Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;  Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?  Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?  Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd? Metod Den longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer. Resultat Resultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna. Huruvida dessa kostvariabler hade betydelse för det metabola syndromet kunde däremot inte avläsas i denna frågeställning. Korrelationen mellan de tre undersökta kategorierna visade på samband mellan variablerna inom kategorierna däremot inte många korrelationer mellan kategorierna. För de regressionsanalyser som genomfördes visade ett antal kostfaktorer och fysiologiska mätvärden ha oberoende kopplingar till de fyra signifikanta fysiologiska riskfaktorerna. De fyra signifikanta riskfaktorerna var BMI, systoliskt blodtryck, midjemått och vikt. Slutsats Resultaten av studien visade att fysiologiska riskfaktorer för det metabola syndromet förändrats i riskreducerande riktning och att kosten delvis kan ha påverkat förändringarna till följd av kursen i livsstilsförändring.

Introduktion: Prevalensen av fetma bland barn och ungdomar ökar trots att internationella organisationer och myndigheter försöker uppmärksamma allmänheten på riskerna att drabbas av sjukdomar och att sjukvårdskostnaderna ökar för samhället. I takt med den ökande ”fetmaepidemin” ökar antalet individer med metabolt syndrom i världen. Viktiga förklaringar till uppkomsten av metabolt syndrom är brist på fysisk aktivitet tillsammans med högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Prevalensen för det metabola syndromet är högt bland barn och ungdomar med fetma och ökar i takt med att fetman förvärras. På grund av svårigheter i behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar är fysisk aktivitet som prevention och fortsatt forskning adekvat för sammanhanget. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka samband det fanns mellan fetma och delkomponenterna av metabolt syndrom bland barn och ungdomar, samt beskriva hur det metabola syndromet påverkas av interventioner med fysisk aktivitet. Metoden som används till studien var en litteraturstudie och databaserna som användes vid datainsamlingen var ISI, PubMed, Sience Direct och Scopus. Resultatet visade att Barn och ungdomar med fetma har större risk att drabbas av det metabola syndromet än normalviktiga. De överviktiga i studien hade även högre prevalens av varje delkomponent i det metabola syndromet. Fysisk aktivitet ledde till en minskning av det metabola syndromet hos barn och ungdomar. Överviktiga barn och ungdomar med hög kondition hade mindre risk att drabbas av det metabola syndromet än överviktiga barn och ungdomar med låg kondition. Det fanns en skillnad mellan olika typer av träningsformer och dess effekt på det metabola syndromet, där tid, intensitet och belastning hade en stor inverkan på dem metabola riskfaktorerna. Implikation: Idag finns det ingen fastställd definition på det metabola syndromet hos barn och ungdomar, detta medför att det blir svårt att upptäcka vilka barn som ligger i risk att drabbas av syndromet. Därför är det viktigt att bedriva fortsatt forskning kring barnfetma och metabolt syndrom och vilken inverkan fysisk aktivitet har på syndromet. / Introduction: The prevalence among children and adolescents obesity is increasing even though international organizations and governments are trying to alert the public about the risks of suffering from disease and that medical costs will increase for the community. The growing obesity epidemic is increasing the number of individuals with metabolic syndrome in the world. Key explanations for the emergence of the metabolic syndrome are a lack of physical activity together with high energy intake, faulty diet, stress and psychosocial factors. Prevalence of the metabolic syndrome is high among children and adolescents with obesity and increasing in pace with the rate of obesity worsen. Due to difficulties in the treatment of overweight and obesity in children and adolescents, physical activity as prevention and continuing research is appropriate to the context. The aim of this study was to explore the connection there was between obesity and metabolic syndrome among children and adolescents, and describe how the metabolic syndrome are affected by interventions with physical activity. The method used for the study was a literature review and databases used for data collectionwas ISI, PubMed, Sience Direct and Scopus. The result showed that Children and adolescents with obesity have a higher risk of metabolic syndrome than normal weight children and adolescents. The overweight children and adolescents in the present study also had higher prevalence of each component of the metabolic syndrome. Physical activity led to a reduction of the metabolic syndrome in children and adolescents. Overweight children and adolescents with high fitness had a lower risk of metabolic syndrome than obese children and adolescents with low fitness. There was a difference between different types of exercise and its effect on the metabolic syndrome, in which time, intensity and load had a major impact on their metabolic risk factors. Implication: Today there is no agreed definition of the metabolic syndrome in children and adolescents; this entail that it will be difficult to detect which children are at risk of developing the syndrome. It is therefore important to pursue further research on childhood obesity and metabolic syndrome and the impact of physical activity.