Kranskärlssjukdom (CAD) är den ledande dödsorsaken. Sjukdomen startar med plackbildning i ett eller flera kranskärl, vilket kan leda till bröstsmärta samt andra symtom. Diagnostik av CAD inkluderar undersökningarna arbetsprov (AP) och myokardscintigrafi (MPI). Båda undersökningarnas prognostiska värde påverkas dock av parametrar som elektrokardiogram (EKG), EKG-triggning, Dukes löpbands index (DTS) och Metaboliska ekvivalenter (MET). Litteraturstudiens syfte var att jämföra den prognostiska prestandan hos AP jämfört med MPI. Detta genom att studera de nämnda parametrarnas prognostiska påverkan på respektive undersökning. De använda artiklarna uppfyllde samtliga inklusionskriterier: engelska, peer-reviewed samt etiskt godkänd eller inhämtat samtycke. Databasen Pubmed, snowballsmetod samt relaterade artiklar användes vid litteraturinsamlingen. Enligt resultatet ökar ovannämnda parametrar det prognostiska värdet hos både AP och MPI. Dock visades att patienter som uppnår olika MET samt DTS-värden bättre kan riskkategoriseras med MPI. Dessutom visades MPI kunna skilja de med sämre prognos bland patienter med positiva AP-resultat, men även bland de med negativa AP-resultat. Därmed drog författarna slutsatsen att MPI har ett ökat mervärde gällande prognostik hos patienter med CAD. Fler studier som samtidigt jämför AP och MPI behövs dock för en mer fullständig slutsats. / Coronary artery disease (CAD) is the leading cause of death. This disease starts with plaque buildup in one or more coronary vessels, which can lead to chest pain among other symptoms. Diagnostics include the exercise stress test (AP) and myocardial scintigraphy (MPI). The prognostic value of both examinations depends on parameters such as electrocardiogram (ECG), ECG-gating, Duke treadmill score (DTS) and Metabolic equivalents (MET). The purpose of this study was to compare the prognostic performance of AP with MPI, by studying the prognostic effect of the mentioned parameters in each study. The used articles met all inclusion criterias: English, peer-reviewed, and ethically accepted or obtained consent. Pubmed database, snowball method and related articles were used for literature collection. According to the results, the above-mentioned parameters increase the prognostic value of AP and MPI. However, patients achieving different MET and DTS scores are better categorized with MPI. MPI was shown to differentiate those with poorer prognosis among patients with positive AP-results and those with negative AP-results. The authors concluded that MPI has an added value regarding prognosis forpatients with CAD. However, more studies comparing AP and MPI at the same time are needed to obtain a more complete conclusion.

Inom den offentliga sektorn spelar hälso- och sjukvårdsorganisationer en central roll för styrning kring organiseringen av metaboliska sjukdomar (OTC-brist, Ornitin- transkarbamylasbrist), vilka utgör en allt större börda för samhället och kräver en samordnad insats över olika sektorer för att förebygga och behandla effektivt. Genom studier vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg utfördes en kvalitativ studie för att undersöka hur befintliga styrformer inom hälso-och sjukvårdsorganisationer påverkar samverkan. Studien syftade till att analysera och förstå dynamiken i samverkan mellan olika aktörer, med målet att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för att förbättra samarbetet inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sex intervjuer genomfördes med representanter från olika yrkesroller inom hälso-och sjukvårdsorganisationer för att få bättre förståelse för samverkansprocesserna genom respondenternas upplevelser och deltagande. Det empiriska materialet analyserades utifrån teoretiska ramverk och fyra teman: Den dagliga arbetsgången, arbetsuppgifter & sjukdom, organisationens olika domäner och beslutsfattande organ.  Resultaten visade på en rad utmaningar och möjligheter för samverkan. Tidsbegränsningar, hög arbetsbelastning och bristande kommunikation identifierades som hinder, medan tydlig kommunikation, samarbete mellan olika yrkesgrupper och integrerade samverkansstrukturer framhölls som främjande faktorer. Genom att koppla resultaten till teoretiska ramverk inom samverkan, organisations- och ledningsteorier, betonades vikten av att främja en samarbetskultur och organisatoriska förutsättningar. En holistisk metod och engagemang från relevanta intressenter och beslutsfattande organ i samverkan ansågs vara avgörande för att främja effektivt samarbete. Slutligen betonar uppsatsen behovet av fortsatt forskning och utveckling för att adressera de identifierade utmaningarna och främja en effektiv samverkan mellan primärvård och sjukvård vid hanteringen av metaboliska sjukdomar. Detta är avgörande för att förbättra vården och uppnå bättre resultat för alla inblandade. / Within the public sector, healthcare organizations play a central role in public administration concerning the management of metabolic diseases (OTCD, Ornithine transcarbamylase deficiency), which pose an increasingly significant burden on society and require coordinated efforts across various sectors for effective prevention and treatment. A qualitative study was conducted through research at Södra Älvsborg Hospital in Borås and Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg to examine how existing public administration structures within healthcare organizations impact collaboration. The study aimed to analyze and understand the dynamics of collaboration among different actors, with the goal of identifying success factors and challenges to improve cooperation within the healthcare sector. Six interviews were conducted with representatives from various professional roles within healthcare organizations to gain a better understanding of the collaboration processes through the experiences and participation of the respondents. The empirical material was analyzed based on theoretical frameworks and four themes: Daily workflow, tasks & diseases, the organization's different domains, and decision-making bodies.   The results revealed a range of challenges and opportunities for collaboration. Time constraints, high workloads, and inadequate communication were identified as barriers, while clear communication, collaboration among different professional groups, and integrated collaboration structures were highlighted as facilitating factors. By linking the results to theoretical frameworks within collaboration, organizational, and public administrations  theories, the importance of promoting a culture of collaboration and organizational conditions was emphasized. A holistic approach and engagement from relevant stakeholders and decisionmaking bodies in collaboration were considered crucial to promote effective cooperation. Finally, the paper emphasizes the need for further research and development to address the identified challenges and promote effective collaboration between primary care and healthcare in managing metabolic diseases. This is crucial for improving healthcare and achieving better outcomes for all involved.