No description available.

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts. Det empiriska materialet består av fyra fokusgrupper med tre deltagare i vardera gruppen, två i respektive län. Studiens resultat påvisar att det råder konsensus inom och mellan produktionsinriktningar såväl som mellan län och mellan olika nivåer såsom lantbrukare och myndigheter om att näringsläckage är ett problem. Jämförelser om likheter och skillnader mellan produktionsinriktningar har genomförts. Främst har samtliga informanter har samstämmiga uppfattningar om att det finns oklarheter gällande hur näringsläckage ska minskas, samt vad som är effektivast åtgärder. Jämförelse mellan denna studies fokus på lantbrukarperspektivet gällande implementeringsproblematiken för miljöåtgärder för minskat näringsläckage har utförts mot myndighetsperspektiv i form av en studie om erfarenheter från tre länsstyrelser utförd av Gustavsson & Tillby (2012). Problematik och hinder har gått att finna beträffande vilka miljöåtgärder som krävs, oenigheten grundas i hur och var implementeringen ska ske. Gårdsanpassning, kommunikativa barriärer och samhällets inställning och sociala acceptans för svenskt lantbruk förefaller vara viktiga delar i lösningar på hur hinder för implementering av miljöåtgärder ska kunna övervinnas, liksom lösningar för att förhindra att ekonomiska förluster skapar problem och behöver utvecklas.

Sammanfattning Titel: Miljö- och klimatåtgärders betydelse för kunder vid köp av nyproducerade bostäder. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Quennerstedt Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012 – maj Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur potentiella kunder efterfrågar miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av nyproducerade bostäder. Detta studeras genom att undersöka kundens kunskap och intresse av miljö- och klimatåtgärder och inställning till att göra en kapitalinsats i samband med detta samt hur kunder vill att miljöförmedlingen ska se ut. Studiens forskningsfrågor är: 1. Hur betydelsefullt är miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av en nyproducerad bostad för kunden? 2. Finns det ett intresse av att betala en kapitalinsats för utökade miljö- och klimatåtgärder i samband med nyproducerade bostäder? Metod: En induktiv kunskapsansats har använts. Undersökningen bygger på empiri från verkligheten i form av en enkätundersökning och intervjuer som gjorts för att nå en djupare förståelse. Analysen bygger på statistik och på sambandet mellan denna information. Resultat & slutsats: Studien visar att kunderna främst är intresserade av miljö- och klimatåtgärder som av egoistiska skäl är fördelaktiga för dem. De åtgärder som berör deras hälsa eller ekonomisk vinning, är mest intressant. De egoistiska skälen, egennyttan, är det som styr om kunderna väljer miljömärkta alternativ. Förslag till fortsatt forskning: Studien har inte visat vad åtgärderna som tagits fram i denna studie ger för effekt om de genomförs. En ytterligare rapport som följer upp resultatet är av intresse för företag inom bostadsbranschen samt för kommande forskning. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till att ge kunskap om hur kunden, den tilltänkta köparen, vid köp av en nyproducerad bostad ser på miljö- och klimatåtgärder. Resultatet är användbart då det visar hur efterfrågat detta är och om det finns en marknad, en ekonomisk vinning, i att satsa på dessa åtgärder. Nyckelord: Hållbar utveckling, miljöåtgärder, klimatåtgärder, miljömärkta bostäder, alternativ energianvändning, miljömärkta produkter.

Den svenska filmindustrin är en bransch som länge gått under radarn när det kommer till miljöfrågor samtidigt som filmbranschen internationellt och resten av samhället håller på att transformeras genom miljöåtgärder. I den här uppsatsen undersöks hur miljöarbete kan påverka svenska filmproduktioner ekonomiskt på olika sätt samt vilka positiva och negativa implikationer miljöarbetet kan få. Uppsatsen belyser filmproducenters ekonomiskt grundade tvivel som idag utgör det största hindret mot ökat miljöansvar i den svenska filmbranschen. Resultatet visar dock på att filmindustrin har mycket att vinna, inklusive kostnadsbesparingar och god publicitet, genom att arbeta mer långsiktigt, resurseffektivt och med mer miljöhänsyn. Nackdelarna med miljöarbetet är att det kräver mer planering och lite mer arbetstid på kort sikt. Det finns stor potential att göra kraftiga förbättringar i hela filmindustrin men det behövs pilotprojekt och progressiva svenska filmproduktioner som tar första steget och visar vägen. Den här uppsatsen hoppas utgöra en liten intresseväckare som kan leda till ökat intresse för de utmaningar och möjligheter som den svenska filmbranschen står inför idag och i framtiden.