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är hälsa. En hälsosam livsstil innebär att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt. Ohälsosamma levnadsvanor och fysisk inaktivitet i kombination med högt energiintag kan leda till metabolt syndrom som är ett samlingsnamn för hypertoni, diabetes typ II, bukfetma och blodfettrubbning. Sjuksköterskan har ett hälsofrämjande ansvar som sträcker sig från att identifiera till att bedöma hälsorisker hos den enskilde individen. Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskap om fysisk aktivitet, kost och interventioner som ökar hälsan hos individen. Syfte Att beskriva interventioner med kost och fysisk aktivitet och hur de bör förmedlas samt dess eventuella hälsofrämjande effekter hos individer med och med risk för metabolt syndrom. Metod En litteraturstudie utfördes och databassökningar genomfördes i CINAHL Complete, PubMed och Svemed+. Kvalitetsgranskning av 15 utvalda vetenskapliga artiklar utfördes enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav 10 var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Interventioner med fysisk aktivitet och kost har resulterat i hälsofrämjande effekter. De fysiologiska effekterna som kunde ses var minskad kroppsvikt, midjemått och BMI samt förbättrat blodtryck. Psykosociala effekter kunde även ses. Några av dessa var minskade depressionssymtom, självupplevd hälsa förbättrades, ökat intag av hälsosam kost, ökad nivå av fysisk aktivitet samt förbättrade relationer med andra individer. Sjuksköterskans kunskaper och stöd framhävs som betydelsefulla samt att interventioner ska anpassas för den enskilde individen. Slutsats Hälsofrämjande effekter kan ses hos individer med metabolt syndrom efter interventioner med kost och fysisk aktivitet.

Inledning: Övervikt och fetma är förknippat med flera ämnesomsättningssjukdomar. Kostens betydelse har blivit central i det förebyggande arbetet av övervikt och fetma. Periodisk fasta har under de senaste åren blivit ett populärt verktyg för viktnedgång och förbättring av den allmänna hälsan. Tidsbegränsat ätande (TRF) är en form av periodisk fasta där fastandet sker mellan 14–16 timmar per dygn och resterande timmarna är s.k ätfönster. Preliminära data från studier antyder att TRF som kosthållning för med sig en rad hälsofördelar såsom att förbättra den metabola hälsan och kan därmed förebygga en rad ämnesomsättningssjukdomar. Syfte: Syfte med detta litteraturarbete var att analysera ifall tidsbegränsat ätande (TRF) kan främja viktminskning och förbättra de metabola parametrarna hos människor som har övervikt eller lider av fetma. Metod: Sex experimentella studier analyserades. Studierna söktes i databasen PubMed med sökorden: ”time restricted feeding” OR ”time restricted eating”. De inkluderade studierna valdes på basis av fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Största delen av de inkluderade studierna visade att TRF har en positiv påverkan på viktminskning. De flesta studierna förbättrade inte fasteglukos hos TRF-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Två studier visade en signifikant förbättring av några av glukosparametrarna. Två av studierna visade att fasteinsulin och HOMA-IR minskade signifikant. Endast en studie visade att faste-triglyceridvärdet minskade.  Diskussion: Sammanfattningsvis visar de flesta studierna att TRF ger viktminskning utan kaloribegränsning och därmed skulle TRF kunna fungera som ett bra verktyg för viktnedgång. Vidare verkar längden på ätfönstret (4-12 timmar) och tiden på dagen (morgon och förmiddag) när matintaget sker viktigt både för att ge viktminskning och för att förändra de metabola parametrarna. TRF skulle därför kunna användas som ett möjligt redskap för att förebygga fetma och därmed förbättra olika metabola parametrar som i sin tur kanske kan förhindra/skjuta upp insjuknande i metabola syndromet, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. / Introduction: Overweight and obesity are associated with several metabolic diseases. The importance of diet has become central in the preventive work of overweight and obesity. Periodic fasting has in recent years become a popular tool for weight loss and improvement of general health. Time-restricted