Detta är en uppsats kring arbetet av en Emma Fåtölj. Från stomme till klädd möbel. Även tankar kring traditionella stoppningsmaterial. Är tänkt som en processbeskrivning för Emmor med traditionell stoppning. vad man kan behöva tänka på och vad för problem som kan dyka upp. Under arbetet gång har jag planerat en helt ny stoppning utan en möbel att gå efter, snörat och sytt stoppningar och prövat olika metoder. Resultatet blev en mysig möbel och några tankeställare.

Seminario de Investigación para optar al Grado Académico de Licenciado en Comunicación Social / “Cartografía de la Memoria del Centro de Santiago: 1973-2003” es una investigación exploratoria que describe la relación existente entre el habitante y su espacio urbano durante los últimos 30 años, a través de la memoria de dos lugares representativos de la ciudad de Santiago: 1. Plaza Italia 2. Barrio Matta. Utilizando cuatro técnicas metodológicas (información documentada, observación participante, no participante y entrevistas en profundidad), la presente investigación indaga como los ciudadanos articulan los recuerdos y construyen memoria, asumiendo desde la posición socioconstructivista la interpretación que desde el presente hacen del pasado. Mediante el análisis de los datos recogidos, se establecieron conclusiones en las que se fundamentó el grado de identificación de los ciudadanos con el espacio público a partir de los cambios socioculturales experimentados a partir de 1973. De este modo, la presente investigación describe cuáles son las prácticas culturales que se han perdido en el periodo acotado, así como también constata aquellas que han permanecido o las nuevas que han surgido a la luz de los más recientes procesos de sociabilidad del habitante urbano.

Os cortes de Gordon Matta-Clark: um ritual de destruição e reconstrução da arquitetura parte de uma indagação sobre um elemento na confluência com as artes visuais: o corte. O conceito de corte desdobra-se nas várias etapas desse trabalho transformando-se em um conceito operatório, que se reflete nas obras do artista norte-americano Gordon Matta-Clark (1943-1978). Assim se estabelece um diálogo sinestésico entre Arquitetura e Arte no próprio campo da arquitetura. A tese tem por hipótese o corte como princípio revelador da espessura interior para o pensamento da arquitetura e da arte. Os cortes realizados por Matta-Clark se afirmam em diferentes meios: no desenho, no edifício, na fotografia e no trabalho interminável da fotografia. A pesquisa toma sua última manifestação artística denominada Circus-Caribbean Orange (1978) como objeto central para explicar a poética do corte na sua obra – cortes, buracos, escavações. Assim, a sua produção é considerada aqui como um processo que se expande no tempo, permitindo uma abordagem que a encara em permanente estado de questionamento. Do interior dos próprios processos que transparecem nos documentos utilizados e deixados pelo artista se estabelece um modo de leitura e de reflexão que se constitui em um sistema de rede de múltiplas conexões com diferentes áreas do conhecimento. / The cuts of Gordon Matta-Clark: a ritual of destruction and rebuild of architecture searches an answer to the investigation about an element on the confluence with the visual arts: the cut. The concept of cut unfolds in the many phases of this work changing into an operatory concept that rebounds in the works of the North- American artist Gordon Matta-Clark (1943-1978). Thereby a synesthetic dialogue is established between Architecture and Art in the very field of architecture. The thesis has as hypothesis the cut that is the revealing principle of the interior thickness for the thinking of architecture and art. The cuts made by Matta-Clark stand on different means: on design, on building, on photography and on the never ending work of photography. The research takes its last artistic manifestation designed Circus-Caribbean Orange (1978 ) as the central purpose to explain the poetics of cut on his work – cuts, holes, excavations. Thus, his production is here considered as a process that is expanded in time, permitting an approach that faces it as a permanent state of questioning. From the interior of the processes that appear in the documents used and left by the artist, a way of reading and reflection is established constituting a net system of multiple connections with different areas of knowledge.

