<p>Cause-Related Marketing (CRM) is not a completely new phenomenon, yet an idea whose time has truly come. To have commercial organizations cooperate with charity organizations for mutual profit is a "win-win-win" situation. The company gets added value to its brand, the charity organization gets to collect more money that it otherwise wouldn't and the customer gains a feeling that he or she has contributed to the society.</p><p>The purpose of this thesis is to study how a company, in practice, works with CRM marketing. How do they choose which charity organization to work with,what type of product is most appropriate to market with CRM and how is the CRM campaign designed? A theoretical model is then formed to answer these questions, after a thorough research of relevant theory on the subject. Through a qualitative multiple case study we thereafter studied this at three large companies on the Swedish market, ICA, Kellogg's and Lindex.</p><p>Our findings showed that all three companies work very similar with these issues. They cooperate with large well known charity organizations and they think that it's very important that the product and the cause match each other. The products are consistently low involvement products, which is also shown in the theoretical model. The CRM campaign lasts for a shorter period of time and the message is clear so it fast and easy will reach the customers.</p>

<p>Ett organisationsvarumärke har flera påtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kärnvärden, det ger företaget en möjlighet att särskilja sig från sina konkurrenter och det utgör en överlägsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt är ett starkt organisationsvarumärke eftersträvansvärt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krävs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och här är den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas på lång sikt. Följaktligen är syftet och utgångspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus på den interna kommunikationen i företaget utifrån de anställdas egna upplevelser – med motivet att möjliggöra en jämförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumärken. För att uppfylla vårt syfte utför vi en fallstudie eftersom vi undersöker en specifik organisation och då vill avgränsa oss i tid och rum. Undersökningen visar att IBM begagnar sig av nydanande kommunikationsmetoder som skapar möjligheter till kommunikation mellan ledning och anställda som tidigare ansetts vara omöjliga. Studien visar att det senaste decenniets tekniska utveckling har medfört nya interna kommunikationsmöjligheter och gjort ämnet till ett högintressant forskningsområde.</p>

Ett organisationsvarumärke har flera påtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kärnvärden, det ger företaget en möjlighet att särskilja sig från sina konkurrenter och det utgör en överlägsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt är ett starkt organisationsvarumärke eftersträvansvärt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krävs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och här är den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas på lång sikt. Följaktligen är syftet och utgångspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus på den interna kommunikationen i företaget utifrån de anställdas egna upplevelser – med motivet att möjliggöra en jämförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumärken. För att uppfylla vårt syfte utför vi en fallstudie eftersom vi undersöker en specifik organisation och då vill avgränsa oss i tid och rum. Undersökningen visar att IBM begagnar sig av nydanande kommunikationsmetoder som skapar möjligheter till kommunikation mellan ledning och anställda som tidigare ansetts vara omöjliga. Studien visar att det senaste decenniets tekniska utveckling har medfört nya interna kommunikationsmöjligheter och gjort ämnet till ett högintressant forskningsområde.

