Denna studie fokuserar på och ska utreda informationssäkerhet hos små och medelstora företag samt vilka faktorer som påverkar dem. Hot och risker med avseende till information på företag har ökat de senaste åren vilket resulterar i att företagen måste öka sin säkerhet för att eliminera dessa. Uppsatsen visar att de flesta undersökta små och medelstora företag inte arbetar aktivt och systematiskt med informationssäkerhet. För att utreda detta ämne har kvalitativa intervjuer genomförts med ansvarig för informationssäkerhet på sex olika fallföretag. Intervjufrågorna utgår från tre olika kontexter som ett företag kan delas in i. Den tekniska-, organisatoriska- och externa kontexten som i grunden kommer från TOE ramverket och anpassades efter uppsatsens behov och ämnet informationssäkerhet. IT-expertis, krav från externa aktörer och styrning av informationssäkerhet identifierades som faktorer på de sex undersökta fallföretagen och anses vara avgörande för deras informationssäkerhet.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina.

No description available.

No description available.

Logistikutvecklingen har gått fort de senaste decennierna och det krävs allt större insatser för att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna. Det har visat sig att de flesta studier inom logistik handlar om problem och lösningar som de största företagen ställs inför, därför fokuserar den här studien istället på hur ett medelstort svenskt distributionsföretag arbetar med sin logistik och hur deras organisation är uppbyggd för att klara av att infria företagets högt uppsatta tillväxtmål. Till hjälp har en fallstudie utförts på företaget RBP i Göteborg. Fallstudien är av kvalitativ karaktär och syftet är att undersöka och kartlägga hur RBPs organisations- och kommunikationsstruktur är uppbyggd för att klara av att utveckla sitt logistikarbete. Med hjälp av ett antal semistrukturerade intervjuer med VD, Supply Chain Manager, platschef, inköpare och en säljare samt en grundlig genomgång av sekundärdata såsom årsredovisningar och vetenskapliga artiklar, samlades information om företaget in. En kartläggning av RBP samt en ekonomisk jämförelse med en av deras största konkurrenter gjordes för att utröna företagets plats på marknaden. Utifrån ett analytiskt ramverk som grundar sig i transaktionskostnadsteori men också organisation, kommunikation, information och logistik analyseras den empiri som framkommit genom datainsamling och intervjuer. Studien visar på att det är ett stort steg att ta klivet från ett litet till ett medelstort företag.Den organisatoriska förändring som är nödvändig när ett företag växer ur sin kostym kräver ett ledarskap där visionen tydligt förmedlas och genomsyrar hela organisationen. Det blir svårt att genomföra ett förändringsarbete om inte ledningen är överens om strategier och tillvägagångssätt. / Logistics development has evolved over the past few decades, yet more efforts are required to keep up-to-date on the latest trends. Many logistics studies deal with problems and solutions facing the largest companies, whereas the challenges facing smaller companies are less well understood. Therefore, this study focuses on how a medium-sized Swedish distribution company handles its logistics and how the organization is structured to meet the company's goals and growth. A qualitative casestudy has been conducted at the company RBP in Gothenburg. The purpose is to explore and investigate how RBP's organization and communication structure is built to successfully develop its logistics work. Information about the company was collected through a number of five semi-structuredinterviews as well as a thorough review of secondary data such as annual reports andscientific articles. The collected empirical material was then analyzed within ananalytical framework based on transaction cost theory, as well as organization-,communication- and logistics theory. The study indicates a difficulty to expand from a small to a medium-sized company. Thenecessary organizational changes require a leadership that clearly conveys a vision thatpermeates the entire organization. Unless the management agrees on core strategiesand approaches, it will be difficult to implement organizational changes.

No description available.