Os cortes de Gordon Matta-Clark: um ritual de destruição e reconstrução da arquitetura parte de uma indagação sobre um elemento na confluência com as artes visuais: o corte. O conceito de corte desdobra-se nas várias etapas desse trabalho transformando-se em um conceito operatório, que se reflete nas obras do artista norte-americano Gordon Matta-Clark (1943-1978). Assim se estabelece um diálogo sinestésico entre Arquitetura e Arte no próprio campo da arquitetura. A tese tem por hipótese o corte como princípio revelador da espessura interior para o pensamento da arquitetura e da arte. Os cortes realizados por Matta-Clark se afirmam em diferentes meios: no desenho, no edifício, na fotografia e no trabalho interminável da fotografia. A pesquisa toma sua última manifestação artística denominada Circus-Caribbean Orange (1978) como objeto central para explicar a poética do corte na sua obra – cortes, buracos, escavações. Assim, a sua produção é considerada aqui como um processo que se expande no tempo, permitindo uma abordagem que a encara em permanente estado de questionamento. Do interior dos próprios processos que transparecem nos documentos utilizados e deixados pelo artista se estabelece um modo de leitura e de reflexão que se constitui em um sistema de rede de múltiplas conexões com diferentes áreas do conhecimento. / The cuts of Gordon Matta-Clark: a ritual of destruction and rebuild of architecture searches an answer to the investigation about an element on the confluence with the visual arts: the cut. The concept of cut unfolds in the many phases of this work changing into an operatory concept that rebounds in the works of the North- American artist Gordon Matta-Clark (1943-1978). Thereby a synesthetic dialogue is established between Architecture and Art in the very field of architecture. The thesis has as hypothesis the cut that is the revealing principle of the interior thickness for the thinking of architecture and art. The cuts made by Matta-Clark stand on different means: on design, on building, on photography and on the never ending work of photography. The research takes its last artistic manifestation designed Circus-Caribbean Orange (1978 ) as the central purpose to explain the poetics of cut on his work – cuts, holes, excavations. Thus, his production is here considered as a process that is expanded in time, permitting an approach that faces it as a permanent state of questioning. From the interior of the processes that appear in the documents used and left by the artist, a way of reading and reflection is established constituting a net system of multiple connections with different areas of knowledge.

Os cortes de Gordon Matta-Clark: um ritual de destruição e reconstrução da arquitetura parte de uma indagação sobre um elemento na confluência com as artes visuais: o corte. O conceito de corte desdobra-se nas várias etapas desse trabalho transformando-se em um conceito operatório, que se reflete nas obras do artista norte-americano Gordon Matta-Clark (1943-1978). Assim se estabelece um diálogo sinestésico entre Arquitetura e Arte no próprio campo da arquitetura. A tese tem por hipótese o corte como princípio revelador da espessura interior para o pensamento da arquitetura e da arte. Os cortes realizados por Matta-Clark se afirmam em diferentes meios: no desenho, no edifício, na fotografia e no trabalho interminável da fotografia. A pesquisa toma sua última manifestação artística denominada Circus-Caribbean Orange (1978) como objeto central para explicar a poética do corte na sua obra – cortes, buracos, escavações. Assim, a sua produção é considerada aqui como um processo que se expande no tempo, permitindo uma abordagem que a encara em permanente estado de questionamento. Do interior dos próprios processos que transparecem nos documentos utilizados e deixados pelo artista se estabelece um modo de leitura e de reflexão que se constitui em um sistema de rede de múltiplas conexões com diferentes áreas do conhecimento. / The cuts of Gordon Matta-Clark: a ritual of destruction and rebuild of architecture searches an answer to the investigation about an element on the confluence with the visual arts: the cut. The concept of cut unfolds in the many phases of this work changing into an operatory concept that rebounds in the works of the North- American artist Gordon Matta-Clark (1943-1978). Thereby a synesthetic dialogue is established between Architecture and Art in the very field of architecture. The thesis has as hypothesis the cut that is the revealing principle of the interior thickness for the thinking of architecture and art. The cuts made by Matta-Clark stand on different means: on design, on building, on photography and on the never ending work of photography. The research takes its last artistic manifestation designed Circus-Caribbean Orange (1978 ) as the central purpose to explain the poetics of cut on his work – cuts, holes, excavations. Thus, his production is here considered as a process that is expanded in time, permitting an approach that faces it as a permanent state of questioning. From the interior of the processes that appear in the documents used and left by the artist, a way of reading and reflection is established constituting a net system of multiple connections with different areas of knowledge.

Tesis para optar al Postítulo en Conservación y Restauración Arquitectónica

Tesina para optar al Postítulo en Conservación y Restauración Arquitectónica

Magíster en arte con mención en teoría e historia del arte / El presente estudio pretende decolonizar la obra de Huidobro y Matta o bien, dicho de otro modo, descentrar, cuanto sea posible, el peso histórico de los discursos eurocéntricos que determinan en análisis de sus producciones. Sin fiarse plenamente de los grandes discursos, las teorías poscoloniales y decoloniales parecen absolutamente pertinentes y válidas para enfocar comparativamente la obra de Huidobro y Matta desentrañando su pluriversalidad y su potencial crítico. Por lo tanto, se asume, sin culpa, todo el antecedente europeo de este enfoque relacionado con el posestructuralismo, neomarxismo, análisis del discurso y deconstructivismo