Cause-Related Marketing (CRM) is not a completely new phenomenon, yet an idea whose time has truly come. To have commercial organizations cooperate with charity organizations for mutual profit is a "win-win-win" situation. The company gets added value to its brand, the charity organization gets to collect more money that it otherwise wouldn't and the customer gains a feeling that he or she has contributed to the society. The purpose of this thesis is to study how a company, in practice, works with CRM marketing. How do they choose which charity organization to work with,what type of product is most appropriate to market with CRM and how is the CRM campaign designed? A theoretical model is then formed to answer these questions, after a thorough research of relevant theory on the subject. Through a qualitative multiple case study we thereafter studied this at three large companies on the Swedish market, ICA, Kellogg's and Lindex. Our findings showed that all three companies work very similar with these issues. They cooperate with large well known charity organizations and they think that it's very important that the product and the cause match each other. The products are consistently low involvement products, which is also shown in the theoretical model. The CRM campaign lasts for a shorter period of time and the message is clear so it fast and easy will reach the customers.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR. Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där fallstudier i form av fyra stycken djupintervjuer har använts för att samla in primärdata. De två studerade företagen är The Community Housing Group Ltd (TCHG), England respektive Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sverige. I studien har bland annat framkommit att de båda studerade företagen använder CSR som en del i sin marknadsföringsstrategi. Skillnaden är att HFAB har uttalat att de gör detta, medan TCHG gör det undermedvetet. Skillnaderna mellan de två studerade företagen angående om och hur de använder CSR i sin marknadsföringsstrategi beror troligen på att TCHG ännu inte har insett vikten av att marknadsföra CSR-aktiviteter, till skillnad från HFAB som har förstått vikten av att ha ett starkt varumärke. / This essay discusses the phenomenon Corporate Social Responsibility (CSR). The concept is used synonymous to a company’s responsibilities to the community, which means that they voluntary contribute to a better society. The model The Pyramid of Corporate Social Responsibility by Carroll and Buchholtz is the basis. It explains CSR as a company’s economical-, legal-, ethical- and philanthropical responsibility. The focus is on CSR as a part of a company’s marketing strategy, with economical-, ethical- and philanthropical responsibility in center. The problem enunciation is: How do managers apprehensions about Corporate Social Responsibility, as a part of a company’s marketing strategy distinguish between a British and a Swedish social housing business? The purpose is to answer the question and see if there are any similarities or differences between the managers at the two companies The Community Housing Group Ltd (TCHG), England and Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sweden. This essay has a qualitative method with a case study with four interviews in depth. The result of the study is that both companies use CSR as a part of their marketing strategy. The difference is that HFAB express that they do, while TCHG do it subconsciously. This difference probably depends on that HFAB has realized the effect of having a strong brand, while TCHG do not.

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska konsumtion så kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att på bästa sätt lyckas nå långsiktig överlevnad med just ekologi som grund. Problem: Vilka faktorer är viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gällande ekologiska varor, för att nå långsiktig överlevnad? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera och utvärdera konsumentbeteende med avseende på ekologisk konsumtion.  Metod: Undersökningen är kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att användas.  Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv  Teorier: Mervärdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, värdekedja och värdestjärna. Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats. Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad på involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda tråd. Resultat: Författarna menar att det är involveringsgraden till ekologi, om den är hög, som är avgörande för konsumtion av ekologiska varor. Vid låg grad av involvering är kopplingen till ekologisk övertygelse svår att skönja. Slutsats: De faktorer som är viktiga för företag, om de ska nå långsiktig överlevnad baserad på ekologi, är höginvolverade kunder som passerat den ekologiska tröskeln, företagen skall således arbeta utifrån värdeskapande processer.

Denna uppsats syftar till att ge en insikt i hur små webbolag kan skapa affärsnytta genom marknadsföring i sociala medier, samt föreslå riktlinjer för hur detta kan gå till. För att kunna besvara uppsatsens syfte genomfördes en kvalitativ studie av hur webbolagen Booli, Coolstuff och Freddie G Store marknadsför sig genom Facebook, Twitter och bloggar. De sociala medierna har skapat nya förutsättningar för företag vid marknadsföring. Företagen kan inte längre bestämma när och var en dialog ska ske, istället pågår ett konstant buzz. Detta skapar en flervägskommunikation som leder till att företag måste anpassa sin marknadsföringsstrategi. Varumärkets funktioner, företagets grad av transparens samt den snabba spridningen genom word‐of‐mouth bör finnas i åtanke vid denna interaktiva marknadsföring.