Varumärkesbyggande är ett vida studerat ämne, i alla fall när det gäller stora och multinationella företag. När fokus istället flyttas till små och medelstora företag är litteraturen knapphändig. En bransch i Sverige som innefattar ett ständigt växande antal små och medelstora företag samt verkar på en mycket konkurrensutsatt marknad är hantverksbryggeri och destilleribranschen. Dessa allt mer krävande marknadsförhållanden fordrar att företagen förses med uppslag och riktlinjer på hur varumärken bygger sig starka i en branschspecifik kontext.För att försöka bidra med klarhet och uppslag angående detta, ämnar studien besvara följande frågeställning; “Hur arbetar små och medelstora företag inom destilleri och bryggeribranschen i Sverige med varumärkesbyggande?” Ett praktiskt syfte med studien är att ta fram rekommendationer för företag eller personer i liknande branscher i Sverige som kan förse uppslag och riktlinjer i deras utvecklande av varumärkesbyggande. Studiens vetenskapliga uppslag baseras i grunden på Centeno et al studie från 2013, ‘’The five phases of SME brand-building.’’ Detta med motivation av att de deltagande respondenterna agerar under olika ekonomiska och organisatoriska förhållanden och har existerat olika länge, vilket fordrar ett bredare perspektiv för att vinna förståelse för den verklighet dessa delgivit oss. Till detta är pris som varumärkesbyggande strategi adderat. I denna komparativa fallstudie har en kvalitativ insamlingsmetod använts för att förse ett företagsperspektiv på frågeställningen. Datainsamlingen har skett genom 8 semistrukturerade djupintervjuer av personer med relevanta befattningar på små företag inom bryggeri, destilleri samt i ett fall musteribranschen. Slutsatser som dragits av studien är att det finns många olika tillvägagångssätt och metoder att bygga varumärken på samt olika strategier som kan användas utan att behöva ha stora mängder kapital att tillgå. Tidigare yrkeserfarenheter, kompetenser och intressen är ofta både närvarande, färgande och användbara i varumärkesbyggandet. Starka associationer till varumärket kan byggas genom att relatera det till dess ursprungsplats och ofta återfinns en acceptans mot att lära genom misslyckanden och experimentera med produkter likväl kommunikativa strategier. Studien teoretiska bidrag är vidare uppslag på ramverk för varumärkesbyggande frågeställningar i framtida studier. I detta fall var pris en adderad variabel till varumärkesidentitet. Studiens empiriska bidrag är konkreta och praktiskt tillämpbara vägar för varumärkesbyggande baserat på samlad erfarenhet från respondenternas verkligheter och rådande marknadsmiljö.

An increasing number of SMEs are interested in working with issues related to the environment and sustainability as awareness of environmental issues has increased since the 1960s. This applies both nationally and internationally. Small and mediumsized companies account for 60-70% of industrial emissions in Europe and thus have a great responsibility when it comes to working with environmental issues which means that emissions are reduced. According to the literature, an obstacle is that management in most smaller companies lacks the knowledge required. In addition, they usually lack the time and financial resources needed to carry out effective environmental work. In order to get a picture of the strengths, weaknesses, opportunities and threats experienced by small and medium-sized companies when they have an implemented environmental management system in their operations, interviews with the environmental manager have been conducted at three small companies in southern Norrland. These interviews have since formed the basis for a SWOT analysis on each case company to elucidate these four parameters clearly. In order to gain another dimension to the study, a SWOT analysis with the literature as a basis has also been carried out in order to be able to compare what the literature says in regard to the results of what the interviews have shown. Two of the case companies in this study have been certified according to the environmental standard ISO 14001 and one case company has been certified according to the simplified management system FR2000, which is based to some extent on the ISO 14001 standard. The results of the SWOT analysis show that there are several similarities, but also differences, between the case companies' experiences of what it is like to work with an environmental management system and what the literature says. The similarities that exist between the case companies and which are also consistent with what the literature says are, among other things, that case companies that have a great commitment with their employees also see greater positive effects of working with the environmental management system. This also applies to the commitment of the management, the greater the commitment, the greater impact the environmental management system will have. In addition, a common parameter is that time and knowledge are resource-consuming. Something that, on the other hand, does not match the literature is the case companies' experience of demand from stakeholders. According to the literature, the demand from the stakeholders is increased, however, this is not something that any of the interviewees in the case companies agree with as they have not experienced these effects. Overall, it has been easier to discern the internal strengths and weaknesses of the companies than external opportunities and threats.

