Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan samt hur förskollärare upplever de yngsta barnens medgivande till dokumentation. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur upplever förskollärare dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan? På vilka sätt upplever förskollärare att de yngsta barnen ger sitt medgivande till dokumentation? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och empirin har bearbetats genom en analys av meningsinnehåll.  Resultatet visar att förskollärarna upplever att dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan och deras rätt till medgivande är komplext. Förskollärarna upplever utmaningar med maktstrukturer, tid samt dilemmat med barns ålder i frågan om barns rätt till medgivande till dokumentation. Resultatet visar även vikten av barns delaktighet i dokumentationsarbetet samt hur barns delaktighet kan upplevas som ett medgivande. Det visar sig även att förskollärarna upplever att de får syn på barns kommunicerande samt att dokumentationen blir ett sätt för de yngsta barnen att uttrycka sig genom. Förskollärarnas förhållningssätt i form av närvaro och känslighet inför dokumentationen samt ständig reflektion upplevs som meningsfullt i dokumentationsarbete med de yngsta barnen på förskolan.

Studiens syfte är att identifiera diskurser kring de yngsta barnens medgivande i arbetet med pedagogisk dokumentation. Syftet besvaras med följande frågeställningar: * Hur samtalar pedagoger i förskolan om hur de möjliggör för de yngsta barnen att delge sitt medgivande till att dokumenteras? * Hur samtalar pedagoger i förskolan om hur de tolkar de yngsta barnens uttryck för deras medgivande och nekande i dokumentationssituationer?  För att besvara syftets frågeställningar har metoden fokusgruppsamtal använts, vilken totalt inbegripit tre semtal och elva pedagoger som under studiens genomförande arbetade med pedagogisk dokumentation tillsammans med de yngsta barnen i förskolan. Studiens forskningsansats är kvalitativ och den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Den insamlade empirin har analyserats med en kritisk diskursanalys. Resultatet skrivs fram genom två identifierade diskurser vilka benämns Diskursen om dokumentationskulturen och Den relationella diskursen, vilka ger de yngsta barnen olika förutsättningar att delge sitt medgivande. Gemensamma reflektioner, lyhördhet och etablerade relationer framkom av resultatet vara viktiga komponenter i arbetet med pedagogisk dokumentation tillsammans med de yngsta barnen och i relation till barnens medgivande att delta i dokumentation.

<p>The purpose of this thesis is to investigate the plaintiffs and the defendant’s prospects to change their claims and pleas in optional civil actions and how the rules for the modifications of a suit are affecting the framework of the process. The plaintiff's general ability to expand and alter the claim is found in the chapter 13, 3 § of the Act of Procedure and the basic principle is that a claim is not to be changed. From this basic principle exceptions are allowed to claim another fulfillment or to expand the process with a claim for interest or other additional obligations. The plaintiff can also limit his or her claim or expand the claim with new legal foundations as long as the issue of the process does not change. The defendant’s prospects to make changes in his or her plea are limited to admission and setting off.</p>

The purpose of this thesis is to investigate the plaintiffs and the defendant’s prospects to change their claims and pleas in optional civil actions and how the rules for the modifications of a suit are affecting the framework of the process. The plaintiff's general ability to expand and alter the claim is found in the chapter 13, 3 § of the Act of Procedure and the basic principle is that a claim is not to be changed. From this basic principle exceptions are allowed to claim another fulfillment or to expand the process with a claim for interest or other additional obligations. The plaintiff can also limit his or her claim or expand the claim with new legal foundations as long as the issue of the process does not change. The defendant’s prospects to make changes in his or her plea are limited to admission and setting off.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur förskollärare beskriver skriftlig dokumentation med fokus på möjliggörandet av barns medgivande och nekande. Frågeställningen i denna studie går på djupet kring förskollärarnas uppfattningar, vilket gör studien kvalitativ. Två gruppintervjuer har genomförts med sammanlagt åtta förskollärare. I intervjuerna uttryckte förskollärarna att de använder sig av olika arbetssätt för att ge barn möjlighet att påverka sitt deltagande i dokumentationspraktiken. Förskollärarnas roll är avgörande och under intervjuerna uttryckte pedagogerna att det finns potential för förbättringsåtgärder inom förskolepedagogiska området för att möjliggöra för barns agentskap. Resultatet visar även att förskollärarna använder skriftlig dokumentation mer än de tror. Den teoretiska utgångspunkten är barndomssociologi och vi har använt oss av begreppet agentskap för att undersöka barnens möjlighet till inflytande och påverkan.