Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ”åstadkomma en human inställning” hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning. I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare. En berättelse för barn kan inte bli för sorglig och jag har då resonerat om vad det är som gör att böckerna om Madicken kan behandla så svåra ämnen, utan att försumma barnet som läsare. Astrid Lindgren alltid vart tydlig med att hon skriver för barnen och att det är viktigt att rikta sig till dem som mottagare. Genom sin positiva beskrivning av de annars sorgliga karaktärerna lyckas hon ändå med detta.

No description available.

Uppsatsen jämför tre klassiska verk av Astrid Lindgren. Emil i Lönneberga (1963) handlar om en busig liten pojke, som bor på en bondgård, och hans till antalet många hyss. Madicken (1960) handlar om en flicka, boendes i ett överklasshem med tjänstefolk, som också är flitig på att hitta på olika hyss. Ronja rövardotter (1981) handlar om en rövarflickas äventyr i skogen. Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ analys av de tre mammorna Alma, Kajsa och Lovis, och det genomförs genom att söka efter likheter och skillnader mellan de tre mammorna. Metoden som används är komparativ, vilket betyder att analysen är jämförande. Det som jämförs är mammornas egenskaper, handlingar och hur de beskrivs i berättelserna. Analysen kommer fram till att det finns klara likheter mellan mammorna i böckerna, men också att det finns skillnader i hur de porträtteras i de tre olika verken.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur syskonrelationer framställs i två av Astrid Lindgrens böcker. Än lever Emil i Lönneberga (1967) och Madicken (1967). Vidare är syftet att undersöka hur pojkar respektive flickor skildras i dessa böcker. Med hjälp av en kvalitativ textanalys och en närläsning av böckerna har dessa analyserats utifrån Maria Nikolajevas (1998) redskap för en boks karaktärer. Nikolajevas abstrakta schema för vilka egenskaper som anses vara normativa för flickor respektive pojkar kommer även det att ligga till grund för analysen. Resultatet visar att de analyserade karaktärerna visade upp egenskaper som både är typiskt manliga/pojkiga respektive kvinnliga/flickiga.

No description available.

<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>El presente estudio trata de un análisis contrastivo de las traducciones al español de los libros <em>Madicken</em> publicada en 1960 y <em>Bröderna Lejonhjärta</em> publicada en 1973 de Astrid Lindgren. El análisis está basado en siete fenómenos lingüísticos que son: adaptación, adición, equivalencia de uso, errores lexicales, expresiones idiomáticas, omisiones y registro. Este análisis muestra que la hipótesis se cumple con respecto al libro <em>Bröderna Lejonhjärta</em>, pero no así con el libro <em>Madicken</em>. Es decir, que a pesar de existir diferencias semánticas y pragmáticas representadas por los siete fenómenos lingüísticos estudiados, la traducción del libro <em>Bröderna Lejonhjärta</em> transmite bien el sentido cultural e histórico de la obra; sin embargo, en la traducción al español del libro <em>Madicken</em> existen diferencias semánticas y pragmáticas, pero la traducción de este no logra transmitir el sentido histórico y cultural de la obra. La conclusión es que estos cambios han hecho que la traducción de <em>Madicken</em> no represente realmente la cultura y trasfondo histórico contenidos en la obra.</p><p><strong>Hipótesis</strong>:</p><p>Existen diferencias idiomáticas tanto semánticas como pragmáticas (la semántica es 'el estudio del significado de los signos lingüísticos y de sus combinaciones' y la pragmática es 'la disciplina que estudia el lenguaje en relación con los usuarios y las circunstancias de comunicación') entre los libros <em>Madicken</em> y <em>Bröderna Lejonhjärta</em>, de la autora sueca Astrid Lindgren, y sus respectivas traducciones al español: <em>Madita</em>, traducida por Herminia Dauer en 1983, y <em>Los hermanos Corazón de León</em>, traducida por Lucio Salas en 1986, ambas traducciones publicadas en España. A pesar de ello, los traductores logran su objetivo de transmitir al lector, principalmente a los niños, el ambiente cultural e histórico suecos de las novelas originales.</p>

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

Síntesis: El presente estudio trata de un análisis contrastivo de las traducciones al español de los libros Madicken publicada en 1960 y Bröderna Lejonhjärta publicada en 1973 de Astrid Lindgren. El análisis está basado en siete fenómenos lingüísticos que son: adaptación, adición, equivalencia de uso, errores lexicales, expresiones idiomáticas, omisiones y registro. Este análisis muestra que la hipótesis se cumple con respecto al libro Bröderna Lejonhjärta, pero no así con el libro Madicken. Es decir, que a pesar de existir diferencias semánticas y pragmáticas representadas por los siete fenómenos lingüísticos estudiados, la traducción del libro Bröderna Lejonhjärta transmite bien el sentido cultural e histórico de la obra; sin embargo, en la traducción al español del libro Madicken existen diferencias semánticas y pragmáticas, pero la traducción de este no logra transmitir el sentido histórico y cultural de la obra. La conclusión es que estos cambios han hecho que la traducción de Madicken no represente realmente la cultura y trasfondo histórico contenidos en la obra. Hipótesis: Existen diferencias idiomáticas tanto semánticas como pragmáticas (la semántica es 'el estudio del significado de los signos lingüísticos y de sus combinaciones' y la pragmática es 'la disciplina que estudia el lenguaje en relación con los usuarios y las circunstancias de comunicación') entre los libros Madicken y Bröderna Lejonhjärta, de la autora sueca Astrid Lindgren, y sus respectivas traducciones al español: Madita, traducida por Herminia Dauer en 1983, y Los hermanos Corazón de León, traducida por Lucio Salas en 1986, ambas traducciones publicadas en España. A pesar de ello, los traductores logran su objetivo de transmitir al lector, principalmente a los niños, el ambiente cultural e histórico suecos de las novelas originales.

This thesis examines the translation of culture-specific phenomena in children’s literature with a theoretical framework based on “translation studies”. In the translation of children’s literature, translators generally choose translations that brings the content closer to the target culture, creating an “acceptable” translation. At the same time, these choices distance the translation from the culture of the original text. The opposite, translations which remain faithful to the original, are called “adequate” with the terminology of translation studies.This thesis presents the result of the parallel reading of the original Madicken på Junibacken, a children’s book written by famous Swedish author Astrid Lindgren, and the Italian version, Martina di Poggio di Giugno, translated by Fiorella Onesti and Isabella Fanti (Salani, Gl’Istrici, 2003). During the reading of the two books, the phenomena specific to the Swedish language culture (realia, in translation studies’ terminology) were collected, listed, grouped according to type of realia (names of persons and places, food, idiomatic expressions, songs and games) and the translation strategy used. The grouping according to translation strategy took as its starting point the ten strategies described by Osimo (2008). The analysis confirmed the initial hypothesis that Martina di Poggio di Giugno would be, like many other translations of children’s books, an “acceptable” translation. A complimentary analysis of corresponding realia in two other translations of Astrid Lindgren books, the Italian versions of Pippi Longstocking and Bill Bergson, Master Detective, showed that one realia can be translated in different ways, leading to different results. The translations in the second phase of the analysis were deemed as slightly less “acceptable” and therefore closer to equivalence with the original texts.