Trots att levnadsförhållandena generellt sett ökar i hela världen växer skillnaderna i Sverige snabbare än i något annat OECD land. Världshälsoorganisationen WHO skriver i sin rapport Closing the gap in one generation att detta inte minst yttrar sig i ojämlikheten i hälsa. Hållbarhetsaspekterna har därför sedan länge kommit att inkludera sociala, ekonomiska och ekologiska värden, där alla tre är förutsättningar för varandra. WHO menar att ett relevant mått på social hållbarhet är ojämlikheten i hälsa. För att minska denna krävs därför förändringar inom samhällets alla sektorer. Inom stadsplanering är arbetet med medborgardeltagande ett verktyg för att öka den sociala hållbarheten. Detta har Malmö stad arbetat med i projektet Fokus Rosengård och i synnerhet dess delprojekt Rosens röda matta som är en aktivitetsyta i Rosengård. Denna yta har utformats av 13 unga kvinnor i samarbete med landskapsarkitekten på gatukontoret. Anledningen till att endast unga kvinnor involverades var för att projektledarna tidigt lärde sig att spontanidrottsplatserna i Sverige till 80% domineras av killar. Dialogerna som hållits har inkluderat olika nivåer av delaktighet och makt. De allra första dialogerna och workshops som involverade många invånare fungerade konsulterande. När platsen designades var det dock högre nivåer av makt som identifierades hos de 13 unga kvinnorna eftersom de hade stort inflytande över den fysiska utformningen. Från intervjuer av de olika projektledarna för Fokus Rosengård framgår en nöjdhet över resultatet eftersom syftet att öka attraktiviteten uppnåtts då det genererat ökade investeringar i området. Den största framgångsfaktorn som lyfts i samtliga intervjuer är dock de 13 unga kvinnorna vars engagemang för påverkan fortsatt även efter projektets slut. Endast en av de intervjuade vet hur platsen används idag och i hur stor utsträckning, men nöjdheten över projektet och stoltheten över de unga kvinnorna är stor ändå. Av intervjuer med huvudansvariga för Fokus Rosengård och slutrapporter där projektet utvärderats framgår att medborgardeltagande varit en viktig del för det sociala hållbarhetsarbetet, framförallt för hur det utvecklat de delaktiga unga kvinnorna. Därför diskuteras det i slutet på uppsatsen om inte dialoger hållits för dialogens skull och huruvida problematiskt eller inte det är med medborgardeltagande oavsett vilken nivå av makt och inflytande som ges. Det har inte varit möjligt att dra större slutsatser om den sociala hållbarheten ökat eller minskat av projektet Rosens röda matta. Däremot görs det tydligt av insamlat material att projektet varit en del av större förändringsarbeten i Rosengård som syftar till att förtäta och bygga om. En fråga kan vara om medborgardialoger hållits för att ge stort inflytande i mindre viktiga frågor och därmed hålla invånarna nöjda inför framtida större förändringar, där en av konsekvenserna kan vara gentrifiering av Rosengård

I mitt projekt har jag inspirerats av Folkets Hus-fenomenet. Folkets Hus är vanligtvis en byggnad som erbjuder allmänna samlingslokaler och mötesplatser för olika kulturevenemang, folkbildning, medborgarorganisering och många andra aktiviteter. Eftersom Tensta idag inte har något eget folkets hus är min tanke att stadsdelshuset även kan fungera som ett  sådant för Tensta-borna. Det offentliga rummet har därför fått en central roll i mitt projekt, och skapar en plats som för samman folket och de beslutsfattande i hopp om ett intressant möte. Jag har haft som ambition att skapa en inbjudande plats för såväl personal som besökare. En rymlig plats som kan formas efter behov och där många olika saker kan pågå samtidigt. En plats för det betydelsefulla och det mer lättsamma. / In my project i've been inspired by the phenomenon of "Folkets Hus" (≈ community center). Folkets Hus is usually a building that offers public meeting spaces for different kinds of cultural events, study circles, citizen organisations and many other activities. Due to the fact that Tensta doesn't possess their own Folkets Hus today, my intention is that the District Hall will also fill this function for the citizens of Tensta. The public space has therefore been given a crucial role in this project, and creates a meeting space for the people and the decision makers in the community, in hope for a fruitful exchange. My ambition was to create a inviting sphere for staff as well as visitors. An allowing space able to adapt to different needs and where several different events can take place at the same time. A room for the meaningful and for the fun.