Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2008. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Följande studie behandlar hur den visuella estetiken konstrueras i förskolans styrdokument och vilka subjektiviteter som skapas genom dessa konstruktioner. Det finns en tydlig problematik gällande avvecklandet av estetiska inlärningsprocesser och koncept relaterade till det i förskola och skola. Dessutom ges den visuella estetiken mindre utrymme i förskolans styrdokument än andra ämnen. Syftet med föreliggande studie är att analysera hur estetiken framställs och konstrueras i styrdokument för förskolan och hur subjekten konstrueras genom dessa framställningar. Det sker utifrån forskningsfrågorna: Vilka diskurser konstrueras om visuell estetik i förskolan? Vilka subjektiviteter skapas genom dessa konstruktioner? Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt diskursteori där en diskursanalytisk ansats har valts. I analysen har följande frågor ställts till textutdragen: Hur konstrueras estetik i texten? Hur positioneras subjekten i texten? Estetiken konstrueras som något kommunikativt förskolan “ska” skapa förutsättningar för. Förskollärare positioneras som den professionella som besitter kunskap samtidigt som barn beskrivs vara kompetenta till eget skapande och lärande. Slutligen konstrueras tre diskurser i styrdokumenten som mest framträdande: barns lärande genom estetik, barns estetiska uttryck samt kreerade barn och kurerande pedagoger.

Den här uppsatsen studerar den övergripande frågan om hur politisk styrning påverkar frontlinjearbetare genom att undersöka den politiska styrningen av gymnasieskolan. Under de senaste decennierna ha det svenska skolsystemet genomgått flera betydande förändringar av vilka två politiska reformer sticker ut särskilt mycket. Dels förflyttades ansvaret för skolan från staten till kommunerna och dels ersattes den tidigare regelstyrningen av mål- och resultatstyrning. Styrningen av skolan är oerhört komplex i och med att staten förbehåller sig rätten att stipulera de nationella målen skolan har att uppfylla genom sitt uppdrag, det kommunala huvudmannaskapet till trotts. De båda reformerna har bidragit med att styrningen av skolan kan analyseras utifrån både den horisontella maktdimensionen mellan den politiska styrningens målsättningar och de professionella lärarnas normer och värderingar, och den vertikala maktdimensionen mellan statlig styrning, kommunal styrning och i viss mån lokal styrning. Problemet är att läraren befinner sig i skärningspunkten mellan dessa maktdimensioner, vilket gör den övergripande frågeställningen intressant att undersöka. En viss mån av tidigare forskning har konstaterat att gymnasielärares handlingsutrymme har minskat till följd av den politiska mål- och resultatstyrningen – vilket skulle kunna resultera i att effektiviteten i lärarens möte med eleverna urholkas genom att förutsättningarna för den situationsanpassade undervisningen minskar. Samtidigt visar forskning utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet att politisk styrning haft mycket liten inverkan över de professionella tjänstemännens handlingsutrymme. Ett alldeles för brett handlingsutrymme är emellertid inte oproblematiskt heller. Desto bredare det professionella handlingsutrymmet är, desto svårare är det att säkerställa den offentliga förvaltningens grundprinciper. Rent teoretiskt visar föreliggande uppsats på hur och under vilka förhållanden den politiska mål- och resultatstyrningen verkar över skolan. Att mål- och resultatstyrningen verkar både ex-ante som post ante genom målformulering och utvärdering, samt att dessa styrningsmekanismers manifesta form skiljer sig åt beroende av om styrningen befinner sig på statlig, kommunal eller lokal nivå. Det frontlinjebyråkratiska perspektivet bidrar därutöver till förståelse för det professionella handlingsutrymmets beskaffenhet och en problematisering av frontlinjearbetarens kroniska arbetsbelastning och hur övriga – framförallt resursbaserade – påverkansfaktorer också påverkar handlingsutrymmet utöver den eventuella påverkan från den politiska styrningen.   