eating (TRF) is a form of periodic fasting where the fasting window is between 14–16 hours per day and the remaining hours are so-called eating windows. Preliminary data from studies suggest that TRF contributes to a number of health benefits, improves metabolic health, and thus can prevent a number of metabolic diseases. Aim: The aim of this review was to analyze whether time-restricted eating (TRF) can promote weight loss and improve the metabolic parameters of overweight and obese people. Method: Six experimental studies were analyzed. The studies were searched in the PubMed database; the keywords were: "time restricted feeding" OR "time restricted eating". The included studies were selected on the basis of established inclusion and exclusion criteria. Results: Most of the included studies showed that TRF has a positive effect on weight loss. Most studies showed no significant improvement in fasting glucose in the TRF group compared to the control group. Two studies showed a significant improvement in some of the glucose parameters. Two of the studies showed a significant reduction in fasting insulin and HOMA-IR. Only one study showed a significant reduction in the fasting triglyceride value. Discussion: In summary, most studies showed that TRF provides weight loss without calorie restriction, and thereby TRF could work as a good tool for weight loss. Furthermore, the length of the eating window (4-8 hours) and the time of day (morning and before noon) when food intake takes place are important both to provide weight loss and to change the metabolic parameters. TRF could therefore be used as a possible tool to prevent obesity and thereby improve various metabolic parameters that may prevent / delay the onset of metabolic syndrome, type 2 diabetes, and cardiovascular disease.

Introduktion; Metabolt syndrom är ett tillstånd som påverkas av livsstilen och ökar i samtliga befolkningar då stillasittande, felaktiga matvanor och stress ökar över hela världen. Den har även en genetisk komponent och påverkas också starkt av metabolismen och de tre har ett komplext samband. En växtbaserad kost har en potential att förbättra många livsstilssjukdomar och förbättra både människors och den planetära hälsan.      Syfte; med detta arbete är att undersöka växtbaserad kost och dess association med metabolt syndrom. Metod; genom en strukturerad litteraturöversikt granskades tio vetenskapliga artiklar inom området för att skapa en översikt över existerande vetenskap. Efter noggrann granskning av varje artikel togs två relevanta teman upp som sedan presenterades diskuterades. Resultat; de teman som framkom utifrån analysen var ”Växtbaserad kost är associerad med förändringar i vissa metabola riskfaktorer, jämfört med animalisk kost” och ”olika typer av växtbaserade kostmönster påverkar metabola riskfaktorer på olika sätt”. Slutsats; en tydlig association mellan växtbaserad kost och metabolt syndrom visade sig där nio av tio artiklar såg en positiv hälsoeffekt i de metabola riskfaktorerna vid konsumtion av växtbaserad kost, jämfört med animalisk kost. Om den växtbaserade kosten var näringsrik eller ej visade sig vara en nyckelfaktor till hur den påverkade de metabola riskfaktorerna. Det var svårare att urskilja de olika vegetariska kostmönstrens påverkan på metabolt syndrom då tillräcklig information saknades för att dra slutsatser. / Introduction: metabolic syndrome is a condition which is affected by lifestyle and is increasing in all populations because of a growing, global sedentary lifestyles, poor diet, and stress. It also has a genetic component and is strongly affected by metabolism and the tree has a complex connection. A plant-based diet has the potential to improve many lifestyle diseases and the health for people and the planet. Aim of this study is to investigate plantbased diet and its association with metabolic syndrome. Methods: through a structured literature review ten scientific articles were reviewed within the subject area to find an overview of existing science. Through careful examination of each article, two relevant themes were found which were presented and discussed. Results: The themes emerging from the analysis were “a plant-based diet is associated with changes in some metabolic risk factors” and “different types of plant-based diets affect metabolic syndrome in different ways”. Conclusion: a clear association between a plant-based diet and metabolic risk factors showed, where nine out of ten articles showed a positive health effect in the metabolic risk factors when consuming a plant-based diet, compared with a meat-based diet. A key factor to how the plant-based diet affected the metabolic risk factors seem to be whether it was nutritious or not. It was more difficult to distinguish the different vegetarian diet patterns effect on metabolic syndrome because enough information was lacking to draw conclusions.