Arbetsmiljö är en viktig beståndsdel i varje organisation oavsett storlek. Syftet med studien var att identifiera upplevelser av svårigheter vid implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete inom mindre organisationer. I dagsläget är SAM inom mindre organisationer ett relativt outforskat område då de inte fångas upp av myndigheter förens de överstigit tio anställda. För datainsamlingen användes en kvalitativ en forskningsmetod där sju respondenter, två kvinnor och fem män, deltog i enskilda intervjuer via digitala hjälpmedel. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analys som visade på tre huvudteman uppfattning, orsaker och utmaningar. Resultatet visade på att tid, kunskap och otydlighet var tre faktorer som respondenterna upplevde som problematiska vid implementering av SAM. Respondenterna visade på ett stort intresse och engagemang till att börja arbeta med SAM.

Magister thesis in Business Administration, Degree of Master of Science in Business and Economics Authors: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Supervisor: Kim Eriksson Examiner: Jan Alpenberg Title: Environmental perspective in corporate governance - How small and medium-sized companies work to integrate sustainability into their corporate governance. Background and problem: Sustainability has gained an increasing focus in today's society and thus different working methods have been established to prevent a negative impact on the environment. Today, there are other expectations of a company's operations and therefore it becomes important for companies to consider the environmental issue in their governance. Various management methods have been developed in previous research to enable the integration of sustainability in business management. The previous research highlights that deeper analysis of how the integration of sustainability is to be applied in the governance of small and medium-sized companies, are relatively lacking in the previous research. Purpose: The purpose of the work is to analyze how sustainability is integrated into the business management of small and medium-sized companies. The purpose is also to investigate which management methods are used to implement the integration of sustainability in business management. Method: The study was conducted on 10 small and medium-sized companies that have laid the foundation for the empirical material collection. The study was conducted through a qualitative research method. An abductive research approach has been applied where theory and empiricism have been worked through back and forth. Conclusion: Empirical research shows that small and medium-sized companies can integrate sustainability into their business management through three different approaches. The three approaches identified are: through ISO standards, through a collection of sustainability goals, planning & strategy, measures & follow-up and cultural control, or through the third approach which is a combination of all these mechanisms together. What is highlighted in the study is that when the company integrates sustainability through one or the other method, the integration of sustainability becomes fundamental in business management. Rather, when these two mechanisms are used as a combination, the integration of sustainability becomes greater. Keywords: Sustainability, Integration, Environment, Business Management, SMEs / Ämne: Examensarbete i controller för Civilekonomprogrammet Författare: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Handledare: Kim Eriksson Examinator: Jan Alpenberg Titel: Miljöperspektiv i verksamhetsstyrning - Hur små och medelstora företag arbetar med att integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Bakgrund och Problem Hållbarhet har fått ett allt större fokus i dagens samhälle och därmed har olika arbetssätt upprättats för att förhindra en negativ påverkan mot miljön. Idag finns det andra förväntningar på ett företags verksamhet och därför blir det viktigt att företagen beaktar miljöfrågan i sin styrning. Olika styrmetoder har framtagits i den tidigare forskningen för att möjliggöra en integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Den tidigare forskningen belyser att fördjupade analyser om hur integreringen av hållbarhet ska tillämpas i små och medelstora företags styrning, är relativt bristande i den tidigare forskningen. Syfte Syftet med arbetet är att analysera hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen hos små och medelstora företag. Syftet är även att undersöka vilka styrmetoder som används för att genomföra integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Metod Studien har genomförts på 10 små och medelstora företag som har lagt grunden för den empiriska materialinsamlingen. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod. En abduktiv forskningsansats har tillämpats där teori och empiri har arbetats igenom fram och tillbaka. Slutsats Den empiriska forskningen påvisar att små och medelstora företag kan integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning genom tre olika tillvägagångssätt. De tre tillvägagångssätten som identifierades är: genom ISO standarder, genom en samling av hållbarhetsmål, planering & strategi, mått & uppföljning samt kulturell styrning, eller genom det tredje tillvägagångssättet som utgör en kombination av alla dessa styrmekanismer tillsammans. Det som belyses i studien är att när företaget integrerar hållbarhet genom den ena eller den andra metoden, blir integreringen av hållbarhet grundläggande i verksamhetsstyrningen. När dessa två styrmekanismer kombineras, blir snarare integreringen av hållbarhet i större utsträckning. Nyckelord: Hållbarhet, Integrering, Miljö, Verksamhetsstyrning, Små och medelstora företag