Göteborgsposten och Västmanlands läns tidning har upprättat maktlistor med platserna 1–100 av personer som anses ha makt i Göteborg och Västmanland. Syftet med uppsatsen är att utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöka hur journalister får fram sanningseffekter till maktlistorna för att de ska accepteras som relevanta och sanna. Två maktdiskurser, liberal och radikal används för att se vilken av diskurserna som tar plats och vilken som inte tar plats i maktlistorna; även en del om journalistik och medias perspektiv kommer att analyseras. Resultatet är att journalister är skickliga på att få fram sanningseffekter och trovärdighet till listorna utifrån vad de väljer att belysa i artiklarna. Den maktdiskursen som lyser igenom mest är den liberala. Utifrån sociala praktiker så får journalisterna maktlistan till en nyhet utifrån att den är säljande, inte nyheten i sig

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och barns behov konstrueras i förskolan. Studien syftar till att synliggöra diskurser och konstruktioner kring barns behov både generellt men också utifrån social bakgrund. Det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har analyserats och därifrån diskuterats utifrån de teman eller mönster som uppkommit. Genom en tematisk analys har materialet bearbetats med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att barns behov konstrueras utifrån barn i behov av stöd, barns behov utifrån ålder samt barns behov av svenska språk, med fokus på icke-svenskspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar också diskurser av institutionalisering och att dessa implementeras i förskolan som därmed bidrar till en konstruktion av en viss typ av ’idealbarn’ eller ’normbarn’. Resultaten visade även på att förskollärarna hade en tilltro till verksamhetens förmåga att möta alla barns behov samtidigt som de beskrev en känsla av otillräcklighet. Detta gällde framförallt de barn som framställdes som normalfungerande utan större behov av extra stöd. Dessa normbarn beskrevs ha andra behov än de icke-normativa barnen, framförallt behov av utforskande vilket tolkades som en konstruktion kring det kompetenta och nyfikna barnet. Förskollärarna uttryckte behov av kompetensutveckling för att möta barnens behov så att de kan nå måluppfyllelserna. Förskollärarna visade också en viss osäkerhet i att möta de icke-normativa barnens behov.

In 2015, Sweden was one of the exemplary member states of the European Union that took in a disproportionate number of refugees. Five years later, Sweden has adopted much stricter migration policies restricting access to residence permits and citizenship. The focus has shifted to integration policies aimed at including refugees in the host society. Integration has become widely accepted as a process that is primarily a proactive adaptation and assimilation on the side of the newcomers, rather than a dynamic two-way process. Moreover, this paper argues that integration has largely been reduced to the socio-economic dimension and ignored the sociocultural dimension that is central to the integration process. Using Axel Honneth’s Theory of Recognition as a theoretical base to understand the importance of sociocultural dialogue and interpersonal integration, this paper shines a light on the problematics of current integration policies and its effects. Using empirical research this paper aims to explore the host societies understanding of integration and using Foucauldian discourse analysis the theoretical framework andSaid’s Orientalist critique, expose an underlying power dynamic between host-society and newcomers. Shining light both on governance and socio-cultural dynamics, this paper explores the gap left in sociocultural integration through the lack of dialogue and solidarity has affected the social reality of immigrants in Sweden.