Bokakademin i Östergötland AB möter framtiden – En studie av studenters köpbeteende vad gäller kurslitteratur och ett förslag på marknadsföringsstrategi för Bokakademin (Bokakademin i Östergötland AB meets the future – A study of students’ purchasing behaviour regarding textbooks and a proposal for a marketing strategy for Bokakademin) Authors: Fabian Hamnqvist and Emma Svensson Bachelor’s thesis in business administration Linköping University, Department of Management and Engineering, 2013 Supervisor: Mehran Noghabai Abstract This paper examines the competition arising from online textbook retailers met by physical college bookstores. The paper examines the implications of college students' purchasing behaviour when buying textbooks, how a specific corporate clientele is composed and the purchasing habits of these customers to the specific company in question. The company used as a practical example is a bookstore located on a university campus of Linköping University in Sweden. Data have been collected using a paper and pen survey of 200 students from Linköping University as well as conducting interviews with eight students and the Managing Director of the company in question. Empirical findings about the students’ purchasing behaviour are presented and these are accompanied by several theories about consumers and companies’ marketing activities. This paper presents a proposal for a marketing strategy for the company in question and considers how this particular bookstore should deal with the new market environment where online sales have increased rapidly. / Bakgrund Denna kandidatuppsats presenterar en marknadsundersökning genomförd vid Linköpings universitet. Fokus har legat på en specifik butik på Campus Valla och dess konkurrenssituation samt kundkrets, nämligen en butik tillhörande företaget Bokakademin i Östergötland AB, Bokakademin fortsättningsvis. Denna marknadsundersökning har genomförts våren år 2013 under författarnas sista termin på sin kandidatutbildning inom ämnesområdet företagsekonomi. Företagets VD har uppfattningen om att företaget står inför en hård konkurrens och vill därför informera sig om marknaden. Författarnas avsikt med denna undersökning har varit att kunna ge företaget en ökad förståelse för sin konkurrenssituation och ny kunskap om sina kunder. Bokakademin bedriver försäljning av kurslitteratur till studenter och på grund av internets utbredning råder idag mer transparens på marknaden än tidigare. Forskning har visat att kunder har blivit mer krävande och att de inte uppvisar en hög grad av lojalitet till återförsäljare, det råder alltså ökad konkurrens och en minskad kundlojalitet på den marknad som Bokakademins är verksam på. Av dessa skäl menar författarna att det är av relevans och intresse att undersöka och studera detta ämne, detta styrks av att tidigare forskning har bedrivits inom området. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka studenters köpbeteende vid köp av kurslitteratur samt att utifrån denna information föreslå en lämplig marknadsföringsstrategi för Bokakademin att möta den nya marknadssituationen. Metod Den metodansats som uppsatsen har utgått ifrån är av induktiv karaktär då den har haft sin utgångspunkt i empiri, den empiriska data som har samlats in har legat till grund för den marknadsföringsstrategi som presenteras i uppsatsen. Det underlag som uppsatsen har baserats på har i första hand utgjorts av en enkätundersökning omfattande 200 respondenter ur Bokakademins potentiella kundkrets och målgrupp. Dessa respondenter har fått besvara frågor rörande deras köpvanor och köppreferenser vid köp av kurslitteratur, en kvantitativ undersökning har med andra ord genomförts. Utöver detta har en intervju med bokhandelns VD samt åtta stycken uppföljningsintervjuer med utvalda respondenter genomförts. Samtliga intervjuer har varit av mer samtalsliknande karaktär och kan anses utgöra kvalitativa informationskällor. Genom intervjuerna har författarna erhållit ytterligare data angående Bokakademin och dess kundkrets. För att uppnå ett mer kvalitativt djup i denna undersökning har författarna valt ut en respondent för att sedan jämföra denna persons uppfattning om hur mycket pengar denne spenderar på kurslitteratur per termin mot vad denne, enligt inhämtad kurs- och prisinformation, borde spendera på kurslitteratur per termin. Vad gäller den teori som presenteras i denna uppsats utgörs den främst av grundläggande teorier presenterade i Jobber och Fahy (2009) samt Blackwell et al. (2006). Denna litteratur har kompletterats med teoriavsnitt som återger teorier samt forskning av exempelvis Kotler (1999), Kotler et al. (2013), Wilson et al. (2012), Foucault och Scheufele (2002) samt Parment (2013).