Vasopressin är ett viktigt hormon som har många fysiologiska funktioner, däribland upprätthållandet av vätskebalansen i kroppen. Mätning av detta hormon är dock komplicerat och därför används ”skuggfragmentet” copeptin, som härstammar från samma prekursor. Genom användandet av metoden B·R·A·H·M·S KRYPTOR compact PLUS mäts copeptin. Studiens syfte är att beräkna variations-koefficienten och därmed undersöka de uppmätta värdenas reproducerbarhet. Vidare blir syftet att använda EpiHealth-kohortstudien för att validera den redan kända kopplingen mellan copeptin och förhöjt blodsocker genom en multivariant linjär regression. Vi kan i arbetet konstatera att copeptin metoden har en god reproducerbarhet, där majoriteten av de multipelt uppmätta copeptin-värdena har en inter-assay CV <8%. Vid undersökning av EpiHealth-kohorten fann vi att en ökning av copeptin var kross-sektionellt associerad med ett flertal metabola riskmarkörer, däribland fastande plasma-glukos, efter multivariant justering. Att copeptin var signifikant relaterat till denna potenta metabola riskmarkör kan tyda på att det finns ett orsakssamband mellan förhöjt vasopressin och förhöjt blodsocker, något som även tidigare studier har pekat på. Detta i sin tur visar att vasopressin kan spela en roll i utvecklandet av typ 2-diabetes. Om ett orsaks-samband föreligger undersöks nu i en stor randomiserad klinisk studie där vasopressin-nivåerna hos hälften av deltagarna sänks med hjälp av ökat vatten-intag (H2O-metab-studien). Det finns förhoppningar om att användandet av copeptin skall kunna användas i klinisk verksamhet för att riskbedöma individer avseende kardiometabola sjukdomar (däribland typ 2-diabetes). / Vasopressin is an important hormone that has many physiological functions, including the maintenance of fluid balance in the body. Measurement of this hormone is however complicated and therefore the "shadow fragment" copeptin is used, which is derived from the same precursor. Using the BRAHMS copeptin proAVP KRYPTOR method, copeptin was measured in this study. The purpose of the study is to calculate the coefficient of variation, and thus examine the reproducibility of the measured values ​. Furthermore, the aim will be to use the EpiHealth cohort study was used to validate the link between copeptin and elevated blood sugar through a multivariate linear regression. The majority of the multiple measurements of copeptin values had an inter-assay CV <8%, which indicates that the method has a good reproducibility. Examination of the EpiHealth cohort revealed that elevated copeptin was cross-sectionally associated with a number of metabolic risk markers, including fasting plasma glucose, after multivariate adjustment, a finding that is in line with previous findings from epidemiological studies. The fact that copeptin was significantly related to this potent metabolic risk marker may indicate a causal role of the vasopressin system in elevated blood glucose and may play a role in the development of type 2 diabetes metillus. Previous experimental and genetical studies have indicated a causal association between elevated vasopressin and diabetes development. Currently, a randomized clinical trial is ongoing (the H2O-metab-study) in order to investigate a possible causal association between elevated vasopressin and glucose. In the study, increased water intake is used to lower plasma vasopressin (measured as copeptin), and the glucose-lowering potential of this water treatment is tested. There are hopes that copeptin can in the future be used in clinical practice for risk assessment with respect to cardiometabolic diseases (including type 2 diabetes).