Syfte: Redogöra för eventuellt användbara teorier då vi undersöker varför Handelsbanken samt Swedbank har valt att marknadsföra sig som de gör. Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att ha en kvalitativ utgångspunkt i vår uppsats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med anställda på både handelsbanken samt Swedbank. Sekundärdata har samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen har byggts upp kring relevanta teorier och modeller som har anknytning till profilering av marknadsföringsstrategier. Empiri: Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med kontorschefer på handelsbanken och ansvarig personal för marknadsföringsavdelningen i Swedbank, alla intervjuer har genomförts i Stockholm. Resultat: Det resultat som har nåtts efter att uppsatsen har avslutats är att Handelsbanken marknadsför sig lokalt samt att Swedbank marknadsför sig genom stora kommunikationskanaler för att nå ut till alla konsumenter.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser. Vi har intervjuat tio olika företag inom branscherna mobila företagstjänster och webbteknik. Respondent är den marknadsansvariga eller den verkställande direktören inom företagen. I analysen ställs vår empiriinsamling i förhållandet till våra valda teorier. Baserat på materialet i analysen drogs slutsatser som sedan låg till grund för vår modell för marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Resultatet påvisade brister i dagens marknadsföringsteorier. Företag kategoriseras utefter den specifika branschen vilket medför att man förlorar fokus på kunden. Kunden är den viktigaste komponenten vid marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Eftersom företagen tillhandahåller produkter som är svårförståliga för kunden, samt till viss del är immateriella, är det viktigt att vid marknadsföring utgå ifrån kunden, och inte marknaden eller företaget i sig. Det är det kundupplevda värdet som är viktigt att förmedla. Produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster måste skapa resultat som är upplevda och önskade av kunden för att kunna skapa ett verkligt kundvärde. / The business types mobile business services and webb technology has a hard time taking advantage of the value experienced by its costumers, since they supply products that are on the borderline between goods and services. Today, no marketing theory deals with this kind of products. The purpose with this thesis is to propose a marketing model for products in between goods and services. The focus of the model will be costumer experienced value. Our empirics have been collected through qualitative interviews. We have chosen this way of collecting empiric to get a result that is usable in our analysis and possible to draw relevant conclusions from. We interviewed ten different companies within the business types mobile business services and webb technology. The respondent part has been the marketing manager or managing director within the company. In the analysis, our empiric material will be put in relation to our chosen theories. Based on the material in the analysis we pulled conclusions that later on became the basis of our own model for marketing of products that are at the borderline between good and services. Our results showed clear scarcity in today’s marketing theories for this type of business. Companies and business organisations are categorized by the specific type of business they belong to and this makes them loose focus on what is important, the costumers. The costumer is the most important part in marketing of products in the borderline between goods and services. Since the companies supply products that sometimes is difficult to understand, and partly intangible, it is exceptionally important that they see it from the costumer’s point of view, and not the market or the business. It is the value experienced by the costumers that is important to communicate. Products in the borderline between goods and services have to create results that are experienced and whished for by the costumer to create a true costumer value.

No description available.

Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg och hur Generation Z ställer sig till marknadsföring som kommunicerar information genom flera mediekanaler i olika format. Ur ett historiskt perspektiv används transmedialt berättande inom n jesbranschen och definieras som en interaktiv berättelse som finns på flera plattformar i olika format. Från fiktiva berättelser används fenomenet både som ett världsskapande berättande till ett användbart verktyg inom marknadsföring. För denna uppsats definieras Generation Z som personer födda mellan år 1995 och 2008. Metod – Uppsatsens unders kningsmetod är tillämpad utifrån en metodtriangulering som inkluderar en kombination av en kvantitativ metod i form av en enkät, en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturs kning. Resultat och slutsats – Resultatet från enkätundersökningen visade att Generation Z  är negativt inställda till att delta i en kampanj som stäcker sig över flera medier i olika format. Detta är baserat på respondenternas medievanor som visade lågt engagemang. Resultatet från intervjuundersökningen visades ytterligare fynd som menar på att geografisk plats kan vara en bidragande faktor till målgruppens låga engagemang. Empirin från undersökningen menade även på att respondenterna och intervjuobjekten behöver ha ett personligt intresse för en produkt, tjänst, företag eller kampanj för att vilja delta eller engagera sig.  