strömränna. Mörten märktes med PIT-tags och kameror placerades ut i olika vinklar för att analysera mörtens beteende. Resultatet visade att mörtar utan substrat hade en snabbare passagetid än mörtar med substrat, men även att mörtar utan substrat tog sig till flyktöppningen snabbare än mörtar med substrat. Orsaken till den långsammare passagetiden kan bero på att substratet framkallade turbulens som därmed fördröjde mörten till att undersöka flyktrännan, då inget annat beteende skiljde mellan de olika behandlingarna. Ytterligare analyser hade behövts av mörtens beteende innan flyktöppningen för att se var de blev fördröjde och då kanske få reda på orsaken. Att fortsätta undersöka fiskars beteende är viktigt för att kunna få fram fungerande alternativ på förbättringar för migrerande fiskar, det måste vara funktionellt för fler arter för att kunna gynna både miljön, naturen och vattenkraften. / The effects of hydropower on migratory fish species have been known for a long time, but very few are adapted for both upstream and downstream migration. Nowadays it is known that there is also a need for weak-swimming species to be able to use fish passages and to facilitate these, various alternatives have been tested that are functional for several different species, for instance placing substrate in the form of stone or gravel in culverts. Which has proven to be effective for weak-swimming species, because it lowers the energy cost of passing and increases the attraction to a more natural structure. In order to increase knowledge about substrate and if it also has an effect on downstream passage, an experimental study was carried out on how substrate affects downstream passage for roach through a bypass. The roach were marked with PIT-tags and cameras were placed at different angles to analyze the3roach´s behavior. The results showed that roach without substrate had a quicker passage time than roach with substrate and that roach without substrate reached the bypass faster than roach with substrate. The reason for the slower passage time may be due to the substrate causing turbulence and therefore delayed the roach to examine the bypass, as no other behavior differed between the different treatments. Further analyzes had been needed of the roach behavior before the bypass to be able to see where they were delayed and then perhaps find out what caused it. Continuing to investigate fish behavior is important in order to be able to develop alternatives to improvements for migratory fish, it must be functional for more species in order for the environment, nature and hydropower to benefit from the measure.

Forskare förutspår att den globala uppvärmningen kommer att påverka Öster-sjön och omgivande landmassor med högre temperatur och mer nederbörd. En konsekvens av högre nederbörd är ökat läckage och avrinning av sötvatten från landmassorna vilket leder till högre näringstillgång i Östersjön. Ytterligare en konsekvens av ökad tillförsel av sötvatten är utspädningseffekten av salthalten i Östersjön. Dessa förändringar kommer att påverka Östersjöns ekosystem och arterna i. Hur väl ett ekologiskt samhälle klarar av en förändrad miljö beror på minst tre faktorer; diversitet, artsammansättning och interaktionsmönster mellan arter. Denna studie undersöker interaktionen mellan mört och abborre samt hur interaktionen påverkas då salthalt, näringstillgång och temperatur förändras. Med provfiskedata från elva lokaler har interaktionen beräknats med tidsserieanalys genom att använda en multivariat autoregressiv modell. Resultaten visar att både abborre och mört har negativ effekt på varandra. Dessutom är båda arterna kraftigt täthetsberoende. Hur interaktionen påverkas av förändringar av påverkansvariablerna har studerats grafiskt. Abborres effekt på mört är den enda interaktionen som med statistisk signifikans konstateras temperaturberoende. Resultaten från studien visar att den negativa effekt abborre har på mört blir mindre då temperaturen ökar. Effekten avtar linjärt då vattentemperaturen är 15 °C. Detta tyder på att abborres reglerande effekt på mört eventuellt kommer att minska under de förväntade klimatförändringarna. / The science community predict that the rising global temperature will affect the region of Scandinavia with more precipitation and as a consequence more runoff and leakage of nutrients to the Baltic Sea. During this century salinity in the Baltic Sea is expected to decrease with up to 1.5 - 2 g / kg due to dilution from the higher runoff volumes and the temperature is expected to increase with 3 - 5 °C. All these changes will affect the Baltic Sea ecosystem and the species within it. How well an ecological community can adapt to these changes is determined by the community stability which is based on at least three factors; diversity, species composition and interaction patterns between species. This study aims to investigate the interaction patterns between perch and roach, two well represented species along the Swedish coastline, and how these interaction patterns are effected by changes in salinity, watertemperature, and nutrient load. The study used a multivariate autoregressive model (MAR(1)), which is a linear model that can be used to investigate interaction patterns. The input in the MAR(1)-model was time series based on catch per unit effort of perch and roach from eleven different places along the Swedish east coast. Both perch and roach have a negative impact on the other species, also a strong density dependence for both species were found. Temperatures effect on the interaction; perch effect on roach, is the only one in this study that is statistically significant. Perch has a strong negative effect on roach when the temperature is around 15 °C. This negative effect decreases linearly with higher temperatures.

The populations of three–spined sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) in the Baltic Sea have increased tenfold over the last decade. A large increase in abundance can alter the offshore and coastal food webs. Despite of these facts, there are large gaps in the knowledge about the stickleback ecology in the Baltic and the possible effect they might have on their environment. Earlier investigations state that stickleback mainly occupy the deeper areas offshore, and only migrate to the shallow areas during May–July to spawn. Observations by recreational fishermen indicate that this may be incorrect, and that some adult sticklebacks are present in the shallow areas even during the winter. One aim of this study was to investigate the timing of stickleback migration to a shallow coastal area in Kalmar Sound. The study also aimed to examine the relative abundance in two adjacent shallow areas in the archipelago south of Kalmar, where one of the areas is a pike spawning ground. A one month long test fishing with fyke nets was started on the first day after ice break. Results show that the sticklebacks are present in the bays immediately after the ice break, and that high abundances coincide with the pike spawning period. Stomach analyses showed that sticklebacks consumed a large proportion of crustaceans, but also fish eggs were found. These results shed new light on the management actions for many of the coastal spring spawning fish species that have shown decreasing abundances during the last decades. / Bestånden av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön har ökat markant, data visar på en tiofaldig ökning under det senaste decenniet. Ökningen kan medföra att bl.a. näringsväven, till havs och längs kusterna förändras. Trots vetskapen om detta finns det kunskapsluckor kring spiggens ekologi och dess möjliga påverkan på sin omgivning. Litteratur säger att spiggen till största del bara befinner sig inne längs kusterna under maj-juli. Observationer från sportfiskare tyder på att detta inte stämmer, och att vuxen storspigg befinner sig inne längs kusten och i skärgårdsvikar året om. Ett syfte med studien var att undersöka när spiggen kom in till de grunda vikarna i Kalmarsund. Studien jämförde även spiggtätheterna mellan två närliggande områden där den största skillnaden var födan. Ett månadslångt provfiske inleddes den första isfria dagen i två skyddade vikar söder om Kalmar, där en av lokalerna var en dokumenterad leklokal för gäddor. Resultaten visade att spiggen fanns i vikarna direkt efter islossningen, och vid fisket sammanföll de största spiggfångsterna med gäddleken. Maganalyser visade att en stor andel av födan bestod av olika kräftdjur, men även romkorn hittades. Resultaten tyder på andra förutsättningar för många av de hårt ansatta vårlekande fiskarterna än vad som tidigare är dokumenterat.