Omvärlden och marknaden kan idag tillskrivas som kundens, det är kunden som styr marknaden och sitter på makten. Till detta kan troligtvis en viss press föreligga hos organisatoriska ledare att finna en strategi som skapar värde för kunden. Sökandet efter det rätta arbetssättet inleds för att sedan sluta vid det agila arbetssättet som uppenbarar sig likt ett svar på alla problem. Praktiker blir förförda, underkastar sig en funktionell dumhet och implementerar det agila arbetssättet, utan ifrågasättande, dagen är räddad! Kanske måste förförda praktiker vakna från deras utopiska drömvärld, avsäga sig detta falska medvetande för att ställa sig frågan om ett arbetssätt som placerar kunden i centrum kan tillskrivas som hållbart. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen och konceptualisering av situationen för medarbetarens situation i relation till det agila arbetssättet ur ett hållbarhetsperspektiv. Fördelar och nackdelar med det agila arbetssättet synliggörs för att härledas till hållbarhetsprinciper och medarbetarens roll samt situation. Studien har genomförts genom ett etnografiskt tillvägagångssätt, där observationer, intervjuer samt enkäter har triangulerat problemområdet. Studien kombinerar kvalitativ metod med kvantitativ metod för att synliggöra problemområdet ur flera kompletterande perspektiv. I studiens analys används medarbetarskapshjulet, gränsdragning samt kritisk teori som teoretiskt utgångsläge. Resultatet av studien visar att det agila arbetssättets hållbarhet kan ifrågasättas, utifrån medarbetares situation inom dess givna ramar. Arbetssättets kundfokusering och snabba anpassning till den föränderliga verkligheten utmanar engagerade medarbetare att göra sitt yttersta för att leverera högkvalitativa produkter. Det innebär utmaningar i gränsdragningen mellan arbete och fritid, varvid medarbetare ställs inför utmaningen att balansera arbete som ianspråktar tid även utanför arbetsplatsen. De engagerade medarbetarna upplevs löpa en högre risk att drabbas negativt om arbetet tillåts ta över stora delar av livet, uppsatsförfattarna ifrågasätter därför huruvida det agila arbetssättets hållbarhet är rimlig i förlängningen. Uppsatsens slutsats innefattar HEM, Hållbart Engagerade Medarbetare, det vill säga att organisationer behöver arbeta för att ge sina medarbetare en situation som är hållbar i längden, även för de mest engagerade. / Today’s business world and the market belongs to the costumer. It is the costumer who is in charge of the market and holds the power. To this a degree of pressure is put on the organisational leaders, who are held to find the best method of creating value for the costumer. While searching for the best method, agile appears as an answer to all the problems and questions. Practitioners are swept away, seduced by the promising concept, gives in to a functional stupidity and implement the agile concept into their organisation, without questions. Agile saves the day! Perhaps these seduced practitioners must wake up from their utopian dream, take a step back from this false awareness and ask themselves whether a concept putting the costumer foremost is sustainable? The purpose of this essay is increasing understanding and conceptualising the situation for employees in relation to agile work methods, from a sustainable perspective. Pros and cons with agile methods will be made visible for derivation to principles of sustainability, the role of the employee and their situation. As a method ethnography has been used for this study, where observations, interviews and a survey has triangulated the issue. This study combines quantitative and qualitative methods to put several completing perspectives into the light. For the analysis the authors used the wheel of employeeship, border theory and critical theory as theoretical starting point. The result of the study shows how sustainability within agile can be questioned, from a employee perspective. Being focused on the costumer and adaptivity to an everchanging reality challenges dedicated employees to give their uttermost to produce high quality products. Challenges in relation to this lies within the borderlines of work, where employees must balance employment which seems to occupy time outside of the workplace. Dedicated employees might be at higher risk of negative consequences due to their employment occupying their life to a large extent. Therefore, the authors question whether agile is sustainable in the long run. In conclusion this essay presents a proposal for organisations to work towards sustainable dedicated employees. To give the most dedicated employees a situation which is sustainable in the long run, is beneficial for the entire organisation.

Problembakgrund: Digitaliseringen har lett till att medarbetare i en organisation inte alltid längre befinner sig på kontoret samtidigt. Det har lett till att både hybridledare och medarbetare behöver anpassa sig till detta. En avsaknad av ansikte-mot-ansikte interaktioner riskerar att påverka tilliten och dialoger negativt. Gemenskap och sociala aktiviteter blir också svårare att genomföra och förbättra. Detta blir en utmaning för medarbetarskapet och organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hybridledare och medarbetare upplever fyra faktorer som återfinns i medarbetarskap fungerar. Genom att undersöka faktorerna kommer studien kunna bidra till en ökad förståelse över hur det fungerar att arbeta hybrid. Metod: En fallstudie med triangulering. Kvalitativ data har samlats in via fyra semistrukturerade intervjuer med hybridledare. Den kvantitativa datan har samlats in via en enkätundersökning på medarbetarna med 22 svar. Analys: Analysen visar att dialogen är en viktig faktor för att skapa möjlighet till förtroende och öppenhet, den är öppen och ärlig trots en hybrid arbetsmiljö. Studien indikerar att hybridledarna och medarbetarna har tillit till varandra men att den hybrida arbetsmiljön haft sin påverkan. Sociala aktiviteter kan anordnas, men blir svårare när samtliga ej är på kontoret. Studien påvisar att gemenskapen och samarbetet blir utmanat vid en hybrid arbetsmiljö men att trots det fungerar det. Slutsats: Denna studie fastställer att det finns goda förutsättningar för att medarbetarskapet ska rotera. Samtliga vill att den hybrida arbetsmiljön ska fungera, det är därför de också får det att fungera bra trots utmaningarna. Hybridledare och medarbetare är överens om att den hybrida arbetsmiljön har påverkat förtroendet för varandra, det gör det svårare att samarbeta. Trots det indikerar studien på att både förtroendet och gemenskapen är bra och att en öppen och ärlig dialog förs. Sociala aktiviteter blir svårare att anordna, men genomförs ändå, hybridledarna vill dock bli bättre på detta. Det föreligger en bra grund för ett etablerat medarbetarskap. / Background: Digitalization has led to employees in an organization not always being present in the office at the same time. This has required both hybrid leaders and employees to adapt. The absence of face-to-face interactions negatively affects trust and dialogues. Building collaboration and connection and engaging in social activities also becomes more challenging. This poses challenges to employee engagement and the organization. Purpose: The purpose of this study is to enhance understanding of how hybrid leaders and employees perceive four factors that are present in employee engagement. By examining these factors, the study will contribute to a greater understanding of how hybrid work functions. Method: A case study with triangulation of qualitative and quantitative research. Empirical data has been collected through 4 semi-structured interviews and a survey with 22 answers. Analysis: Analyses reveal that dialogue is an important factor in fostering trust and openness, even in a hybrid work environment. The study also indicates that there is trust among team members, but the hybrid work environment has had its impact. Social activities can be organized but become more difficult when not everyone is in the office. The study also shows that connection and collaboration are challenged in a hybrid work environment, but overall, they function well. Conclusion: The present study establishes that there are favourable conditions for employee engagement to thrive. All participants want the hybrid work environment to work, and they manage to make it work despite the challenges. All the participants agree that the hybrid work environment has affected trust among team members and made collaboration more difficult. However, the study indicates that both trust and connection are strong, and an open and honest dialogue is maintained. While social activities are more challenging to organize, they are still carried out, although hybrid leaders express a desire to improve in this area. There is a solid foundation for established employeeship.