Studien syftade till att beskriva och analysera vilka uppfattningar som finns om vad ett “närvarandeledarskap” kan innebära bland medarbetarna i Umeå Kommun. Detta är framförallt intressant då det närvarande ledarskapet är ett relativt outforskat område sett till tidigare forskning. För att svara till syftet formulerades två frågeställningar, dels vilka beteende och handlingar som skapar ett närvarande ledarskap dels vilka konsekvenser som det närvarande ledarskapet har på arbetet. För att svara till detta antogs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, där informanterna representerades av medarbetare från Umeå Kommuns olika verksamhetsområden.Resultatet av de sex genomförda intervjuerna visade ett par faktorer som för medarbetarna innebar ett närvarande ledarskap. Dels att chefen eller ledaren är fysiskt närvarande på arbetsplatsen genom att småprata med medarbetarna och besöka deras verksamhet samt att mentalt närvara i arbetet genom att erkänna och respektera medarbetarna som individer, bidra med önskat stöd i dels arbetsuppgifterna men även uppmuntra medarbetarna genom beröm. I resultatet framkommer även att kommunikationär en viktig faktor i det närvarande ledarskapet, då framför allt kommunikation som är öppen och medveten, tillitsfullt och tydlig samt i vissa fall snabb. Effekterna av det närvarande ledarskapet varierar där informanterna både uttrycker att ledarens närvaro både påverkar arbetsmotivationen positivt men även inte alls, i de fallen motiveras informanterna oberoende av chefens närvaro. Slutsatsen som dras är att den viktigaste faktorn i det närvarande ledarskapet är en fungerande kommunikation, då kommunikationen påverkar utfallet av den fysiska och mentala närvaron.

Syftet med studien var att undersöka och utvärdera kulturella verktyg och metoder som ingående komponenter i en strategi för ett ergonomiskt musicerande avseende främst stråkmusiker. Studien är metodologiskt genomförd som en fallstudie med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer i kombination med observationer och tidigare insamlat datamaterial. Genom det kulturpsykologiska perspektivet kartläggs rytmik- och rörelsepedagogen Helle Axel-Nilssons kulturella verktygslåda. Axel-Nilsson är verksam vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Yttre (fysiska) påverkansfaktorer är kroppsliga besvär som uppstår av repetitiva rörelser, ensidiga och felaktiga ställningar i musicerandet. Med rätt metoder medvetandegörs vikten av dynamiken mellan spänning och avspänning. Inre (psykiska) påverkansfaktorer är en inre mental process, vi människor har möjlighet att förändra, hantera och påverka våra sinnen med tankens kraft. Mental närvaro bidrar till att upprätthålla en hållbar kropp. Det yttre och det inre samspelet bildar tillsammans en helhet och är beroende av varandra. För att vara en hållbar musiker och/eller pedagog är det viktigt att koppla samman den mentala närvaron med ergonomisk medvetenhet och att se hela kroppen som en helhet och inte som separata delar. Studiens övergripande resultat är att Axel-Nilsson kombinerar kunskaper från flera olika områden inom det yttre och det inre samt samspelet dem emellan i sin undervisning. Samspelet mellan det yttre och det inre utgör den pedagogiska metod Ki- kommunikation som Axel-Nilsson utformat och utövar. Hon arbetar med hela kroppens resurser och lyckas skapa en varierande undervisning med många sinnen aktiva. Genom att lära sig grunderna i hur man använder sin tyngdkraft i kroppens längd och rörelsemönster finner man sitt kroppsgehör för sitt kinistetiska sinne som tillsammans med mental närvaro ökar förutsättningarna för att upprätthålla en hållbar kropp. / The aim of the study was to examine and evaluate cultural tools and methods as components of ergonomic strategies for primarily string musicians. Methodologically, this thesis is conducted as a case study with semi-structured interviews in combination with observations and collected material. A cultural-psychological perspective has been employed to map out cultural tools used by Helle Alex-Nilsson, a teacher of music ergonomics at the Royal College of Music in Stockholm. External (physical) factors of influence are bodily discomfort from repetitive movements and bad ergonomics while playing music. With the correct methods and increased awareness of the causes of the problems, the teacher helps the students to understand the importance of dynamics between tension and relaxation. Internal (psychological) factors of influence are interpreted as an inner mental process. Human beings are dynamic and in possession of the power to control, change and influence our senses. Mental awareness contributes to sustain a solid body. The combination of the external and internal factors creates a bodily wholeness and one of the factors cannot function without the other, according to Axel-Nilsson. They contribute to an awareness of psychological factors within Ki-communication, a method that Axel-Nilsson has developed. The result of the study is that Axel-Nilsson uses various pedagogical tools and combines external and internal factors as a method called Ki-communication. By learning the basics of how to use gravity, body length and bodily movements, one can discover ones bodily “tonic” (as a musical metaphor used by Axel- Nilsson). By Ki-communication in combination with mental awareness and the kinaesthetic sense, the precondition to sustain a solid body increases.