<p>Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft något formellt fastställt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas såväl i krig som i fred.  I och med 2002-års utgåva av militärstrategisk doktrin fastställdes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara <em>manövertänkande</em>. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfället var flera svenska chefer upp till brigadnivå, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att söka svar på huruvida den svenska officerskåren faktiskt tillämpar våra doktriner under insats. Frågeställningen är framtagen att utröna i hur stor utsträckning manövertänkande existerade och nyttjades på de olika ledningsnivåerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likväl i hur stor grad det inte nyttjades.</p><p>Med utgångspunkt i <em>militärstrategisk doktrin</em> har ett antal indikatorer på manövertänkande valts ut för att appliceras på framtagen fallstudie, vilken grundas på FHS rapport <em>Caglavica 17 mars 2004</em>.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar på ett assimilerat manövertänkande inom den svenska officerskåren under insats i Kosovo.</p> / <p>Before the 21^th century the Swedish Armed Forces has been without any formally established document that describes how its activities should be practiced in peace as well as in war. In 2002 the Military Strategic Doctrine was published and it stated that all activity by the Armed Forces was to be based by the concept of maneuver thinking. In 2004 Kosovo was hit by riots all over the province, in which the Swedish battalion SWEBAT, was mixed up in combat around the village of Caglvica. At the moment several Swedish commanders, up to brigade level, were involved in the decision-making process that took place during the incident.</p><p>The main object with this essay is to find out whether the Swedish officers actually put the doctrine into practice during their mission. The question at issue is to answer in how great extent maneuver thinking existed and was practiced by the different levels of command, during the riots of Caglavica 2004, but also in how great extent it was not applied.</p><p>With starting-point in the <em>Military Strategic Doctrine</em>, several indicators representing the concept of maneuver thinking, has been chosen to be applied to a case study, which is based on a rapport by FHS; <em>Caglavica 17 mars 2004</em>.</p><p>The results of the essay shows upon a assimilated maneuver thinking within the Swedish officer corps during mission in Kosovo.</p>

Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft något formellt fastställt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas såväl i krig som i fred.  I och med 2002-års utgåva av militärstrategisk doktrin fastställdes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara manövertänkande. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfället var flera svenska chefer upp till brigadnivå, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten. Huvudsyftet med denna uppsats är att söka svar på huruvida den svenska officerskåren faktiskt tillämpar våra doktriner under insats. Frågeställningen är framtagen att utröna i hur stor utsträckning manövertänkande existerade och nyttjades på de olika ledningsnivåerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likväl i hur stor grad det inte nyttjades. Med utgångspunkt i militärstrategisk doktrin har ett antal indikatorer på manövertänkande valts ut för att appliceras på framtagen fallstudie, vilken grundas på FHS rapport Caglavica 17 mars 2004. Resultatet av uppsatsen visar på ett assimilerat manövertänkande inom den svenska officerskåren under insats i Kosovo. / Before the 21th century the Swedish Armed Forces has been without any formally established document that describes how its activities should be practiced in peace as well as in war. In 2002 the Military Strategic Doctrine was published and it stated that all activity by the Armed Forces was to be based by the concept of maneuver thinking. In 2004 Kosovo was hit by riots all over the province, in which the Swedish battalion SWEBAT, was mixed up in combat around the village of Caglvica. At the moment several Swedish commanders, up to brigade level, were involved in the decision-making process that took place during the incident. The main object with this essay is to find out whether the Swedish officers actually put the doctrine into practice during their mission. The question at issue is to answer in how great extent maneuver thinking existed and was practiced by the different levels of command, during the riots of Caglavica 2004, but also in how great extent it was not applied. With starting-point in the Military Strategic Doctrine, several indicators representing the concept of maneuver thinking, has been chosen to be applied to a case study, which is based on a rapport by FHS; Caglavica 17 mars 2004. The results of the essay shows upon a assimilated maneuver thinking within the Swedish officer corps during mission in Kosovo.

<p>Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs även en beskrivning av de militärteorier som är centrala för analysen i uppsatsen.</p><p>Finlands sätt att strida och nyttja taktiken under detta slag är tillämpbart för att studera militärteorier som Försvarsmakten idag använder i sina doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertänkande, krigföringsförmågan och de taktiska grundprinciperna.</p><p>Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan använde sig av manövertänkande och vilka förmågor som spelade en avgörande roll i slaget. Även sambandet mellan manövertänkande och de taktiska grundprinciperna undersöks.</p><p>Slutsatserna visar att rörligheten var den förmåga som spelade störst roll för den finska sidans framgångar. Det framkommer också att många finska chefer använde sig av manövertänkande. Slutsatserna visar även hur manövertänkande på ett positivt sätt påverkar chefens möjligheter att använda sig av de taktiska grundprinciperna.</p> / <p>Finland’s struggle against the much larger Soviet union during the Winter War is in this essay described as a case study of the Battle of Suomussalmi. Furthermore, descriptions of the theories of warfare that is essential for the final analysis of the essay.</p><p>The Finnish tactics during this battle are applicable for studies of the warfare theories that the Swedish Armed Forces use in their doctrines for ground combat. The theories that the battle is used for studying are those of maneuver thinking, warfare abilities, and the basic tactical principles.</p><p>The essay discusses to what extent the Finnish commanders used maneuver thinking and what warfare abilities played the essential role for the outcome of the battle. Moreover, the relation between maneuver thinking and the basic tactical principles is resolved.</p><p>The conclusions show that mobility was the ability that played the most significant part for the Finnish Army’s success. They also show that many Finnish commanders used maneuver thinking, and how maneuver thinking adds to the commander’s possibilities to use the basic tactical principles.</p>

Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs även en beskrivning av de militärteorier som är centrala för analysen i uppsatsen. Finlands sätt att strida och nyttja taktiken under detta slag är tillämpbart för att studera militärteorier som Försvarsmakten idag använder i sina doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertänkande, krigföringsförmågan och de taktiska grundprinciperna. Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan använde sig av manövertänkande och vilka förmågor som spelade en avgörande roll i slaget. Även sambandet mellan manövertänkande och de taktiska grundprinciperna undersöks. Slutsatserna visar att rörligheten var den förmåga som spelade störst roll för den finska sidans framgångar. Det framkommer också att många finska chefer använde sig av manövertänkande. Slutsatserna visar även hur manövertänkande på ett positivt sätt påverkar chefens möjligheter att använda sig av de taktiska grundprinciperna. / Finland’s struggle against the much larger Soviet union during the Winter War is in this essay described as a case study of the Battle of Suomussalmi. Furthermore, descriptions of the theories of warfare that is essential for the final analysis of the essay. The Finnish tactics during this battle are applicable for studies of the warfare theories that the Swedish Armed Forces use in their doctrines for ground combat. The theories that the battle is used for studying are those of maneuver thinking, warfare abilities, and the basic tactical principles. The essay discusses to what extent the Finnish commanders used maneuver thinking and what warfare abilities played the essential role for the outcome of the battle. Moreover, the relation between maneuver thinking and the basic tactical principles is resolved. The conclusions show that mobility was the ability that played the most significant part for the Finnish Army’s success. They also show that many Finnish commanders used maneuver thinking, and how maneuver thinking adds to the commander’s possibilities to use the basic tactical principles.