Syftet med studien är att kartlägga den politiska mål- och resultatstyrningen av gymnasieskolan och hur denna påverkar gymnasielärarens upplevelse av sitt professionella handlingsutrymme. Därutöver avser även studien undersöka andra potentiella förklaringsfaktorer till hur lärarna upplever sitt handlingsutrymme, så som presenterats utifrån det frontlinjebyråkratiska perspektivet. De båda rivaliserande teorierna sammanställs och prövas empiriskt genom ett föreslaget tentativt ramverk. Föreliggande studie är en kvalitativ fallstudie baserad på intervjuer. Det empiriska materialet består således av gymnasielärares egna utsagor. De intervjuade gymnasielärarna varierar i både erfarenhet inom yrket som kön och undervisningsämne. Lärarna undervisar dessutom på fyra olika gymnasieskolor runtom i Norrbotten, vilket sammantaget bidragit till goda förutsättningar att analysera materialet utefter. Avslutningsvis visar den empiriska genomgången att gymnasielärare utövar ett mycket stort handlingsutrymme i sin undervisningssituation. Resultatet indikerar också att gymnasielärarna upplever sig mest styrda av det nationellt formulerade målen för skolan i form av kursplanerna i kombination med de enskilda skolornas rektorer – även om inte detta påverkar handlingsutrymmet nämnvärt. Tvärtemot den intuitiva föreställningen om utvärderingsmekanismernas påverkansgrad tycks inte utvärderingen av målsättningarna vara speciellt närvarande i gymnasielärarnas dagliga arbete. Studien visar även att om än lärarna utövar ett brett handlingsutrymme påverkas deras handlingskapacitet av vilka resurser de har att tillgå. Skolans ekonomiska ramar – vilket de kommunala institutionerna beslutar om – är en faktor som påverkar gymnasielärare då de planerar sin undervisning. Lärarnas tidsmässiga begränsningar är därutöver kanske den största resursrelaterade anledningen till lärarnas agerande, vilket bland annat gestaltar sig i att vissa kursmoment till och med rationaliseras bort då de inte anses som lika viktiga när de viktas mot de andra kursmomenten. Elevgruppen visar sig emellertid vara den faktor som påverkar läraren allra mest. Elevgrupperna kan både vara för stora, vilket anknyter till tidsaspekten, samtidigt som elevernas individuella intressen och kunskapsnivåer är avgörande för vad läraren kan göra i klassrummet och hur mycket tid denna kan ägna varje elev.   Utifrån det här resultatet är det motiverat att ställa sig frågan om vi överhuvudtaget kan styra frontlinjearbetare så som lärare genom politiska medel? Är det önskvärt att styra lärare? I så fall bör vi även fundera över hur detta ska gå till. Det nuvarande systemet tycks inte vara lämpat för ändamålet. Lärarna tycks snarare använda de politiska styrningsmekanismerna till att motivera sina egna idéer om undervisning snarare än att omsätta ett utbildningspolitiskt åtgärdsprogram i handling på de demokratiskt valda politikernas villkor – vilket väcker en hel del frågor om såväl input, throughput som output legitimitet. Dessa frågor är emellertid ett ämne för framtida forskning och inget som diskuteras på djupet i den här uppsatsen.

