Denna studie undersöker förbättring och framtida möjligheter för digitala bruksanvisningar genom en analys. Det primära syftet är att utvärdera hur digitalisering kan förbättra tillgängligheten och användbarheten av bruksanvisningar, särskilt för maskinförare som huvudsakligen arbetar utomhus, såsom de som är involverade i vägarbete, anläggning och jordbruk. Dessa användare valdes eftersom de ofta befinner sig i situationer där omedelbar service eller reparationshjälp inte är tillgänglig, vilket kräver att de själva kan lösa problemen. Studien jämför traditionella pappersbruksanvisningar, PDF-format och en nyutvecklad interaktiv digital prototyp. Metoder som Time-on-task och System Usability Scale (SUS) användes för att mäta effektivitet och användarnöjdhet hos dessa format. Resultaten visar att digitala bruksanvisningar avsevärt förbättrar användbarheten samt sökeffektiviteten, och erbjuder funktioner som interaktiva guider, klickbara sektioner och multimediala element. Den sekundära målgruppen består av byggledare och närmaste chefer, valda för att underlätta deltagandet av studieobjekt. Forskningen belyser den viktiga roll som interaktionsdesign spelar i skapandet av intuitiva och effektiva digitala bruksanvisningar, vilket slutligen ger betydande fördelar för både användare och tillverkare genom möjligheten till snabbare uppdateringar, kostnadsbesparingar och global tillgänglighet. / This study explores the enhancement and future potential of digital user manuals through a quantitative analysis. The primary objective is to evaluate how digitalization can improve the accessibility and usability of user manuals, particularly for machine operators working predominantly in outdoor environments, such as those involved in roadwork, construction, and agriculture. These users were chosen because they often face situations where immediate service or repair assistance is unavailable, necessitating self-reliance in problem-solving. The study compares traditional paper manuals, PDF formats, and a newly designed interactive digital prototype. Methods such as "Time-on-task" and "System Usability Scale (SUS)" were employed to measure efficiency and user satisfaction across these formats. Results indicate that digital manuals significantly enhance usability and search efficiency, offering features like interactive guides, clickable sections, and the integration of multimedia elements. The secondary target group includes construction managers and immediate supervisors, selected to facilitate the participation of study subjects. The research highlights the critical role of interaction design in creating intuitive and effective digital manuals, ultimately providing substantial benefits to both users and manufacturers by enabling faster updates, cost savings, and global accessibility.

Digital transformation has become a hot topic both amongst practitioners and researchers. However, a vast majority of industries are struggling with collecting the benefits from digital transformation, and the Swedish earth-moving industry is no exception. Identity is seldomly further explored, although it is often mentioned as a factor to consider in digital transformation. Furthermore, the role of the employees is central, yet often underestimated. Thus, this study revolves around heavy equipment operators and their professional identity in digital transformation. Hence, the purpose of this study is to investigate how the professional identity of the heavy equipment operators affects digital transformation of the earth-moving industry. To fulfill the purpose, this study aims to use a combination of previous theories regarding professional identity. This to explain current and anticipate future supportive and resistive behaviors towards digital transformation. The findings are based on an exploratory case study of heavy equipment operators and an extensive literature review of prior research of professional identity. The findings showcase that heavy equipment operators' professional identity is mainly rooted in their prior socialization and similar values of impacting their surroundings. Furthermore, this study found that concerns of not having the skills required by the changes as a resistive behavior are likely to become more prominent in the future. This is because although digital technologies lower the maneuvering skills, they require other skills. Also, digital technologies are often appreciated although they are often adopted in a reactive way which slows down digital transformation of the earth-moving industry. Furthermore, this study shows that there are multiple aspects of professional identity to consider and provides a comprehensive understanding of the interdependencies amongst the elements in professional identity. / Digital transformation har blivit ett aktuellt ämne både bland företagare och forskare. En stor majoritet av företag och branscher kämpar dock med att framgångsrikt gå igenom en digital transformation, där den svenska maskinentreprenadbranschen inte är ett undantag. Identitet utforskas sällan vidare trots att det ofta nämns som en faktor att beakta vid digital transformation. Samtidigt är individernas roll central i en förändring, men ofta underskattad. Således kretsar denna studie kring maskinförare och deras yrkesidentitet i en digital transformation. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesidentiteten hos maskinförare påverkar den digitala transformationen av maskinentreprenadbranschen. För att uppnå syftet ämnar denna studie till att först kombinera tidigare teorier kring yrkesidentitet till ett ramverk. Därefter använda ramverket till att förklara nuvarande och förutse framtida stödjande och hindrande beteenden mot digital transformation. Resultaten är baserade på en fallstudie av maskinförare och en omfattande litteraturstudie av tidigare forskning om yrkesidentitet. Resultaten visar att maskinförares yrkesidentitet huvudsakligen härstammar från deras tidigare socialisering och att de även har liknande värderingar av att påverka deras omgivning. Denna studie visade att oro för att inte ha de färdigheter som krävs av förändringarna sannolikt kommer bli mer framträdande i framtiden. Detta beror på att även om digital teknik sänker kraven för manövrering så kräver de andra typer av färdigheter. Vidare så uppskattas digital teknik oftast, men de antas på ett reaktivt sätt som saktar ner digital transformation av maskinentreprenadbranschen. Avslutningsvis visar denna studie att det finns flera aspekter av yrkesidentitet att överväga och ger en omfattande förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan elementen i yrkesidentitet.