Det mest signifikanta resultatet var sociala medier som visade sig vara det mest använda mediet vilket stärker tidigare forskning. De mest använda sociala medieplattformarna var Snapchat, YouTube och TikTok. Formaten som den undersökta målgruppen ställde sig mest negativt till var marknadsföring via traditionella mediekanaler, däribland TV och tryckt material. Format som målgruppen var positivt inställda till var marknadsföring ä r via influencers samt korta reklamvideor. Resultatet visade således att det är svårt att engagera Generation Z genom platsspecifikt berättande, det vill säga att närvara fysiskt där kampanjen äger rum. Däremot visade undersökningen mottaglighet för genomarbetat samt unikt innehåll, gärna igenkänningsfaktorer såsom musik. / Purpose – This paper aims to examine the phenomenon transmedia storytelling as a marketing tool and how Generation Z responds to marketing that communicate information through several media channels in different formats. From a historical perspective, transmedia storytelling has mainly been used in the entertainment industry and is described as an interactive narrative that exists on multiple platforms in different formats. From fictional stories, the phenomenon is used both as a world-creating narrative and as a useful tool for marketing campaigns. For this paper, Generation Z is defined as people who are born between the years 1995 and 2008. Methodology – The thesis has been using the approach of a method triangulation that includes a combination of a quantitative method by a survey, a qualitative method by semi-structured interviews, and a literature search. Findings and conclusion – The findings from the quantitative survey showed that the demographic cohort Generation Z has a negative attitude about marketing in several media in different formats. This is based on the target group's media habits that showed low commitment. The results from the interviews showed further findings that suggest that geographical location may be a contributing factor to the target group's low commitment. Through the qualitative interviews, further findings were shown that the respondents and the interviewees need to have a personal interest in a product, service, company, or campaign in order to want to participate or get involved with it. The most significant result was social media, that showed to be the most used medium, which strengthens previous research. The most used social media platforms were Snapchat, YouTube, and TikTok. The format that the target group showed the least engagement was marketing through traditional media channels, including television and printed material. Additional receptive formats for marketing are through influencers and short commercials. Also, the result suggested that it is difficult to engage Generation Z using site-specific storytelling, i.e., to be physically present where the campaign takes place. On the other hand, the thesis showed receptivity to elaborate and unique content, preferably recognition factors such as music.

Bakgrund: När idrotten kommersialiserades så blev markandsföringsverktyget sponsring en central strategi för att kommunicera med marknaden. Idag används strategin av företagen för att nå målsättningar som ligger utanför den dagliga verksamheten. De flesta företag har målsättningar med sponsring, även om målen skiljer sig åt. Problematiken ligger i att företagen anser att effektmätning av sponsring är komplicerat och kostsamt. Således är det problematiskt för företagen att veta om deras sponsringsinvesteringar ger önskat resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att sponsra idrottsföreningar och i vilken utsträckning företag utvärderar effekten av sina sponsringssamarbeten. Teori: Vi har använt oss av relevanta teorier för att kunna besvara studiens syfte. Metod: Studien utfördes genom en kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts av en semi-strukturerad karaktär, där frågorna ställdes med hjälp av en intervjuguide. Vidare är urvalet baserat på ett bekvämlighetsurval. Slutsats: Samtliga företag vill ha ett rättvist utbyte av sina sponsringsinvesteringar. De mest återkommande målsättningarna med sponsringen är samhällsansvar och varumärkesbyggande. Gällande effektmätningen så handlar det om enklare utvärderingar eller en känsla av att göra gott, snarare än effektmätningar i nyckeltal. / Background: The Commercialization of sport led to that the marketing toolsponsorship became a central strategy for communicating with the market. Today, the strategy is used by companies to achieve goals that are outside of daily operations. All companies have objectives with sponsorship, even if the objectives differ. The problem lies in the fact that the companies believe that measuring the effect of sponsorship is complicated and costly. Thus, it is problematic for companies to know whether their sponsorship investments are producing the desired results. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of why companies choose to sponsor sports associations and to what extent companiese valuate the effect of their sponsorship collaborations. Theory: We have used relevant theories to be able to answer the purpose of the study. Method: The study was carried out through a qualitative method. Interviews were conducted of a semi-structured nature, where the questions were asked following an interview guide. Furthermore, the selection is based on a convenience sample. Findings: The companies that sponsor all want some form of fair exchange. The most recurring objectives that the companies have with the sponsorship are social responsibility and brand building. Regarding the measurement, it is about simple revaluations or a feeling of doing good, rather than measuring the effect in pure keyfigures.

