During the last 20 years there has been an international shift in contingency crisis politics. Different governments are increasingly emphasizing the importance of household preparedness as a strategy for civil crisis preparedness. Studies on these campaigns have analysed the language used to justify the importance of household preparedness and have revealed an ongoing change in the discourse which affects the power relations between the state and citizens. However, a large amount of research has been centred towards Anglo-Saxon countries leaving a scientific gap in our understanding of other contexts. This thesis aims to contribute to filling that gap by exploring the Swedish discourse on household preparedness, a country which has received less attention despite the unique integration of crisis and conflict management into the same policy. The study also aims to contribute to a wider scientific dialog discussing the views of crisis management strategies aimed at civilians. The analysis is based on poststructuralist theory and specifically Foucault’s tools for qualitative text analysis, here used as both theory and a method. The study concludes that the central concepts for the discourse are “household preparedness”, “resistance power” and “robustness”. The discourse is shaped by ideas based on decentralization, individual responsibility, and securitization as well as recent events such as the covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. The study identifies two main citizen roles; The first is the “ideal citizen” who has prepared their household for one week without additional aid from the government, is generous in helping others, and has an ability to collect and process information with critical reasoning. The other citizen role is the “help needing citizen” who struggles with achieving household preparedness and requires help from others. Lastly, this essay conclude that local civil society plays a traditionally larger role than earlier since it is expected to help citizens in need and share the responsibility for some of the crisis management with the government. Overall, the thesis fulfils its purpose, and acknowledges that future research could benefit from including alternative methods which capture how citizens perceive and justify household preparedness practices.

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras. / In this thesis attention is drawn to Swedish education policy and citizenship. In times of globalization, and with Swedish membership of the European Union, national policymaking concerning the commissioned role of citizen upbringing has come under increased pressure. In this study, light is shed on how this issue is given shape in Swedish education policy in the 1990s, a period marked by significant changes in the field of education in Sweden. The core question is, more precisely, what direction is being marked out for the Swedish schools´ commission, laid down by law, to foster democratic citizens during this period. By taking an interest in how objectives, visions and motives are formulated in education policy texts from the 1990s, understandings of citizenship are mapped that characterize Swedish education policy during this period. In addition, a more extensive analysis is carried out, by means of which historical goals of the schools’ fostering of citizens prior to those of the 1990s are presented. The aim of the study is critical. The understandings are reviewed in order to revise what they include and exclude, as well as what possible consequences they may have for different individuals and groups, and whether there are conceivable alternatives. It is emphasised that two historical changes take place during the 1990s concerning the subject of the content and meaning of citizenship in Swedish education policymaking. Firstly, during the first part of the 1990s, a historically established citizen role is changed and replaced by other, more market-oriented roles. During the latter part of the 1990s, when the market orientation is reinforced in neo liberal courses, a second change emerges, the historically accepted basic idea of inclusion – the nation – as the “we”-creating reference for civic spirit is shattered. It is replaced by another – globalization – with other qualities that include and exclude different individuals and groups. Finally, on the basis of these findings, some conditions for a possible alternative are sketched. This alternative is given shape with the ambition of, to a greater extent than is made visible in Swedish Education policy, reasoning about possibilities beyond presupposed dividing properties for a “we”. The power of language for political and societal change has an important role in this dissertation. Political clashes concerning achieving preferential access to talk and interpretation about upbringing objectives are examined by analyzing the texts’ talk about the schools’ commission to foster citizens. Light is shed on the outcomes of these clashes by examining three vital areas for citizen upbringing, found to be crucial in this context: a political one, a cultural one and an economical and working-life oriented one. These citizenship discourses are elucidated and understandings of citizenship in Swedish education policy are given form and alternatives are discussed.

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras. / In this thesis attention is drawn to Swedish education policy and citizenship. In times of globalization, and with Swedish membership of the European Union, national policymaking concerning the commissioned role of citizen upbringing has come under increased pressure. In this study, light is shed on how this issue is given shape in Swedish education policy in the 1990s, a period marked by significant changes in the field of education in Sweden. The core question is, more precisely, what direction is being marked out for the Swedish schools´ commission, laid down by law, to foster democratic citizens during this period. By taking an interest in how objectives, visions and motives are formulated in education policy texts from the 1990s, understandings of citizenship are mapped that characterize Swedish education policy during this period. In addition, a more extensive analysis is carried out, by means of which historical goals of the schools’ fostering of citizens prior to those of the 1990s are presented. The aim of the study is critical. The understandings are reviewed in order to revise what they include and exclude, as well as what possible consequences they may have for different individuals and groups, and whether there are conceivable alternatives. It is emphasised that two historical changes take place during the 1990s concerning the subject of the content and meaning of citizenship in Swedish education policymaking. Firstly, during the first part of the 1990s, a historically established citizen role is changed and replaced by other, more market-oriented roles. During the latter part of the 1990s, when the market orientation is reinforced in neo liberal courses, a second change emerges, the historically accepted basic idea of inclusion – the nation – as the “we”-creating reference for civic spirit is shattered. It is replaced by another – globalization – with other qualities that include and exclude different individuals and groups. Finally, on the basis of these findings, some conditions for a possible alternative are sketched. This alternative is given shape with the ambition of, to a greater extent than is made visible in Swedish Education policy, reasoning about possibilities beyond presupposed dividing properties for a “we”. The power of language for political and societal change has an important role in this dissertation. Political clashes concerning achieving preferential access to talk and interpretation about upbringing objectives are examined by analyzing the texts’ talk about the schools’ commission to foster citizens. Light is shed on the outcomes of these clashes by examining three vital areas for citizen upbringing, found to be crucial in this context: a political one, a cultural one and an economical and working-life oriented one. These citizenship discourses are elucidated and understandings of citizenship in Swedish education policy are given form and alternatives are discussed.