Den senaste tiden har miljödebatten vuxit sig stor och den kopplas allt mer samman till det ohållbara konsumtionssamhället som vi lever i idag. Modeindustrin utgör en stor del i den ohållbara utvecklingen av samhället och genom ett hållbarhetsengagemang börjar många modeföretag försöka få bukt på miljöproblemet och flera andra sammanhängande globala problem. I samband med detta har det gröna marknadsföringskonceptet fått ett uppsving bland modeföretagen och företagen har börjat anamma slow fashion konceptet. Denna miljödebatt i relation till klädkonsumtion är ett väldigt viktigt ämne som behöver tas på största allvar. Med grund i denna problemdiskussion är syftet med studien att analysera grön marknadsföringsstrategi inom modebranschen och därmed bidra med kunskap och djupare förståelse för ämnet. För att utföra undersökningen har studien antagit ett företagsperspektiv och analyserat kring Åhléns och Filippa Ks hållbarhetsarbete och deras gröna marknadsföringsstrategier. Studiens frågeställningar är ”Hur arbetar Åhléns och Filippa K med hållbarhet inom deras verksamhet?” och ”Vilka likheter och skillnader går det att urskilja i företagens gröna marknadsföringsstrategi?”. Studien baserades på modellen ”The Marketing Triangle” och för att erhålla olika perspektiv av respektive företaget har därför en kvalitativ metod med en deduktiv ansats varit till grund. Det utfördes både intervjuer med respektive företag samt en personalundersökning genom ”Mystery shopping” metoden. Studien påvisade att företagen arbetar omsorgsfullt med hållbarhet inom företagen och att det finns flera likheter än skillnader i företagens gröna marknadsföringsstrategi vilket troligtvis bland annat har att göra med att de ingår i samma koncern. Utifrån ett realistiskt perspektiv har företagen en beblandning av de olika strategierna i ”The Green Marketing Strategy Matrix” och de består inte endast av en enda strategi från modellen. En skillnad i företagens marknadsföringsstrategi är att de har olika syften när de kommunicerar via marknadskommunikationen, medan Åhléns vill framhäva miljöaspekterna väljer Filippa K att avstå ifrån det. Personalundersökningen som innefattade observation av kommunikationen i butikerna påvisade att båda företagen bör arbeta mer med den interna marknadsföringen. Slutdiskussionen av studien tyder på att det för båda företagen finns brister i deras gröna arbete och det går därför att ifrågasätta hur pass miljöetiskt deras arbete är inom produktionskedjan. Det går även att konstatera att modeparadoxen är vad som hindrar arbetet mot ett hållbart konsumtionssamhälle. Som en avslutande ståndpunkt förklaras det att för att åstadkomma förändringar och bidra till ett hållbart samhälle behöver alla vi ta vårt eget ansvar.

Dagens konsumtionssamhälle är ständigt under utveckling. Idag kan vi se att företag anpassar sig till denna utveckling. Framförallt har den veganska livsstilen av olika anledningar som djurskydd,miljöhänsyn och hälsa blivit central, varigenom Oatly med sina havrebaserade produkter skapat relevans för en hållbar och medveten konsument. Hållbarhet bygger på trender och ses som det nya coola. Att konsumera Oatlys produkter kategoriserar därmed konsumenter in i ett coolt sammanhang. Då Oatlys marknadsföringssätt är något som omtalats avsevärt i medier och lett till samhällsdebatter lockades vår nyfikenhet till att undersöka hur Oatly ser på sin roll som aktör på den samtida svenska livsmedelsmarknaden. Utefter detta formulerades två övergripande frågeställningar som sedermera vidare formulerats i en underfråga: Utifrån ovanstående syfte ämnar vi besvara följande frågeställningar: - Hur tänker Oatly kring sin roll på den samtida svenska livsmedelsmarknaden? - Hur uttrycker de sitt budskap för att konkurrera på den marknaden? För att ge svar på frågeställningarna genomfördes en samtalsintervju vid Forsman &amp; Bodenfors reklambyrå i Göteborg, där vi fick chansen att träffa Art Director Lars Elfman och Copywriter Martin Ringqvist, som tillsammans jobbar tätt ihop med företaget Oatly och därmed kunde svara på allt från Oatlys identitet och mål till hur deras marknadsföringsstrategi ser ut. Vi granskade även Oatlys visualitet som fanns att hitta både på deras egna hemsida samt som case på Forsman &amp; Bodenfors hemsida. Resultatet från intervjun och de visuella observationerna kopplas sedan till tidigare forskning och teorier som berör samhälleliga trender, marknadsföringsstrategier och teorier om coolhet och den coola konsumenten. Slutsatsen vi kan dra av denna undersökning är att Oatly vill göra sin havredryck till det nya mainstream, det som ska drickas istället för mjölk. Oatly vill även bidra till en social förändring och gå från att vara ett livsmedel till att bli en livsstil, detta är något de förverkligar genom sin normifrågasättande marknadsföring med retoriska, humoristiska inslag.