Small businesses are the largest employers in Sweden and employ most people on the labour market. Therefore they are considered one of the most important components for an economic growth in a country. However small businesses have problems regarding profitability and survival on the market. It is also considered hard to conduct business for smaller companies, where the lack of restricted resources is a crucial factor. The purpose of this study is to, through a producer perspective and with a qualitative approach, review whether and in what way small businesses uses marketing strategies in their planning. This will be done by answering the following research question: “In what sense do small businesses implement marketing strategies in their work with marketing?” The following conclusions were drawn from the study: • Small businesses implement marketing strategies in their everyday work in the sense that almost all of the small businesses that participated in the study have thought about the factors relating to the selection of target group and the company's own market position in relation to its competitors • Small businesses formulate its marketing strategies mentally rather than having a formal written strategy. • Small businesses mainly choose to segment the market by using geographic and demographic factors. • Small businesses opt out the use of price leadership as their competitive strategy. Instead small businesses try to stand out from their competitors in some unique way and their focus lies on quality rather than quantity. • Small businesses are working diligently to retain existing customers because it is a cheaper approach than trying to attract new customers. • Small businesses can benefit from being apart of a network with other active small, but the study also shows that most benefits can be drawn from startups that not yet enhold a solid knowledge about the market. / Småföretag är Sveriges största arbetsgivare och sysselsätter flest människor på arbetsmarknaden och anses vidare vara en av de viktigaste komponenterna för en ekonomisk tillväxt. Trots det har småföretag problem gällande lönsamhet och överlevnad på marknaden. Det är även svårt att bedriva verksamhet för mindre företag, där bland annat brist på resurser är en återkommande kritisk faktor. Syftet med studien är att, baserat på en kvalitativ metod och genom ett producentperspektiv, ta hjälp av fem stycken semistrukturerade intervjuer för att kartlägga huruvida och på vilket sätt småföretag använder sig av marknadsföringsstrategier i sitt planeringsarbete. Detta genom att besvara forskningsfrågan: “I vilken bemärkelse implementerar småföretag marknadsföringsstrategier i sitt arbete med marknadsföring?” Följande slutsatser kunde dras av studien: • Småföretag implementerar marknadsföringsstrategier i sitt vardagliga arbete i den bemärkelsen att nästan alla av de småföretag som deltog i studien funderat kring faktorer som rör val av målgrupp och företagets egen position på marknaden i relation till dess konkurrenter • Småföretag formulerar marknadsföringsstrategier mentalt i huvudet, snarare än att ha en formell nedskriven strategi. • Småföretag väljer att segmentera marknaden utefter geografiska- och demografiska faktorer. • Småföretag väljer bort användandet av ett prisledarskap som konkurrensstrategi. Istället väljer småföretag att försöka utmärka sig från sina konkurrenter på något unikt sätt och fokus ligger på ett kvalitetstänk snarare än kvantitet. • Småföretagen arbetar flitigt med att behålla befintliga kunder då det är billigare än att försöka attrahera nya kunder. Dock pågår det ett ständigt arbete att försöka locka till sig nya kunder samtidigt. • Småföretag kan dra nytta av att involveras i nätverk med andra verksamma småföretag, men studien visar på att mest fördelar finns att dra nytta av för nystartade småföretag som ännu inte besitter en gedigen kunskap om marknaden.

Hållbarhet är ett centralt koncept i dagens Sverige, vilket även märks i företagens marknadsföring. Det har skett en attitydförändring, där allt fler företag och konsumenter fokuserar på hållbarhet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur företag kan implementera hållbarhet i marknadsföringen samt konsumenternas attityd till detta. Med hänsyn till syftets dubbla karaktär delas frågeställningar upp i ”Företagsperspektivet” samt ”Konsumentperspektivet”. Avgränsning är vald till produktkategorin kaffe, då denna kategori är relevant ur ett hållbarhetsperspektiv. I uppsatsen har en omfattande litteraturgenomgång utförts. I metoden används en kombination av kvalitativ intervjuundersökning samt kvantitativ enkätundersökning. Denna kombination av undersökningarna ger olika infallsvinklar på studien. Intervjuundersökningen avser ”Företagsperspektivet” och enkätundersökningen ”Konsumentperspektivet”. Vidare analyseras undersökningarnas resultat samt teori för att möjliggöra besvarande av forskningsfrågor samt syfte. Hållbarhetsbegreppet är något som kan uppfattas diffust av konsumenter. Det finns en bristande kunskap i att förstå hållbarhetskonceptet, beteckningar, markandsföringspåståenden samt certifieringar. Därmed uppstår en ”klyfta” mellan företagets hållbarhetsmarknadsföring och konsumenternas attityd till denna. Kunskap, upplysning och information till konsumenterna kan resultera i mer engagerade och motiverade konsumenter samt en ökad prioritering av certifieringar vid inköpstillfället. Viktigt är att företaget kan effektivisera sin hållbarhetsmarkandsföring så att kommunikationen når konsumenterna på önskvärt sätt. I detta är det centralt att med kreativitet och ett nytänkande attrahera ”rätt” konsumentsegment via moderna marknadsföringskanaler. / Today, sustainability is a central aspect in Sweden. This could also be seen in businesses marketing. A change of attitudes could also be seen, where an increasing number of companies and consumers are focused on sustainability. The purpose of this thesis is to investigate how companies can implement sustainability in their marketing and the consumers’ responses to this. With regard to the twofold purpose, research questions are split into ”The Business Perspective” and ”The Consumers Perspective”. The definition of the thesis is chosen to the product category coffee. This is because coffee is a relevant product in regards to sustainability. In the thesis, a comprehensive literature review has been done. In the method, a combined quantitative and qualitative study is used. This combined method gives different insights and angles to the study. A qualitative interview is used to ”The Business Perspective” and a quantitative questionnaire to ”The Consumer Perspective”. Moreover, the results and the theory are analyzed to give answer to the research questions and purpose. Sustainability is a diffuse term for consumers. There is a lack of knowledge concerning the concept of sustainability, sustainability ads and sustainabilitylabels. Therefor, a ”gap” could be identified between the sustainability marketing and the consumers responding attitudes. To educate and inform the consumers concerning sustainability aspects could result in higher levels of engagement and motivation and moreover an increased priority of choosing products with sustainabilitylabels in the buying situation. It is important that the company can make their sustainability marketing effective, so that the communication reach the consumers in a way that is wanted. A central aspect in this is to, with creativity and newthinking, attract the ”right” segment of consumers by modern communication tools and modern platforms.

Modeindustrin präglas av ett uppmärksammande kring industrins förorening och dess miljörelaterade hållbarhetsproblematik. Till följd av detta har det skett en implementering av hållbarhet inom den textila värdekedjan. För att attrahera nya och existerande kunder till sina mer hållbara produkter arbetar modeföretag kontinuerligt med att formulera budskap innehållande påståenden om miljörelaterad hållbarhet. Det har dock visat sig att detta är ett svårt budskap att förmedla och ännu svårare är det för företag att få sina konsumenter att lita på, uppfatta och ta till sig den information som kommuniceras ut då grön marknadsföring ofta möts med skepsis. För att skapa förståelse för vad som ligger till grund för denna problematik undersöker denna studie konsumenters attityder och tolkningar till gröna annonser från modeföretag. Denna studie tar sin form genom en kvalitativ undersökning som jämför om det finns skillnader mellan de attityder och tolkningar som konsumenter i olika åldersgrupper bildar. Undersökningen har genomförts genom fyra stycken fokusgruppsintervjuer bestående av totalt 18 respondenter. Nio av respondenterna var i åldrarna 22-25 och de resterande nio i åldrarna 45-58. Studiens resultat visar på att det förekommer likheter såväl skillnader mellan hur konsumenter av olika åldersgrupper tolkar gröna annonser samt vilka attityder de bildar mot annonseras budskap. Studien påvisar att dessa likheter och skillnader grundar sig i annonsernas utformning vilket innefattar de termer som används, den textmängd som förekommer, om annonsen innefattar miljömärkningar samt vilka bilder och färger som återfinns i annonsen bildar konsumenterna olika attityder. Annonsernas utformning har även en inverkan på hur konsumenter tolkar de grön annonserna, om de upplevs som mer eller mindre miljövänliga samt om konsumenterna uppfattar de gröna annonserna som trovärdiga. / The fashion industry has been characterized by an awareness of the industry's pollution and its environmental-related sustainability issues. As a result, there has been an implementation of sustainability within the textile value chain. To attract new and existing customers to their more sustainable products, fashion companies continuously work with formulating messages containing environmental claims. However, it has been found that this is a difficult message to convey and it is even harder for companies to get their consumers to trust, perceive and receive the information communicated when consumers have a skeptic attitude towards green marketing. In order to create an understanding of the underlying causes of this problem, this study investigates consumers attitudes and interpretations of green advertisements from fashion companies. This study takes shape through a qualitative research method which compares if there are differences between the attitudes and interpretations from consumers of different age groups. The research has been conducted through four focus group interviews consisting of a total of 18 respondents. Nine of the respondents were in the ages of 22-25 and the remaining nine were in the ages of 45-58. The results of the study indicate that there are both similarities and differences between how consumers of different age groups interpret green advertisement and what attitudes they form against the advertised messages. The study shows that these similarities and differences of consumers attitudes are based on the formation of the advertisement. The formation also has an impact on how consumers interpret the green advertisements, if they are perceived as more or less environmentally friendly, and if consumers perceive the green advertisements as credible.

