Introduktion: Läkemedelsbiverkningar delas in i två grupper; typ A och typ B. Typ A-biverkningar är dosberoende medan typ B-biverkningar är idiosynkrasiska och beroende av immunsystemet. Levern är kroppens huvudsakliga metabola organ, och drabbas ofta av läkemedelinducerad toxicitet. Ibland inducerar läkemedelsmetaboliter levertoxicitet, vilket kan medieras av immunsystemet. Karbamazepin är ett antiepileptikum och orsakar levertoxicitet, men den exakta mekanismen är inte klarlagd. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om karbamazepins levertoxicitet är beroende av metabolismen av karbamazepin och/eller immunsystemet. Material och metoder: En strukturerad litteraturundersökning utfördes med hjälp av databasen PubMed. 7 artiklar inkluderades i sammanställningen. Resultat: Resultat från in vivo-studier identifierade metaboliter producerade av cytokrom P450-monooxygenaser (CYP450) hos de individer som utvecklade levertoxicitet inducerad av karbamazepin. Samtidigt noterades en ökad nivå CYP3A. Expressionen av en rad immunsystemsmarkörer ökade också vid karbamazepin-inducerad levertoxicitet, exempelvis TNF-α, som leder till apoptos. Slutsats: Utifrån inkluderade studier kan slutsatsen dras att karbamazepins levertoxicitet induceras av dess metaboliter via immunsystemet. Undersökningarna var huvudsakligen associationsstudier, vilket försvårar slutsatser kring kausalitet. Därför behöver ytterligare studier göras så att mekanismen helt kan klargöras.

The aim of this project was to study and characterize the metabolitesof LGD-4033 in equine urine, with the final aim of using the results indoping controls in equestrian sports. Urine samples had been taken atdifferent points in time from three horses that had received thesubstance intravenously. The samples were both directly analysed usinga so called dilute-and-shoot approach and were also prepared with amixed mode anion exchange solid phase extraction. All analysis weredone with UHPLC-ESI-MS(/MS) in negative mode. A total of eightmetabolites were found, which were all combinations of phase Ihydroxylation and/or phase II glucuronidation. Of these a total of four(one that is both monohydroxylated and glucuronidated, one that isdihydroxylated, as well as two glucuronidated metabolites) would besuitable for doping control.

Diabetes has caused many deaths worldwide but can be combated at least partially by diet and physical activity. The gut microbiome shows correlation with both type 1 and type 2 diabetes, has modulatory effects on the immune system and implicates brain functions through the gut-brain axis, in part by microbial metabolites. Diet has long been known to impact the microbiome but exercise has gained interest within the last decade, with studies mostly done on rodents and athletes with somewhat positive results on its modulation of the microbiome. This literature study aims to evaluate whether exercise can influence the microbiome for healthy, prediabetic, and diabetic cohorts and what this might mean for host health. The database PubMed was searched for articles in January 2021 and inclusion criteria yielded 7 articles for review. These differed in methods, cohorts, and exercise interventions, and therefore cannot grant any strong evidence but indicate along with previous research that exercise affects the microbiome, with slight differences in responses depending on the individual’s current state and exercising methods. / Diabetes har orsakat många dödsfall världen över men kan bekämpas åtminstone delvis med hjälp av diet och fysisk aktivitet. Tarmens mikrobiom har visats korrelera med både typ 1 och typ 2 diabetes, har reglerande effekter på immunsystemet och inverkar på hjärnfunktioner genom tarm-hjärna-axeln, delvis via metaboliter från mikroberna. Det har länge varit känt att mat kan påverka mikrobiomet, men träning har också väckt intresse över det senaste årtiondet med studier som fokuserat mest på möss och atleter med någorlunda positiva resultat för dess förändring av mikrobiomet. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om träning kan ha effekt på mikrobiomet hos såväl friska människor som prediabetiker och diabetiker, och vad detta kan betyda för hälsan. En litteratursökning gjordes i databasen PubMed i januari 2021 som efter sortering enligt inkluderande kriterier gav 7 artiklar för granskning. Dessa använde olika metoder, undersökta grupper och träningsupplägg, vilket försvårar jämförelser men indikerar i linje med tidigare forskning att träning påverkar mikrobiomet, med en del skillnader i resultat beroende på individens status och träningsupplägg.