The transport sector is facing a noticeable challenge to decrease its environmental and climate impacts, as well as to increase the possibility to achieve the objectives that are managing the societal development. Additionally, the early stages of transport planning are characterised by the participation of many stakeholders and that several areas of interest are affected, which entails that no distinct solution exist. This is an example of a wicked problem. One strategy there has been found efficient to handle wicked problems is the collaborative planning approach. In Sweden, the Strategic Choice of Measures approach (SCM) is used in the early stages of the transport planning process to enable the integration of several perspectives and discussion of alternative measures. Previous studies show that there is a need for increased consideration of environmental aspects and use of the collaborative methodology in SCMs. Furthermore, there should be an increased coordination between the actors and inclusion of a broader problem description in the early stages of transport planning to be able to achieve the Swedish climate objective.  This degree project aimed to explore the early stages of national transport planning in Sweden in relation to the potential of achieving the objectives managing the transport system, with a focus on the environmental aspects and objectives. A qualitative methodology was used, based on a literature review, case study, semi-structured interviews with representatives from four governmental authorities, as well as a content analysis based on concepts from theories on collaborative planning and management by objectives.  The study found that the interviewees, in general, had a common understanding of the early stages of national transport planning in Sweden. The differing point of view that existed were dependent on the governmental authority’s role and possibility to participate in these planning steps. The biggest differences were found to be the opinion of what role the SCM should have in the transport planning and how environmental aspects should be considered. Further, the result and analysis showed that the early stages mean great opportunities for the contribution of achieving the environmental objectives, since the process of setting objectives is based on comprehensive objectives and a broad problem description, as well as the possibility to consider environmental aspects throughout the early stages. The result and analysis of the study also showed that potential of the early stages to consider environmental aspects and contribute to the achievement of environmental objectives would benefit from some improvements. The suggested improvements are to include support for increased transparency, develop new tools for assessment of measures and break down comprehensive objectives to the relevant planning level. Lastly, the study showed that the process pf setting achievement-inducing objectives and the collaborative planning approach may benefit from being used together. This conclusion would most likely be possible to apply to other societal development sectors when setting objectives. / Transportsektorn står inför en märkbar utmaning för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, samt möjligheten att bidra till att uppnå de mål som styr samhällsutvecklingen. Dessutom karaktäriseras speciellt de tidiga skedena av transportplanering av att flera olika aktörer medverkar och att flera intressen påverkas, vilket medför att ingen entydig lösning finns. Detta är ett exempel på ett komplext problem (eng. wicked problem). För att hantera dessa problem har den kollaborativa planeringsteorin identifierats som en effektiv strategi. I Sverige används åtgärdsvalsstudien (ÅVS) i de tidiga skedena av transportplaneringsprocessen för att möjliggöra integrering av flera perspektiv och diskussion av alternativa åtgärder. Tidigare studier visar att det inom åtgärdsvalsstudier krävs en ökad hänsyn till miljöaspekter samt att den kollaborativa metodiken inte används fullt ut. Vidare bör det inom de tidiga skedena av transportplaneringen ske en ökad samordning av aktörer och inkluderas en bredare problembild för att nå Sveriges klimatmål.  Detta examensarbete syftade till att undersöka de tidiga skedena av nationell transportplanering i Sverige kopplat till dess potential att uppnå målen som styr transportsystemet, med fokus på miljöaspekter och miljömål. Studien följde en kvalitativ metodik som inkluderade en litteraturstudie, fallstudie, semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra statliga myndigheter, samt en innehållsanalys baserad på begrepp från teori inom kollaborativ planering och målstyrning.  Studiens resultat visade att det generellt finns en samstämmig syn mellan intervjupersonerna för hur de tidiga skedena av Sveriges nationella transportplanering ser ut. Skillnaderna i synsätt som fanns grundade sig i myndighetens roll och möjlighet att delta i dessa planeringssteg. De största skillnaderna visade sig vara synen på vad åtgärdsvalsstudien ska ha för roll i transportplaneringen och på vilket sätt miljöaspekter bör tas hänsyn till i tidiga skeden. Vidare visade resultatet och analysen att de tidiga skedena har stora möjligheter att bidra till att miljömålen uppnås, detta genom att processen att sätta mål utgår från övergripande mål och en bred problembild, samt att miljöaspekter kan tas hänsyn till i alla steg inom de tidiga skedena. Studiens resultat och analys visade också att de tidiga skedenas potential att ta hänsyn till miljöaspekter och bidra till att miljömål uppnås skulle gynnas av vissa förbättringar, så som stöd för ökad transparens, att utveckla nya verktyg för bedömning av åtgärder och att bryta ned övergripande mål till den relevanta planeringsnivån. Avslutningsvis visade studien att processen att sätta rationella mål och den kollaborativa planeringsapproachen kan gynnas av att användas tillsammans. Denna slutsats skulle troligtvis även kunna appliceras inom andra samhällssektorer.