Digitaliseringen har senaste åren påverkat företagsverksamhet, deras kommunikation med kunderna samt hantering av marknadsföringen. Bibehållning av konkurrenskraft inom detaljhandelns har blivit tuffare med allt bredare användning av Webb 2.0 samt sociala medier. Både kunderna och företag ser högt värde i relationer och direkt kommunikation. Marknadsföring men även strategier har gått från de traditionella formerna till allt mer digitaliserade. Denna studie kommer genom en fallspecifik undersökning av fyra företag inom detaljhandeln undersöka vilken kunskap samt åtgärder har dessa företag använt för att förbättra kommunikationsstrategi samt deras försäljning och vilka resultat har det gett. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras därmed på resultat från empiriinsamling i form av intervjuer som kommer stödjas med relevant teori i form av tidigare studier och litteratur. / Digitization has in recent years affected companies' operations, their communication with customers and the management of marketing. Maintaining competitiveness in retail has become tougher with the ever-widening use of Web 2.0 and social media. Both customers and companies see high value in relationships and direct communication. Marketing but also strategies have gone from the traditional forms to increasingly digitized. This study will, through a case-specific survey of four companies in the retail trade, examine what knowledge and measures these companies have used to improve communication strategy and their sales and what results it has given. The study is of a qualitative nature and is based on results from empirical collection in the form of interviews that will be supported with relevant theory in the form of previous studies and literature.

Over the past several years destination loyalty has begun to take up an increasing amount of focus within the tourism research field. While there are still a number of question marks of its different aspects and true value to the destination, the subject has been described as prioritized. On that account, the purpose of this study has been to seek understanding of how Stockholm relate to this, and how their expressed strategies towards the international market can be understood within a destination loyalty perspective. Furthermore, the DMO Visit Stockholm’s marketing and communication strategies towards foreign followers on digital platforms have been examined. To reach knowledge of this, a document study of Visit Stockholm and Svensk Turism was carried out, whereafter three interviews took place with representatives from these two organizations. Lastly, a netnographic examination was carried out of Visit Stockholm’s official webpage and their accounts on Facebook and Instagram. The results showed that strategies have yet to be expressed formally regarding destination loyalty, but that there is an awareness of the issue and that it most likely will play a bigger role in the future. In addition to that, there have been empirical findings which show that marketing and communication in fact is conducted, which can relate to destination loyalty. A challenge for Stockholm in the future will be to further take advantage of the possibilities that the digital channels offer. An active approach will be required in imposing new relations to followers and visitors, and in the retaining of existing relations. / Under de senaste åren har destinationslojalitet börjat ta upp alltmer fokus inom den turistiska forskningen. Medan det ännu finns kvar flera frågetecken över dess olika aspekter och egentliga värde för destinationen, så har ämnet beskrivits som speciellt prioriterat. Med anledning av det har syftet med denna undersökning varit att söka förståelse för hur Stockholm förhåller sig till detta, och hur deras uttalade strategier mot den internationella marknaden kan förstås utifrån ett destinationslojalitetsperspektiv. Vidare har undersökts hur DMO:n Visit Stockholms faktiska marknadsföring och kommunikation till utländska följare förs på digitala plattformar. För att nå denna kunskap utfördes en dokumentstudie av Visit Stockholm samt Svensk Turism, därefter ägde tre intervjuer rum med representanter från dessa två organisationer. Till sist utfördes även en netnografisk undersökning av Visit Stockholms officiella hemsida, samt deras konton på Facebook och Instagram. Resultaten visade att det ej i dagsläget finns några uttalade formella strategier kring destinationslojalitet, men att det finns en medvenhet kring frågan och att det troligtvis kommer att bli mer aktuellt i framtiden. Utöver detta har empiriska fynd gjorts som visar på att det faktiskt förs marknadsföring och kommunikation på sociala medier som kan kopplas till destinationslojalitet. En utmaning för Stockholm inför framtiden blir att ytterligare ta till vara på de möjligheter som de digitala kanalerna kan erbjuda. Ett aktivt arbete kommer att krävas inför skapandet av nya relationer till följare och besökare, samt bibehållandet av existerande relationer.